Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vieille-Montagne, Société anonyme des mines et fonderies de zinc de la Vieille Montagne - Wiek (Lääne) - Wieland, Christoph Martin - Wieland, George Reber - Wieland, Heinrich Otto - Wielandiella - Vielé-Griffin, Francis - Wieliczka - Vielle - Vielliebchen - Wielopolski, Aleksander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Wiek—Wielopolski
428
Sincay bolagets generaldir. och kvarstod till
sin död 1890, då han efterträddes av sonen.
Under deras skickliga ledning har bolaget
genomgått en storartad utveckling och är nu
Europas största zinkproducent samt ett av
världsdelens största industriella företag. 1838,
då världsproduktionen av zink uppgick till
omkr. 15,000 ton, producerade V. 2,540 ton;
1930 producerades 112,000 ton, vilket utgjorde
8 % av världsproduktionen. V. har zinkgruvor,
smälthyttor, elektrolytverk, valsverk och
zink-vittfabriker i Belgien, Tyskland, Sverige,
England, Frankrike, Algeriet och Spanien samt
på Sardinien. Personalen utgöres av omkr.
12,000 tjänstemän och arbetare. I Sverige
äger V. bl. a. Åmmebergs (se d. o.) zinkgruvor
samt ett flertal jordegendomar. Dess
disponent här är sedan 1915 Otto Torell. E. S. B.
Wiek [vik], off. L ä ä n e, krets i Estland,
omfattar v. delen av fastlandet samt Dagö;
4,780 kvkm, 75,991 inv. (1922); huvudstad:
Hapsal (Haapsalu).
Wieland [vlTant], Christoph Martin,
tysk författare (1733—1813). Uppfostrades
strängt pietistiskt, studerade juridik i
Tü-bingen men sysslade alltmer med vitterhet,
vistades 1752—54 hos
Bodmer i Zürich, vart
1760 stadsskrivare i
hemstaden, Biberach,
och 1769 prof, i
filosofi i Erfurt. W.
kallades 1772 av
hertiginnan Anna
Amalia till Weimar som
lärare för hennes
söner och stannade kvar
där efter fullbordat
värv. — W :s
tidigaste verk voro
lärodikter, bibliska epos
o. s. v.; först på 1760-talet frigjorde sig hans
egenart. Med »Comische Erzählungen» (1764)
och »Die Abenteuer des Don Sylvio von
Rosalva» (s. å.) uppträdde han som berättare
i modern fransk stil, vann en stor läsekrets
och bidrog genom sin smidiga stil att
utveckla prosan. I »Geschichte des Agathon»
(1766—67) skrev han en uppfostringsroman
på grundval av egen erfarenhet. Som
rokokoepiker i fri efterbildning av Ariosto diktade
han lättflytande berättelser och sagor: »Der
neue Amadis» (1771) m. fl.; ypperst är
»Obe-ron» (1780; sv. övers, av J. M. Stiernstolpe
1816), en elegant och färgrik riddardikt. Han
skrev även romaner av didaktisk läggning, ofta
lokaliserade till det antika Grekland: »Der
goldne Spiegel» (1772), »Die Geschichte der
Abderiten» (1774; sv. övers. 1799—1800), en
satir mot kälkborgarna, m. fl. Även som
översättare hade W. verklig betydelse
(bib-liogr. av J. Steinberger 1930): han
tolkade 22 Shakespearedramer på prosa 1762—
66, översatte Cicero, Horatius, Aristofanes,
Euripides och Lukianos 1782—1809. Tidskr.
Der Teutsche Merkur (1773—89), där W. även
skrev litterär kritik, var sin tids förnämsta
i Tyskland. Ehuru ställd i skuggan av sina
större samtida — Goethe. Schiller, Lessing,
Herder —, har W. haft stort och mångsidigt
inflytande på utvecklingen. I Weimarkretsen
var han en av de mest avhållna, en älskvärd,
försynt man. — Sami. skr. i 53 bd 1818—28;
ny uppl. utges av preuss. vet.-akad. (1909 ff.).
Monogr. av E. Merker (1913), K. Hoppe (1930);
festskrift från Biberach 1933. R-n B.
Wieland [vlTant], George Reber,
nordamerikansk paleobotanist (f. 1865), professor
vid Yale university i New Haven. W. är
framför allt bekant genom sina epokgörande
undersökningar över Cycadeoidea o. a. former,
som höra till Bennettitales (se d. o.). W:s
viktigaste arbete är »American fossil cycads»
(1 1906,11 1916). Th. H-e.
Wieland [vlTant], Heinrich Otto, tysk
kemist, Nobelpristagare (f. 1877). Blev 1917
prof, vid tekniska högskolan i München, 1921
vid univ. i Freiburg im Breisgau och är sedan
1925 prof, i organisk
kemi vid univ. i
München. W., som är en
av samtidens mest
bemärkta forskare på
den organiska
kemiens område, har givit
viktiga bidrag till
kännedomen om de i
galla förekommande,
komplicerat
sammansatta s. k.
gallsyror-nas konstitution och
erhöll på grund härav
1927 års kemiska
No
belpris. Av W :s övriga arbeten är hans teori
för de i organismerna försiggående
oxidations-och reduktionsförloppen särskilt
betydelsefull. G. S-ck.
Wielandie’lla [vi ], paleobot., se
Bennettitales, sp. 1281.
Vielé-Griffin [viele’-grifä’], Francis, fransk
skald (f. 1864), f. i U. S. A. av gammal
huge-nottfamilj, kom 1872 till Frankrike. V. slöt
sig till Mallarmés krets och intog jämte sin
landsman Stuart Merrill en ledande ställning
bland de äldre symbolisterna, svärmade för
antiken med J. Moréas och odlade med
förkärlek den fria versen. Sin idylliska
ungdomsdiktning samlade han i »Poèmes et
poé-sies, 1886—1893» (1895); klassiska motiv
härska i hans senare skaldskap: från »Phocas le
jardinier» (1898) och »Voix dTonie» (1904) till
»Couronne offerte å la muse romaine» (1922)
och »Le domaine royal» (1923). — Monogr.
av J. de Cours (1930). Kj. S-g.
Wieliczka [vjeliTfka], stad i po.
vojevod-skapet Kraköw (Galizien), 14 km s. ö. om
Krakau; 8,668 inv. (1931). Berömt
saltbergverk (statsegendom), anlagt i ett 3,800 m
långt, 950 m brett och inemot 300 m djupt
saltlager av tertiär ålder. Brytningen äger
rum i 7 under varandra belägna våningar;
gruvorternas sammanlagda längd uppgår till
omkr. 125 km. De båda översta våningarna,
numera utbrutna, bibehållas som
turistattraktion. Deras kamrar äro rikt dekorerade med
pelare, statyer m. m. av salt; två av dem äro
inredda till kapell, och i en finnes en liten
sjö, som kan befaras med båtar. Gruvorna,
som nämnas redan i 1000-talets förra hälft,
sysselsätta omkr. 1,700 arb. och producera årl.
omkr. 150,000 ton stensalt.
Vielle [viäT], fr., mus., se L i r a.
Vielliebchen [fllFp^on], ty., se F i 1 i p i n.
Wielopolski [vjelåpå’1-], Aleksander,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
