541 Wimarson—Vimmerby 542 mot han var. W. var även med om att 1877 stifta Byggnadssamfundet (sedan 1888 förenat med Teknologföreningen) och 1886 Svenska uppfinnareföreningen (se d. o.). H. T-ll. Wimarson, Nils Gerhard, lärare, historiker (f. 1872 21/4). Blev fil. dr och docent i nordisk historia i Lund 1897, lektor i historia och geografi i Ystad 1906 och är lektor vid Göteborgs realläroverk sedan 1909. W :s huvudarbete är »Sveriges krig i Tyskland 1675 —1679» (3 dir, 1897—1912). Han har redigerat Göteborgs jubileumspublikationer från 1921 och däri utgivit samlingsbandet »Göteborg. En översikt vid 300-årsjubileet 1923» (1923) samt skrivit ett stort antal uppsatser och mindre skrifter, bl. a. om krigshistoria och skånsk lokalhistoria. G. J-n. Wi'mberg, dets. som vimperg (se Gotik, sp. 864 och bild 12). Wimbledon [coFmbldon], stad i eng. grevsk. Surrey, s. v. förstad till London; 59,888 inv. (1931). I W. hållas stora tennis- och kricket-tävlingar. Wimbledon [coi'mbldøn], sir Edward C e-c i 1, viscount W. (1625), engelsk militär (1572 —1638). Gjorde sig känd främst som ledare för den av Buckingham planerade misslyckade expeditionen till Cädiz 1625. 1630—38 var W. guvernör i Portsmouth. — Biogr. av C. Dalton (2 bd, 1885). R. Sv-m. Viminälen, se Rom, sp. 974. Vimma, zool., se Braxensläktet. Wimmer, August Marius Nicolai, dansk läkare (f. 1872). Blev med. dr 1902 (på avh. »Evolutiv paranoia. Bidrag til forrykt-hedslæren»), var 1912—19 överläkare och dir. för S:t Hans’ hospital i Roskilde, är sedan 1920 prof, i psykiatri vid Köpenhamns univ. och chef för Kommunehospitalets 6:e avd. Från 1934 har W:s verksamhet dock förlagts till den nya psykiatriska universitetskliniken vid Rigshospitalet. W. reformerade grundligt S:t Hans’ sinnessjukhus enl. den nya tidens idéer. Han är en synnerligen framstående psykiatri-ker och neurolog. Bland hans viktigare arbeten må nämnas »Degenererede börn» (1909), »Hu-kommelsestab og ’dobbeltbevidsthed’» (1918) och »Chronic epidemic encephalitis» (1924). Det senare arbetet är ett led i en serie av mycket djupgående studier över sömnsjukans följdtillstånd. I det skandinaviska samarbetet mellan psykiatriker och neurologer intar W. en central ställning. V. W-rt. Wimmer, Ludvig Frands Adalbert, dansk språkforskare (1839—1920), prof, i nordisk språkvetenskap vid Köpenhamns univ. 1886—1910. W. vann sitt största anseende som runforskare. Den i tidigare uppsatser och sedan sammanfattande i »Runeskrif-tens oprindelse og ud-vikling i Norden» (1874; i ty. övers, och utvidgad 1887) framlagda tolkningen av de äldre nordiska runinskrifterna och hans uppfattning om de germanska runornas ursprung och utveckling blevo grundläggande för den nyare runforsknmgen (se R u n o r). De danska inskrifterna med yngre runor genomarbetade W. fullständigt och utgav dem bl. a. i fyra stora vol., »De danske runemindesmærker» (1893—1908). Han behandlade även runforsk-ningens historia. Nya synpunkter och nya tekniska metoder ha utövat sitt omdanande inflytande även på W :s arbetsresultat men kunna icke rubba den bestående betydelsen av hans insatser. Särskilt böra nämnas den för sin tid mycket betydelsefulla avh. »Navne-ordenes böjning i ældre dansk» (1868), en »Old-nordisk formlære» (1870; 6:e uppl. 1905) samt den ännu använda förträffliga »Oldnordisk læsebog» (s. å.; 7:e uppl. 1916). Em. O. Vimmerby. 1. Stad i Kalmar län, n. Småland, i övre Stångådalen; 2,394 har, 3,570 inv. (1934). Själva staden ligger på en sandås, ö. om ån. På åsens krön ligger den för V. stads- och landsförsamlingar gemensamma, 1856 uppförda kyrkan, vari delar av den gamla kyrkan (från 1685) ingå. Gamla stadens centrala längsgata är Storgatan (Konung Oscar II:s gatan; se kartan). Vid Stortorget ligga bl. a. rådhuset (uppf. 1822), stadshotellet och Sevede härads tingshus. I de, nyare, hu-vudsakl. av trädgårdstomter upptagna delarna av V. märkes i n. ö. samrealskolan (färdig 1907). Av stadens areal upptagas ej mindre än 1,129 har av åker och äng, främst de genom Stångåns reglering torrlagda Vimmerby mader, 912 har av skogsmark etc.; 16,3 % av inv. levde 1920 av jordbruk. Industrien räknade 1931 15 arbetsställen med tills. 194 arb., bl. a. motorfabrik, fanerfabrik, snickerifabrik och bryggeri. I V. hållas månatliga s. k. kreatursmöten (förr mest oxhandel). Här mötas den gamla huvudvägen Kalmar—Linköping och Västervik—Jönköpingsvägen. Genom ö. centralbanan och V.—Spångenäs järnväg är V. anslutet till såväl normal- som smalspåriga Bild. 1. Vimmerby stads vapen. I fält av silver en uppryckt, grön ek med en däri sittande röd ekorre och åtföljd av ett rött monogram C IX. A.’B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET; VIMMERBY Skala 1:20000 1 Fisktorget 2 Folkskola 3 Post; Sv. Handelsb. 4 Göteborgs bank 5 Skandinav. Kredit-a.-b.