Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Wigström,—Wijk, O., d. ä.
460
handboken 1917. Det följer nära
vigselritua-let men utelämnar consensus- och
kopulations-momenten. A. O. T. H.
Wigström, Eva, f. Nilsson,
författarinna (1832—1901), 1855 g. m. disponenten K.
Wigström. Hon utgav, vanl. under
signaturen A v e, en mängd folklivsskildringar från
Skåne (»Brott och
straff», 1872, »Från
slätt och skogsbygd»,
2 bd, 1889—90, m. fl.),
vederhäftiga och
innehållsrika, bidrog
flitigt till pressen med
uppsatser i allmänna
ämnen och gjorde sig
känd som sakkunnig
samlare av skånska
folktraditioner
(»Skånska visor, sagor och
sägner», 1880,
»Folkdiktning», 2 dir, 1880
—82, m. m.). Biogr. och bibliogr. i Svenska
Landsmålen, VIII, 1914. (R-n B.)
Wigtown [<ui’gton], grevsk. i s. v.
Skottland, vid Nordkanalen, mittemot Irland;
1,263 kvkm, 29,299 inv. (1931); huvudstad:
Wigtown (1,261 inv.). Omfattar v. delen av
landskapet Galloway, av de djupt
inträngande Wigtown bay, Luce bay och Loch Ryan
uppdelat i halvöarna Maehers och Rhinns of
Galloway. Huvudnäringar äro
boskapsskötsel och jordbruk; stora arealer äro hedar och
mossar. Största staden är Stranraer (6,490
inv.), överfartsort till Irland.
Wigwam [cai’g<näm], algonkinindianernas
bostäder i ö. Nordamerika, från Kanada till
Nord-Carolina. W. voro antingen
rektangulära långhus med välvt tak (hos sydliga
kust-algonkiner) el. rundade kupolhyddor (hos de
n. kustalgonkinerna och i Stora sjöområdet).
Populärt brukas w. även om andra
indianbostäder i Amerika. K. G. L.
Vigvatten (lat. a’qua benedi’cta lusträlis),
det högtidligt invigda, med salt bemängda
vatten, som brukar finnas i särskilda bäcken
el. kärl vid ingången till katolska kyrkor och
med vilket in- och utgående bruka bestänka
sig. Den urspr. blott symboliska
renings-handlingen före en helig tjänst övergick på
700- och 800-talet att räknas bland
sakra-mentalierna. V. anses äga kraft att avvärja
onda andemakter. Hg Pl.
Vigör, kraft, livlighet; friskhet.
Viiforsen, Viforsen, kraftverk i Tuna
socken, Medelpad, vid Ljungan; utbyggd
effekt 3,300 hkr. Tillhör Wii elektriska a.-b.,
vars aktiemajoritet äges av Sv. cellulosa-a.-b.
Wiik [vik], Fredrik Johan, finländsk
geolog och mineralog (1839—1909). Var 1877
—97 prof, i mineralogi och geologi i
Helsingfors. Största delen av sin vetenskapliga
verksamhet ägnade W. åt att utforska
Finlands geologiska förhållanden (»Bidrag till
Helsingforstraktens mineralogi och geognosi»,
1865. »öfversigt af Finlands geologiska
förhållanden», 1876, m. fl. arbeten).
Kristallstrukturen och kristallformerna tänkte han
sig väsentligen betingade av atomernas
inbördes lägen i molekylen. Som geolog
företrädde W. en starkt spekulerande
»antiaktua-listisk» riktning. Under sina sista levnadsår
ägnade han sitt intresse huvudsaki. åt att
utdana en »triadisk-monistisk världsåskådning»
och offentliggjorde även ett par avh. om
denna. Biogr. av W. Ramsay i Acta Societatis
Scientiarum Fennicæ, XL, 1911. W.R-y. (N.Zn.)
Wiik [vik], Karl Harald, finländsk
politiker och tidningsman (f. 1883). Blev fil.
mag. 1910, har tillhört lant- och riksdagarna
1911—18, 1923—29 och från 1933 samt är från
1926 sekr. i socialdemokratiska partiet. H.E.P.
Wiikit [vikFt], ett efter F. J. Wiik
uppkallat, euxenitliknande mineral från
Impi-lahti i Finland. Se Radioaktiva
mineral, sp. 389—390. N. Zn.
Wiinbiad [vFnblaö], Edvard Emil, dansk
tidningsman (f. 1854), blev typograf 1873 och
hade då anslutit sig till socialismen. Han
anställdes 1876 vid tidningen Social-Demokraten
i Köpenhamn, kom snart att deltaga även i
redaktionsarbetet och var tidningens red.
1881—1911, under vilken tid
prenumerantsiffran steg från 2,000 till 60,000. Han var
1895—1928 folketingsman och är från 1928
tingvald medlem av landstinget. W. har tills,
m. Alsing Andersen utgivit »Det danske
socialdemokratis historie fra 1871 til 1921» (2
dir, 1921). P. E-t.
Viipuri [vi’pori], fi. namnet på Viborg.
Vij [vi], Wij, Vi, bruk med lantegendom
och valsverk, se Ockelbo och O c k e 1
bover k e n.
Wijk [vik], gods i Uppland, se V i k.
Wijk [vik], svensk släkt, urspr. från
Wi-ken Mellangärden i Björnlunda socken på
Hisingen, känd från 1700-talets början.
Namnet antogs av sjökaptenen Eric W. (1755—
1818); om hans son O. W. d. ä., dennes söner
O. W. d. y. (adlad 1890) och E. W. samt O. W.
d. y:s son Hj. W. se nedan.
Wijk [vik], Erik, affärsman (1836—1910);
jfr släktart. W., som 1860—95 var delägare
i firman Olof W. & co. i Göteborg, tillhörde
från 1894 Andra kammaren, där han slöt sig
till Liberala samlingspartiet, och från 1905
Första kammaren samt anlitades för flera
kommunala uppdrag. Hans maka, E m i 1 y
W., f. D i c k s o n (f. 1849), har utövat en
storartad välgörenhet, skänkte 1913 360,000
kr. till hyresfria bostäder för självförsörjande
bildade kvinnor i Göteborg, Emily W:s
stiftelse, och 1919 300,000 kr., Emily
W : s fond, till Göteborgs högskola. (E. Spr.)
Wijk [vik], Hjalmar, affärsman i
Göteborg, donator (f. 1877 10/a); jfr släktart. W. är
ordf, i styrelserna för flera sågverks- och
sulfit-a.-b. Han tillhörde, ansluten till Liberala
samlingspartiet, 1906—14 Andra kammaren
och 1918—21 Första kammaren, varunder han
hade plats i åtskilliga utskott. Han var
1911—13 ledamot av försvarsberedningen
samt tillhörde 1913 års
fornminnesvårdskom-mitté. W. har skänkt bl. a. 300,000 kr. till
Röhsska konstslöjdmuseet (se d. o.), i vars
styrelse han sedan 1913 är ordf. (E. Spr.)
Wijk [vik], Olof, d. ä., affärsman,
kommunalman, politiker (1786—1856); jfr
släktart. Grundade 1807 i Göteborg egen firma,
som hastigt utvecklades till en av stadens
främsta. W. var snart en av Sveriges
förnämsta redare och grundade en betydande
förmögenhet. W. blev 1815 led. av stadens äldste
och var 1818—35 deras ordf. 1820 fick han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
