431 Wien 432 elektricitetsverk, fabriker och centralkyrkogården; i s. Wieden med Johann Straussteatern och Theresiaakademien (gr. 1746), Favoriten med den förutvarande arsenalen, nu statlig maskinfabrik, samt Margareten (småindustri, hantverk); s. v. stadsdelar äro Mariahilf med Theater an der Wien samt stadsdelarna Fünf-haus, Meidling, Rudolfsheim (av likartad karaktär som Margareten) och Hietzing (villakvarter) med slottet Schönbrunn (se d. o.). I v. utbreda sig Neubau (affärskvarter m. m.), Josefstadt (tjänstemannakvarter), Ottakring med stor statlig tobaksfabrik samt Hernals med kongress-, sport- och badplatser; mot n. v. följa Alsergrund med talrika till univ. hörande sjukhusinrättningar samt längre västerut villaförstäderna Währing och Döb-ling, W :s förnämsta vinodlingsområden med talrika friluftsserveringar, t. ex. i Grinzing (»Heurigenschenken»). Bland de nyaste sevärdheterna i W. må nämnas de stora kommunala bostadsbyggena (efter världskriget ha genom stadens försorg intill 1932 mer än 60,000 nya bostäder tillkommit), t. ex. mönsteranläggningarna Reumannhof, Mateottihof, Metzleinstaler Hof och Hermeswiese, försörjningsinrättningar i Lainz, sinnessjukhuset och rikssjukhuset Am Steinhof, högre yrkesskolor, Amalienbad m. fl. sociala inrättningar. W. har parker i de flesta stadsdelar; i inre staden utbreder sig mellan Hofburg och Ring-strasse den 1823 anlagda Volksgarten. Till Leopoldstadt ansluter sig den bekanta Prater, fordom djurpark, 1776 upplåten för allmänheten. Den är ett populärt förlustelseställe med tivoli, mässbyggnader, travbanor (Freu-denau) m. m. samt ett 1931 öppnat stadion (för 60,000 åskådare). Den största sportplatsen i W. är Hohe Warte (för mer än 100,000 åskådare). I n. och n. v. sträcker sig stads-området till Kahlenberg (438 m ö. h.) och Hermannskogel (543 m ö. h.) på Wienerwald, där talrika utflyktsorter äro belägna, ss. Schloss Cobenzl (nu hotell i staden W :s ägo) och Leopoldsberg (266 m över Donau). W. är ett viktigt kulturcentrum, utomordentligt rikt på konstskatter, vetenskapliga institutioner och bildningsanstalter. Bland de stora museerna märkas utom Hofburg naturhistoriska museet och konsthistoriska museet, båda uppf. i samma stil (1872—81), vid Maria-Theresia-Platz och Burgring, österreichische Galerie im Belvedere (trädgårdspalats, uppf. för Eugen av Savojen 1714—23) med barockmuseum, Nittonde årh:s galleri m. m., tavelgalleriet i de bildande konsternas akad., Liechtensteinsgalleriet (byggnaden uppf. 1697 —1708), museet för konst och industri (gr. 1863), krigsmuseet (Heeresmuseum) i förutvarande arsenalen, tekniska museet (öppnat 1918), Museum für Volkskunde (gr. 1835; i förra Schönbornska sommarpalatset), Nieder-österreichisches Landesmuseum (gr. 1907; sedan 1924 i det 1689 uppf. furstens av Clary och Åldringen palats) samt hist. museet för staden W. i rådhuset. Vidare finnas Goethe-, Haydn- och Schubertmuseer m. m. Bland de talrika högre läroanstalterna märkas främst univ. (gr. 1365; 12.000 stud. 1930 —31), till vilket hör ett bibi, med omkr. 1,060.000 bd, astron. observatorium i Türken-schanzpark, botanisk trädgård med institut i Landstrasse, kemiskt och anatomiskt institut med museum samt en mångfald andra anslutna institutioner. W. har två tekniska högskolor (3,635 stud.). Dessutom må nämnas vet.-akad., gr. 1847, Geologische Bundes-anstalt (gr. 1849) med ansenliga saml., hydro-biologiskt institut i Floridsdorf (öppnat 1925) samt dessutom ett 100-tal lärda sällskap och sammanslutningar. W. har världsrykte som teater- och musikstad. Utom operan (Staatsoper) och Burg-teatern (se d. o.) finnas mer än 10 större teatrar samt varietéer och ypperliga musiketablissemang, ss. Philharmonische Vereini-gung (gr. 1812) i Musikvereinsgebäude (uppf. 1869—70, ombyggd 1911) och Wiener Kon-zertverein i Konzerthaus (rymmer 2,100 pers.). Handel, industri, kommunikationer. W. har ett fördelaktigt handelsläge i Mellaneuropas mitt vid korsningen av trafikleder från n. med Donauleden och förmedlar handelsutbytet mellan industriområden i v. och jordbruksområden i ö. Dock har uppdelningen av den forna österrikisk-ungerska monarkien givetvis inverkat ogynnsamt på W:s handel. Handelsmässor hållas (sedan 1921) i W. två ggr årl. (mars, sept.). W. är Österrikes största industricentrum med 17,850 arbetsställen och 204,798 arb. (1926). Staden är mest känd för sin tillv. av läder- och galanterivaror, leksaker, tobaksvaror, musikinstrument, päls-, mode- och pappersvaror, möbler, paraplyer, käppar m. m. Vidare tillverkas maskiner, verktyg och finare instrument; även textil- och kemiska industrierna må nämnas. W. är en viktig knutpunkt i europeiska järnvägsnätet; sex stora järnvägsstationer. Lokaltrafiken ombesörjes bl. a. av den 1893—1902 byggda stadsbanan (omkr. 30 km lång) i förbindelse med spårvägsnätet (omkr. 300 km långt), över Donau gå två gatubroar, Floridsdorfer- och Reichsbrücke, samt tre järnvägsbroar, över Donaukanalen leder ett 10-tal broar, bl. a. Schwedenbrücke. Flygplats: Aspern i Floridsdorf, 12 km från inre staden. Styrelse, förvaltning. Stadsförvaltningen, samtidigt representerande det självständiga landet W., består av Gemeinderat, stadssenat och magistrat. Gemeinderat består av 100 på 5 år valda medl. med borgmästaren som ordf. Dess verkst. utskott är senaten, bestående av borgmästare, 2 vice borgmästare och 10 stadsråd (Stadträte). De 21 stadsområ-dena (Bezirke) företrädas av valda Bezirks-räte med en Bezirksvorsteher i spetsen. M. Historia. W. var urspr. en keltisk handelsplats men gjordes av romarna under erövringen på 100-talet till ett befäst läger, lat. Vin-dobona. På 200-talet blev W. municipium och ett viktigt centrum för romersk militär-och civilförvaltning. Vid avarernas erövring omkr. 588 torde W. ha förstörts; först 1130 omtalas det åter som stad. På 1200-talet blev W. en av habsburgarnas viktigaste städer och betraktades redan under medeltiden som Österrikes och Tysk-romerska rikets huvudstad. 1485 intogs det av den ungerske konungen Mattias Corvinus och var dennes residensstad till 1490. Redan 1365 grundades W:s univ., som spelade en stor roll i medeltidens andliga liv. Under 1500- och 1600-talet var staden ett av Västerlandets star-