- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
541-542

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541

Wimarson—Vimmerby

542

mot han var. W. var även med om att 1877
stifta Byggnadssamfundet (sedan 1888
förenat med Teknologföreningen) och 1886
Svenska uppfinnareföreningen (se d. o.). H. T-ll.

Wimarson, Nils Gerhard, lärare,
historiker (f. 1872 21/4). Blev fil. dr och docent i
nordisk historia i Lund 1897, lektor i historia
och geografi i Ystad 1906 och är lektor vid
Göteborgs realläroverk sedan 1909. W :s
huvudarbete är »Sveriges krig i Tyskland 1675
—1679» (3 dir, 1897—1912). Han har
redigerat Göteborgs jubileumspublikationer från
1921 och däri utgivit samlingsbandet
»Göteborg. En översikt vid 300-årsjubileet 1923»
(1923) samt skrivit ett stort antal uppsatser
och mindre skrifter, bl. a. om krigshistoria och
skånsk lokalhistoria. G. J-n.

Wi’mberg, dets. som vimperg (se Gotik,
sp. 864 och bild 12).

Wimbledon [coFmbldon], stad i eng. grevsk.
Surrey, s. v. förstad till London; 59,888 inv.
(1931). I W. hållas stora tennis- och
kricket-tävlingar.

Wimbledon [coi’mbldøn], sir Edward C
e-c i 1, viscount W. (1625), engelsk militär (1572
—1638). Gjorde sig känd främst som ledare
för den av Buckingham planerade misslyckade
expeditionen till Cädiz 1625. 1630—38 var W.
guvernör i Portsmouth. — Biogr. av C.
Dalton (2 bd, 1885). R. Sv-m.

Viminälen, se Rom, sp. 974.

Vimma, zool., se Braxensläktet.

Wimmer, August Marius Nicolai,
dansk läkare (f. 1872). Blev med. dr 1902 (på
avh. »Evolutiv paranoia. Bidrag til
forrykt-hedslæren»), var 1912—19 överläkare och dir.
för S:t Hans’ hospital i Roskilde, är sedan
1920 prof, i psykiatri vid Köpenhamns univ.
och chef för Kommunehospitalets 6:e avd. Från
1934 har W:s verksamhet dock förlagts till
den nya psykiatriska universitetskliniken vid
Rigshospitalet. W. reformerade grundligt S:t
Hans’ sinnessjukhus enl. den nya tidens idéer.
Han är en synnerligen framstående
psykiatri-ker och neurolog. Bland hans viktigare arbeten
må nämnas »Degenererede börn» (1909),
»Hu-kommelsestab og ’dobbeltbevidsthed’» (1918)
och »Chronic epidemic encephalitis» (1924).
Det senare arbetet är ett led i en serie av
mycket djupgående studier över sömnsjukans
följdtillstånd. I det skandinaviska
samarbetet mellan psykiatriker och neurologer intar
W. en central ställning. V. W-rt.

Wimmer, Ludvig Frands Adalbert,
dansk språkforskare (1839—1920), prof, i
nordisk språkvetenskap vid Köpenhamns univ.
1886—1910. W. vann sitt största anseende
som runforskare. Den i tidigare uppsatser
och sedan
sammanfattande i
»Runeskrif-tens oprindelse og
ud-vikling i Norden»
(1874; i ty. övers, och
utvidgad 1887)
framlagda tolkningen av
de äldre nordiska
runinskrifterna och hans
uppfattning om de
germanska runornas
ursprung och
utveckling blevo
grundläggande för den nyare

runforsknmgen (se R u n o r). De danska
inskrifterna med yngre runor genomarbetade
W. fullständigt och utgav dem bl. a. i fyra
stora vol., »De danske runemindesmærker»
(1893—1908). Han behandlade även
runforsk-ningens historia. Nya synpunkter och nya
tekniska metoder ha utövat sitt omdanande
inflytande även på W :s arbetsresultat men
kunna icke rubba den bestående betydelsen av
hans insatser. Särskilt böra nämnas den för
sin tid mycket betydelsefulla avh.
»Navne-ordenes böjning i ældre dansk» (1868), en
»Old-nordisk formlære» (1870; 6:e uppl. 1905) samt
den ännu använda förträffliga »Oldnordisk
læsebog» (s. å.; 7:e uppl. 1916). Em. O.

Vimmerby. 1. Stad i Kalmar län, n.
Småland, i övre Stångådalen; 2,394 har, 3,570 inv.
(1934). Själva staden ligger på en sandås,
ö. om ån. På åsens krön ligger den för V.
stads- och
landsförsamlingar gemensamma, 1856 uppförda

kyrkan, vari delar av
den gamla kyrkan

(från 1685) ingå.
Gamla stadens centrala
längsgata är
Storgatan (Konung Oscar
II:s gatan; se kartan).
Vid Stortorget ligga
bl. a. rådhuset (uppf.
1822), stadshotellet och
Sevede härads
tingshus. I de, nyare,
hu-vudsakl. av
trädgårdstomter upptagna
delarna av V. märkes i
n. ö. samrealskolan
(färdig 1907). Av
stadens areal upptagas ej
mindre än 1,129 har

av åker och äng, främst de genom Stångåns
reglering torrlagda Vimmerby mader, 912 har
av skogsmark etc.; 16,3 % av inv. levde 1920 av
jordbruk. Industrien räknade 1931 15
arbetsställen med tills. 194 arb., bl. a.
motorfabrik, fanerfabrik, snickerifabrik och
bryggeri. I V. hållas månatliga s. k. kreatursmöten
(förr mest oxhandel). Här mötas den gamla
huvudvägen Kalmar—Linköping och
Västervik—Jönköpingsvägen. Genom ö.
centralbanan och V.—Spångenäs järnväg är V.
anslutet till såväl normal- som smalspåriga

Bild. 1. Vimmerby
stads vapen.

I fält av silver en
uppryckt, grön ek med en
däri sittande röd ekorre
och åtföljd av ett rött
monogram C IX.

A.’B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET;

VIMMERBY

Skala 1:20000

1 Fisktorget

2 Folkskola

3 Post; Sv. Handelsb.

4 Göteborgs bank

5 Skandinav. Kredit-a.-b.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 15 11:01:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free