Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wielopolski, Aleksander - Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Wien
430
Saltbrytning i gruvorna vid Wieliczka.
Kapell i en saltgruva vid Wieliczka.
greve* markis Gonzaga-Myszkowski,
polsk statsman (1803—77). Var ryssvänlig,
1862—63 chef för civilförvaltningen i ryska
Polen, verkade för kulturella och sociala
reformer men framkallade 1863 års resning (se
Polen, sp. 1168). A. A-t.
Wien [vin], fr. Vienne, eng. Vienna,
huvudstad i republ. Österrike. Ligger huvudsakl.
på högra stranden av Donau, på en
medelhöjd av omkr. 170 m ö. h., vid ö. foten av
Wienerwald, vars vinklädda kullar höja sig
omedelbart n. v. och v. om staden. W. bildar
ett självständigt land i republ. Österrike
men är samtidigt huvudstad i
Niederöster-reich; 278 kvkm. Enl. census 1923 hade W.
mer än ^4 av Österrikes totala befolkning,
1,865,780 inv., därav 201,513 av mosaisk
trosbekännelse; 1930 beräknades folkmängden ha
nedgått till 1,847,488 inv.
Den inre, äldre staden, W:s city, begränsas
i n. av en 1869—73 reglerad biarm till
Donau, den med slussar försedda Donaukanalen,
i vilken den till största delen överbyggda
lilla Wienfloden
mynnar. Donaus
huvud-arm berör staden
endast i dess n. ö. del
och framflyter där i
en 1870—77 till skydd
mot översvämningar
anlagd bädd (omkr. 13
km lång, 284 m bred).
Den äldre staden med
sina mestadels smala
och trånga gator
begränsas f. ö. av den
omkr. 1850 på de
medeltida befästningsan-läggningarnas plats
framdragna
Ringstras-se med dess
delsträckor Schottenring, Ring
des 12. November, Burgring, Opernring etc.
Ringstrasse är en jättelik bulevard (57 m
bred), vid vilken många av W:s förnämsta
officiella byggnader ligga. Den inre stadens
centrum är Stephansplatz med S:t
Stephans-domen, Österrikes förnämsta gotiska
byggnadsverk (1200—1500-talet). Det 136,7 m
höga, pyramidformade sydtornet, färdigt
1433, ombyggdes på 1860-talet. Från
Stephansplatz utgå de livliga affärsgatorna
Gråben och Kärntnerstrasse. Den inre stadens
mest omfattande byggnadskomplex är
Hofburg (»Die Burg»), trol. gr. 1275 av Ottokar
II av Böhmen, de habsburgska furstarnas
Bild 1. Wiens vapen.
I rött fält ett kors av
silver.
residens till 1918. Det omfattar en mängd
byggnader i olika stilar, omslutande flera
gårdar, den största In der Burg (f. d.
Fran-zensplatz), som omges av borgens fyra
huvuddelar: Schweizerhof, den äldsta delen,
ombyggd 1536—52 av Ferdinand I,
Leopoldi-nischer Trakt (1670), ombyggd och bebodd av
bl. a. Maria Teresia och Josef II, Amalienhof
(fullb. under Rudolf II) och
Reichskanzlei-Trakt, den mest betydande byggnaden, uppf.
(1728) under Karl VI av Fischer von Erlach.
Till Hofburgkomplexet höra även den
berömda Winterreitschule (Spanska
hovridskolan) och det praktfulla nationalbiblioteket
(f. d. hovbibi.), uppf. 1722—26, ett av
världens rikaste bibi, med handskriftssaml., bl. a.
musikmanuskript, och den berömda sainl.
»Papyrus Rainer» (se R a i n e r). Hofburg
inrymmer numera flera museisamlingar, den
f. d. kejserliga skattkammaren (i
Schweizerhof), en kyrklig skattkammare samt de
Esten-siska konstsamlingarna i Neue Hofburg, en
flygelbyggnad (1890-talet) till ett aldrig
fullbordat större byggnadsverk. Andra
märkligare byggnader i gamla staden äro
kapucin-kyrkan (1622—32) med kejserliga gravvalv
(Kaisergruft och Neue Gruft) i källaren, det
yngsta Franz-Josefs-Gruft (1909);
augustin-kyrkan (1300-talet) med Loretokapellet (där
finnas urnor med avlidna monarkers hjärtan
från Ferdinand II till Maria Teresia);
ärkehertig Fredriks förutvarande palats (1801—
04) med det 1795 stiftade grafiska bibi.
Albertina; furst Kinskys palats (1709—13); Eugens
av Savojen förutvarande vinterpalats (omkr.
1700), nu finansministerium; Harrachska och
Schönbornska palatsen (med tavelgallerier).
Till Ringstrasse ansluta sig flera yngre
monumentalbyggnader, bl. a. univ. (1873—84) i
italiensk högrenässans, med bibi., rådhuset
(1872—83) av F. v. Schmidt, med stadsmuseum
och -bibi., Burgteatern, parlamentsbyggnaden
(1874—83) och Operntheater (»Staatsoper»;
1861—69). Utanför inre staden märkas
Karls-kyrkan (fullb. 1737), näst domen W:s
förnämsta kyrka, Votivkyrkan av Ferstel m. fl.
De centralare stadsdelarna skiljas från de
yttre av den 1893 anlagda s. k. Gürtelstrasse,
som följer en 1706 uppf. men senare slopad
befästningsvall. I n. märkas Leopoldstadt
(med judekvarter sedan 1622) på ön mellan
Donaukanalen och huvudarmen och på vänstra
Donaustranden industristadsdelen Floridsdorf
med talrika fabriker och arbetarkvarter. I
s. ö. ligga Landstrasse med stora saluhallar
och slakthus samt Simmering med gas- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
