429 Wien 430 Saltbrytning i gruvorna vid Wieliczka. Kapell i en saltgruva vid Wieliczka. greve* markis Gonzaga-Myszkowski, polsk statsman (1803—77). Var ryssvänlig, 1862—63 chef för civilförvaltningen i ryska Polen, verkade för kulturella och sociala reformer men framkallade 1863 års resning (se Polen, sp. 1168). A. A-t. Wien [vin], fr. Vienne, eng. Vienna, huvudstad i republ. Österrike. Ligger huvudsakl. på högra stranden av Donau, på en medelhöjd av omkr. 170 m ö. h., vid ö. foten av Wienerwald, vars vinklädda kullar höja sig omedelbart n. v. och v. om staden. W. bildar ett självständigt land i republ. Österrike men är samtidigt huvudstad i Niederöster-reich; 278 kvkm. Enl. census 1923 hade W. mer än ^4 av Österrikes totala befolkning, 1,865,780 inv., därav 201,513 av mosaisk trosbekännelse; 1930 beräknades folkmängden ha nedgått till 1,847,488 inv. Den inre, äldre staden, W:s city, begränsas i n. av en 1869—73 reglerad biarm till Donau, den med slussar försedda Donaukanalen, i vilken den till största delen överbyggda lilla Wienfloden mynnar. Donaus huvud-arm berör staden endast i dess n. ö. del och framflyter där i en 1870—77 till skydd mot översvämningar anlagd bädd (omkr. 13 km lång, 284 m bred). Den äldre staden med sina mestadels smala och trånga gator begränsas f. ö. av den omkr. 1850 på de medeltida befästningsan-läggningarnas plats framdragna Ringstras-se med dess delsträckor Schottenring, Ring des 12. November, Burgring, Opernring etc. Ringstrasse är en jättelik bulevard (57 m bred), vid vilken många av W:s förnämsta officiella byggnader ligga. Den inre stadens centrum är Stephansplatz med S:t Stephans-domen, Österrikes förnämsta gotiska byggnadsverk (1200—1500-talet). Det 136,7 m höga, pyramidformade sydtornet, färdigt 1433, ombyggdes på 1860-talet. Från Stephansplatz utgå de livliga affärsgatorna Gråben och Kärntnerstrasse. Den inre stadens mest omfattande byggnadskomplex är Hofburg (»Die Burg»), trol. gr. 1275 av Ottokar II av Böhmen, de habsburgska furstarnas Bild 1. Wiens vapen. I rött fält ett kors av silver. residens till 1918. Det omfattar en mängd byggnader i olika stilar, omslutande flera gårdar, den största In der Burg (f. d. Fran-zensplatz), som omges av borgens fyra huvuddelar: Schweizerhof, den äldsta delen, ombyggd 1536—52 av Ferdinand I, Leopoldi-nischer Trakt (1670), ombyggd och bebodd av bl. a. Maria Teresia och Josef II, Amalienhof (fullb. under Rudolf II) och Reichskanzlei-Trakt, den mest betydande byggnaden, uppf. (1728) under Karl VI av Fischer von Erlach. Till Hofburgkomplexet höra även den berömda Winterreitschule (Spanska hovridskolan) och det praktfulla nationalbiblioteket (f. d. hovbibi.), uppf. 1722—26, ett av världens rikaste bibi, med handskriftssaml., bl. a. musikmanuskript, och den berömda sainl. »Papyrus Rainer» (se R a i n e r). Hofburg inrymmer numera flera museisamlingar, den f. d. kejserliga skattkammaren (i Schweizerhof), en kyrklig skattkammare samt de Esten-siska konstsamlingarna i Neue Hofburg, en flygelbyggnad (1890-talet) till ett aldrig fullbordat större byggnadsverk. Andra märkligare byggnader i gamla staden äro kapucin-kyrkan (1622—32) med kejserliga gravvalv (Kaisergruft och Neue Gruft) i källaren, det yngsta Franz-Josefs-Gruft (1909); augustin-kyrkan (1300-talet) med Loretokapellet (där finnas urnor med avlidna monarkers hjärtan från Ferdinand II till Maria Teresia); ärkehertig Fredriks förutvarande palats (1801— 04) med det 1795 stiftade grafiska bibi. Albertina; furst Kinskys palats (1709—13); Eugens av Savojen förutvarande vinterpalats (omkr. 1700), nu finansministerium; Harrachska och Schönbornska palatsen (med tavelgallerier). Till Ringstrasse ansluta sig flera yngre monumentalbyggnader, bl. a. univ. (1873—84) i italiensk högrenässans, med bibi., rådhuset (1872—83) av F. v. Schmidt, med stadsmuseum och -bibi., Burgteatern, parlamentsbyggnaden (1874—83) och Operntheater (»Staatsoper»; 1861—69). Utanför inre staden märkas Karls-kyrkan (fullb. 1737), näst domen W:s förnämsta kyrka, Votivkyrkan av Ferstel m. fl. De centralare stadsdelarna skiljas från de yttre av den 1893 anlagda s. k. Gürtelstrasse, som följer en 1706 uppf. men senare slopad befästningsvall. I n. märkas Leopoldstadt (med judekvarter sedan 1622) på ön mellan Donaukanalen och huvudarmen och på vänstra Donaustranden industristadsdelen Floridsdorf med talrika fabriker och arbetarkvarter. I s. ö. ligga Landstrasse med stora saluhallar och slakthus samt Simmering med gas- och