Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Wien
432
elektricitetsverk, fabriker och
centralkyrkogården; i s. Wieden med Johann Straussteatern
och Theresiaakademien (gr. 1746), Favoriten
med den förutvarande arsenalen, nu statlig
maskinfabrik, samt Margareten (småindustri,
hantverk); s. v. stadsdelar äro Mariahilf med
Theater an der Wien samt stadsdelarna
Fünf-haus, Meidling, Rudolfsheim (av likartad
karaktär som Margareten) och Hietzing
(villakvarter) med slottet Schönbrunn (se d. o.).
I v. utbreda sig Neubau (affärskvarter m. m.),
Josefstadt (tjänstemannakvarter), Ottakring
med stor statlig tobaksfabrik samt Hernals
med kongress-, sport- och badplatser; mot
n. v. följa Alsergrund med talrika till univ.
hörande sjukhusinrättningar samt längre
västerut villaförstäderna Währing och
Döb-ling, W :s förnämsta vinodlingsområden med
talrika friluftsserveringar, t. ex. i Grinzing
(»Heurigenschenken»). Bland de nyaste
sevärdheterna i W. må nämnas de stora
kommunala bostadsbyggena (efter världskriget ha
genom stadens försorg intill 1932 mer än
60,000 nya bostäder tillkommit), t. ex.
mönsteranläggningarna Reumannhof, Mateottihof,
Metzleinstaler Hof och Hermeswiese,
försörjningsinrättningar i Lainz, sinnessjukhuset
och rikssjukhuset Am Steinhof, högre
yrkesskolor, Amalienbad m. fl. sociala inrättningar.
W. har parker i de flesta stadsdelar; i inre
staden utbreder sig mellan Hofburg och
Ring-strasse den 1823 anlagda Volksgarten. Till
Leopoldstadt ansluter sig den bekanta Prater,
fordom djurpark, 1776 upplåten för
allmänheten. Den är ett populärt förlustelseställe
med tivoli, mässbyggnader, travbanor
(Freu-denau) m. m. samt ett 1931 öppnat stadion
(för 60,000 åskådare). Den största
sportplatsen i W. är Hohe Warte (för mer än 100,000
åskådare). I n. och n. v. sträcker sig
stads-området till Kahlenberg (438 m ö. h.) och
Hermannskogel (543 m ö. h.) på Wienerwald,
där talrika utflyktsorter äro belägna, ss.
Schloss Cobenzl (nu hotell i staden W :s ägo)
och Leopoldsberg (266 m över Donau).
W. är ett viktigt kulturcentrum,
utomordentligt rikt på konstskatter, vetenskapliga
institutioner och bildningsanstalter. Bland de
stora museerna märkas utom Hofburg
naturhistoriska museet och konsthistoriska museet,
båda uppf. i samma stil (1872—81), vid
Maria-Theresia-Platz och Burgring, österreichische
Galerie im Belvedere (trädgårdspalats, uppf.
för Eugen av Savojen 1714—23) med
barockmuseum, Nittonde årh:s galleri m. m.,
tavelgalleriet i de bildande konsternas akad.,
Liechtensteinsgalleriet (byggnaden uppf. 1697
—1708), museet för konst och industri (gr.
1863), krigsmuseet (Heeresmuseum) i
förutvarande arsenalen, tekniska museet (öppnat
1918), Museum für Volkskunde (gr. 1835; i
förra Schönbornska sommarpalatset),
Nieder-österreichisches Landesmuseum (gr. 1907;
sedan 1924 i det 1689 uppf. furstens av Clary
och Åldringen palats) samt hist. museet för
staden W. i rådhuset. Vidare finnas Goethe-,
Haydn- och Schubertmuseer m. m.
Bland de talrika högre läroanstalterna
märkas främst univ. (gr. 1365; 12.000 stud. 1930
—31), till vilket hör ett bibi, med omkr.
