Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Wien, W.—Wienkongressen
436
många viktiga upptäckter; bl. a. påvisade
han möjligheten att med mycket korta
gnist-gap alstra svagt dämpade svängningar (se
Radioteknik, sp. 411 f.). Senare har han
undersökt elektrolytlösningars
ledningsförmåga och dielektricitetskonstant vid mycket
höga fältstyrkor och frekvenser. Sv. B-r.
Wien [vin], Wilhelm, tysk fysiker,
Nobelpristagare (1864—1928), kusin till M. W.
Blev prof, i Aachen 1896, i Giessen 1899, i
Würzburg 1900 och i
München 1920. W.
utförde viktiga
teoretiska undersökningar
över
strålningslagar-na och angav bl. a.
den efter honom
uppkallade förskjutningslagen (se Strålning,
sp. 687) samt gjorde
experimentella
forskningar om
kanalstrålar, vilkas karaktär
av positivt laddade
atomer han uppvisade.
W. fick 1911 års Nobelpris i fysik. Sv. B-r.
Wienalliansen [vin-], en allians i Wien 1725
mellan Österrike och Spanien, sedermera
biträdd av andra makter. Därigenom
överkorsades den sedan spanska tronföljdskriget
kvarstående motsättningen mellan kejsaren
och Madrid. Huvudorsakerna till W. voro
å ena sidan handelspolitisk spänning
mellan England och kejsaren på grund av den
senares försök att uppta konkurrens om
handeln på Indien genom Ostendekompaniet
(1722), å den andra dynastiska
misshällighe-ter mellan de franska och spanska
Bourbonerna. W. innefattade plan till dubbla
familjeförbindelser mellan de spanska
Bourbonerna och den på manssidan utdöende
kejsar-familjen. Härav blev väl intet, men gentemot
det nya blocket sammanslöto sig
västmakterna i Hannoverska alliansen (se d. o.), och
spänningen utlöste isolerade fientligheter
mellan Spanien och England. Till W. anslöto sig
Ryssland, Sverige, representerat av C. G.
Tes-sin (se d. o.), och en del tyska furstar.
Han-noveralliansen fick emellertid övertaget bl. a.
genom Sveriges avfall från W., och
orostill-ståndet avvecklades genom en serie
uppgörelser 1727—31, varvid W :s maktblock
successivt splittrades. T. S-g.
Wienbarg [vi’nbark], L u d o 1 f, tysk
kritiker (1802-—72), gav upphov åt namnet »das
junge Deutschland» (se Junge D e u t s c
h-1 a n d, D a s); W:s »Ästhetische Feldzüge»
(1834) utvecklade de åskådningar, som avlöste
nyromantiken; han skrev vidare »Zur
neues-ten Literatur» (1835), »Wanderungen durch
den Tierkreis» (s. å.) m. fl. R-n B.
Wienbäckenet [vin-], låglandet omkring
Wien i Niederösterreich och Tjeckoslovakien,
genomflutet av Donau, Leitha och nedre
Mo-rava; begränsas av östalperna, Leithagebirge
och Små Karpaterna och utgör gränsen
mellan Alperna och Karpaterna. W. utfylles av
tertiärbildningar, miocen och pliocen (jfr
Tertiär syste me t, sp. 162). K. A. G.
Wiener [vienä’r], F r a n g o i s, fransk
dramatiker (f. 1877). Belgare till börden, hade
W. under författarnamnet Francis de
C r o i s s e t framträtt med ett flertal
populära lustspel — »La passerelle» (1902; »En
hustru för mycket», uppf. i Sthlm 1905) m. fl.
—, då han efter G. de Caillavets död (1915)
blev R. de Flers’ kompanjon och tills, m. denne
skrev bl. a. »Le retour» (1921), »Les vignes
du Seigneur» (1923; »Herrans vingård», uppf.
i Sthlm 1924) och »Les nouveaux messieurs»
(1925; »De nya herrarna», uppf. i Sthlm 1926).
vilka alla gjorde stor lycka. Senare har W.
inhöstat stora sceniska framgångar på egen
hand med oförargliga satirer som »Pierre et
Jack» (1931), »Il était une fois» (1932) och
»Le vol nuptial» (1933). Kj. S-g.
Wienerbröd [vTn-], en sorts kaffebröd, vars
deg gjorts bladig genom inkavling av smör.
Små bröd i form av kringlor, snurror, kuvert
och trekanter äro vanliga, men även större,
wienerlängder, wienerhorn, finnas. D-e.
Wienerkalk [vi’n-], poler- och putsmedel,
som framställes genom glödgning av dolomit
el. magnesiahaltig kalksten (stundom även av
vanlig kalksten) och huvudsaki. utgöres av
kalciumoxid och magnesiumoxid. W. upptar
kolsyra i luften och bör förvaras i slutna kärl.
Även slammad krita kallas stundom i
handeln w. K. A. V-g.*
Wiener Neustadt [vl’ner näPftat], stad i
Niederösterreich, 45 km s. s. v. om Wien, på
det s. k. Steinfeld i s. v. delen av
Wienbäckenet; 36,956 inv. (1923). Viktig järnvägsknut
med betydande industri, bl. a. tillv. av
lokomotiv, aeroplan, automobiler och lädervaror;
flyghamn; flera högre skolor. Slottet, sedan
1918 uppfostringsanstalt, inrymde förut en av
Maria Teresia 1752 stiftad militärakademi.
W. anlades 1192 av hertig Leopold VI som
gränsfäste mot ungrarna.
Wienerschnitzel [vPnorfnitsol], kokk., se
Snitsel 1.
Wienerwald [vPnorvalt], östalpernas
nordostligaste utlöpare, i Niederösterreich, vid
Wien; når i Schöpfl 893 m ö. h. Den
skogbevuxna trakten är Wienbornas förnämsta
sommarnöjescentrum.
Wieniawski [vjenja’fski], Ilenryk (Henri),
polsk violinist och tonsättare (1835—80).
Studerade för Massart i Paris. Vid 15 års
ålder började W. sina konsertresor, som
gjorde honom
internationellt berömd. W.
tillhörde närmast den
belgiska violinskolan
(se Vieuxtemps)
och hade dennas
eleganta, virtuosmässiga
spel. Sverige gästade
han 1863, 1870 och
1877. Bland W :s
violinkompositioner märkas hans allbekanta
»Legend», polonäser,
två konserter, »Airs
russes» m. fl. —
Tek
niskt framstående var W:s broder pianisten
Joseph W. (1837—1912), som blev prof, vid
Brysselkonservatoriet. I Sverige konserterade
han 1881. H. G-t.
Wieninternationalen [vin ], se
Interna-t i o n a 1 e n, sp. 670.
Wienkongressen [vin-], internationell
politisk kongress i Wien nov. 1814—-juni 1815. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
