- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
541-542

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wiman, Erik August - Wimarson, Nils Gerhard - Wimberg - Wimbledon - Wimbledon, sir Edward Cecil - Viminalen - Vimma - Wimmer, August Marius Nicolai - Wimmer, Ludvig Frands Adalbert - Vimmerby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541 Wimarson—Vimmerby 542 mot han var. W. var även med om att 1877 stifta Byggnadssamfundet (sedan 1888 förenat med Teknologföreningen) och 1886 Svenska uppfinnareföreningen (se d. o.). H. T-ll. Wimarson, Nils Gerhard, lärare, historiker (f. 1872 21/4). Blev fil. dr och docent i nordisk historia i Lund 1897, lektor i historia och geografi i Ystad 1906 och är lektor vid Göteborgs realläroverk sedan 1909. W :s huvudarbete är »Sveriges krig i Tyskland 1675 —1679» (3 dir, 1897—1912). Han har redigerat Göteborgs jubileumspublikationer från 1921 och däri utgivit samlingsbandet »Göteborg. En översikt vid 300-årsjubileet 1923» (1923) samt skrivit ett stort antal uppsatser och mindre skrifter, bl. a. om krigshistoria och skånsk lokalhistoria. G. J-n. Wi'mberg, dets. som vimperg (se Gotik, sp. 864 och bild 12). Wimbledon [coFmbldon], stad i eng. grevsk. Surrey, s. v. förstad till London; 59,888 inv. (1931). I W. hållas stora tennis- och kricket-tävlingar. Wimbledon [coi'mbldøn], sir Edward C e-c i 1, viscount W. (1625), engelsk militär (1572 —1638). Gjorde sig känd främst som ledare för den av Buckingham planerade misslyckade expeditionen till Cädiz 1625. 1630—38 var W. guvernör i Portsmouth. — Biogr. av C. Dalton (2 bd, 1885). R. Sv-m. Viminälen, se Rom, sp. 974. Vimma, zool., se Braxensläktet. Wimmer, August Marius Nicolai, dansk läkare (f. 1872). Blev med. dr 1902 (på avh. »Evolutiv paranoia. Bidrag til forrykt-hedslæren»), var 1912—19 överläkare och dir. för S:t Hans’ hospital i Roskilde, är sedan 1920 prof, i psykiatri vid Köpenhamns univ. och chef för Kommunehospitalets 6:e avd. Från 1934 har W:s verksamhet dock förlagts till den nya psykiatriska universitetskliniken vid Rigshospitalet. W. reformerade grundligt S:t Hans’ sinnessjukhus enl. den nya tidens idéer. Han är en synnerligen framstående psykiatri-ker och neurolog. Bland hans viktigare arbeten må nämnas »Degenererede börn» (1909), »Hu-kommelsestab og ’dobbeltbevidsthed’» (1918) och »Chronic epidemic encephalitis» (1924). Det senare arbetet är ett led i en serie av mycket djupgående studier över sömnsjukans följdtillstånd. I det skandinaviska samarbetet mellan psykiatriker och neurologer intar W. en central ställning. V. W-rt. Wimmer, Ludvig Frands Adalbert, dansk språkforskare (1839—1920), prof, i nordisk språkvetenskap vid Köpenhamns univ. 1886—1910. W. vann sitt största anseende som runforskare. Den i tidigare uppsatser och sedan sammanfattande i »Runeskrif-tens oprindelse og ud-vikling i Norden» (1874; i ty. övers, och utvidgad 1887) framlagda tolkningen av de äldre nordiska runinskrifterna och hans uppfattning om de germanska runornas ursprung och utveckling blevo grundläggande för den nyare runforsknmgen (se R u n o r). De danska inskrifterna med yngre runor genomarbetade W. fullständigt och utgav dem bl. a. i fyra stora vol., »De danske runemindesmærker» (1893—1908). Han behandlade även runforsk-ningens historia. Nya synpunkter och nya tekniska metoder ha utövat sitt omdanande inflytande även på W :s arbetsresultat men kunna icke rubba den bestående betydelsen av hans insatser. Särskilt böra nämnas den för sin tid mycket betydelsefulla avh. »Navne-ordenes böjning i ældre dansk» (1868), en »Old-nordisk formlære» (1870; 6:e uppl. 1905) samt den ännu använda förträffliga »Oldnordisk læsebog» (s. å.; 7:e uppl. 1916). Em. O. Vimmerby. 1. Stad i Kalmar län, n. Småland, i övre Stångådalen; 2,394 har, 3,570 inv. (1934). Själva staden ligger på en sandås, ö. om ån. På åsens krön ligger den för V. stads- och landsförsamlingar gemensamma, 1856 uppförda kyrkan, vari delar av den gamla kyrkan (från 1685) ingå. Gamla stadens centrala längsgata är Storgatan (Konung Oscar II:s gatan; se kartan). Vid Stortorget ligga bl. a. rådhuset (uppf. 1822), stadshotellet och Sevede härads tingshus. I de, nyare, hu-vudsakl. av trädgårdstomter upptagna delarna av V. märkes i n. ö. samrealskolan (färdig 1907). Av stadens areal upptagas ej mindre än 1,129 har av åker och äng, främst de genom Stångåns reglering torrlagda Vimmerby mader, 912 har av skogsmark etc.; 16,3 % av inv. levde 1920 av jordbruk. Industrien räknade 1931 15 arbetsställen med tills. 194 arb., bl. a. motorfabrik, fanerfabrik, snickerifabrik och bryggeri. I V. hållas månatliga s. k. kreatursmöten (förr mest oxhandel). Här mötas den gamla huvudvägen Kalmar—Linköping och Västervik—Jönköpingsvägen. Genom ö. centralbanan och V.—Spångenäs järnväg är V. anslutet till såväl normal- som smalspåriga Bild. 1. Vimmerby stads vapen. I fält av silver en uppryckt, grön ek med en däri sittande röd ekorre och åtföljd av ett rött monogram C IX. A.’B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET; VIMMERBY Skala 1:20000 1 Fisktorget 2 Folkskola 3 Post; Sv. Handelsb. 4 Göteborgs bank 5 Skandinav. Kredit-a.-b.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free