1,060.000 bd, astron. observatorium i
Türken-schanzpark, botanisk trädgård med institut i
Landstrasse, kemiskt och anatomiskt institut
med museum samt en mångfald andra
anslutna institutioner. W. har två tekniska
högskolor (3,635 stud.). Dessutom må
nämnas vet.-akad., gr. 1847, Geologische
Bundes-anstalt (gr. 1849) med ansenliga saml.,
hydro-biologiskt institut i Floridsdorf (öppnat 1925)
samt dessutom ett 100-tal lärda sällskap och
sammanslutningar.
W. har världsrykte som teater- och
musikstad. Utom operan (Staatsoper) och
Burg-teatern (se d. o.) finnas mer än 10 större
teatrar samt varietéer och ypperliga
musiketablissemang, ss. Philharmonische
Vereini-gung (gr. 1812) i Musikvereinsgebäude (uppf.
1869—70, ombyggd 1911) och Wiener
Kon-zertverein i Konzerthaus (rymmer 2,100 pers.).
Handel, industri, kommunikationer. W. har
ett fördelaktigt handelsläge i Mellaneuropas
mitt vid korsningen av trafikleder från n.
med Donauleden och förmedlar
handelsutbytet mellan industriområden i v. och
jordbruksområden i ö. Dock har uppdelningen av
den forna österrikisk-ungerska monarkien
givetvis inverkat ogynnsamt på W:s handel.
Handelsmässor hållas (sedan 1921) i W. två
ggr årl. (mars, sept.). W. är Österrikes
största industricentrum med 17,850 arbetsställen
och 204,798 arb. (1926). Staden är mest känd
för sin tillv. av läder- och galanterivaror,
leksaker, tobaksvaror, musikinstrument, päls-,
mode- och pappersvaror, möbler, paraplyer,
käppar m. m. Vidare tillverkas maskiner,
verktyg och finare instrument; även textil- och
kemiska industrierna må nämnas. W. är en
viktig knutpunkt i europeiska järnvägsnätet;
sex stora järnvägsstationer. Lokaltrafiken
ombesörjes bl. a. av den 1893—1902 byggda
stadsbanan (omkr. 30 km lång) i förbindelse
med spårvägsnätet (omkr. 300 km långt), över
Donau gå två gatubroar, Floridsdorfer- och
Reichsbrücke, samt tre järnvägsbroar, över
Donaukanalen leder ett 10-tal broar, bl. a.
Schwedenbrücke. Flygplats: Aspern i
Floridsdorf, 12 km från inre staden.
Styrelse, förvaltning. Stadsförvaltningen,
samtidigt representerande det självständiga
landet W., består av Gemeinderat, stadssenat
och magistrat. Gemeinderat består av 100 på
5 år valda medl. med borgmästaren som
ordf. Dess verkst. utskott är senaten,
bestående av borgmästare, 2 vice borgmästare och
10 stadsråd (Stadträte). De 21
stadsområ-dena (Bezirke) företrädas av valda
Bezirks-räte med en Bezirksvorsteher i spetsen. M.
Historia. W. var urspr. en keltisk
handelsplats men gjordes av romarna under
erövringen på 100-talet till ett befäst läger, lat.
Vin-dobona. På 200-talet blev W. municipium
och ett viktigt centrum för romersk
militär-och civilförvaltning. Vid avarernas erövring
omkr. 588 torde W. ha förstörts; först 1130
omtalas det åter som stad. På 1200-talet blev
W. en av habsburgarnas viktigaste städer
och betraktades redan under medeltiden som
Österrikes och Tysk-romerska rikets
huvudstad. 1485 intogs det av den ungerske
konungen Mattias Corvinus och var dennes
residensstad till 1490. Redan 1365 grundades
W:s univ., som spelade en stor roll i
medeltidens andliga liv. Under 1500- och
1600-talet var staden ett av Västerlandets star-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
