Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Winckelmann, Johann Joachim - Winckler, Hugo - Vind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Winekler—Vind
556
thums», utkom 1764, ett epokgörande verk, den
första antika konsthistorien. W. hade själv
måst samla de antika notiserna om konstverk
och konstnärer i den vidsträckta litteraturen,
konstverken voro kringspridda och
svårtillgängliga, och den största svårigheten, som W.
knappt anade, var, att det, som då var känt,
med få undantag var romerska kopior. W:s
andra grundläggande verk, »Monumenti
an-tichi inediti», med 268 kopparstick (1767),
banade väg för en riktigare tolkning av de
antika bildverken.
W. var nu en berömd man, och i Tyskland
sökte man ivrigt förmå honom att återvända.
1768 reste han norrut men kom icke längre
än till München och Wien. Han vantrivdes
och återvände söderut men mördades i Trieste
av en avsigkommen italienare.
Den konstarkeologiska vetenskapen hedrar
i W. sin grundläggare. Hans resultat voro
på grund av hans ofullständiga material
provisoriska och ha blivit vida överträffade, men
hans förtjänst är av grundläggande art: han
har infört historiska synpunkter, noggranna
metoder och en förebildlig entusiasm.
Huvudsaken för honom var det andliga
innehållet, konstnärsidén, därefter kom skönheten
och sist det tekniska utförandet. W. var
dessutom en stor stilist. Hans livsverk har den
största betydelse även för konsten;
nyklassicismen blomstrade upp på den grundval, som
han lagt. — W :s »Briefe an seine Freunde»
utgåvos i 2 bd 1877—80, hans skrifter 1808—
20 i 9 bd, en mera fullständig uppl. 1825—29
i 12 bd, hans brev i 3 bd 1824—25. — Jfr
J. W. v. Goethe, »W. und sein Jahrhundert»
(1805; sv. övers. 1806), och C. Justi, »W. und
seine Zeitgenossen» (3 bd, 1866—72; 3:e uppl.
1923). — W:s porträtt återges på vidstående
plansch. M. Pn N-n.
WFnckler, Hugo, tysk assyriolog (1863—
1913), e. o. prof, i Berlin 1904. W. utgav
en mängd arbeten rörande Babyloniens
historia och kultur, bl. a. »Keilinschriftliches
Textbuch zum Alten Testament» (1892; 2:a
uppl. 1903), »Geschichte Babyloniens und
As-syriens» (1892), »Altorientalische
Forschung-en» (3 bd, 1893—1906). Tills, m. H. Zimmern
utgav han 3:e uppl. av E. Sch raders »Die
Keil-inschriften und das Alte Testament» (1903).
Om W:s utgrävningar i Boghazköi se H e t
i-ter. sp. 975. E. S-e.*
Vind är luft i rörelse. V:s styrka anges
noggrannast genom luftens hastighet (vanl.
m/sek.). För praktiskt bruk ha använts skilda
skalor, av vilka Beauforts vindskala (se d. o.)
är viktigast. Tabellen här nedan anger
sambandet mellan vindstyrkan, angiven i m/sek.,
och samma vindstyrka i Beauforts skala.
V:s riktning anges genom det väderstreck,
varifrån v. blåser. Om mätning av
vindstyrkan se Meteorologiska
instrument. Om beteckningar för v:s riktning och
styrka se Meteorologiska tecken.
De flesta rörelsefenomen inom atmosfären
ha sitt ursprung i lufttrycksskillnader, som
ytterst uppkomma genom olika luftmassors
olika starka uppvärmning eller avkylning.
Bilden ger en schematisk framställning av
huru dessa lufttrycksskillnader uppkomma.
Luftpelaren A har uppvärmts — genom
ab-sorption av solstrålning el. genom beröring
med ett varmare underlag, t. ex. en varm
vattenmassa —, och uppvärmningen ger upphov
till en utvidgning av luftmassan. På sätt,
som på bilden anges, måste därför en
utström-ning av luft äga rum från luftpelarens
översta delar. Härigenom minskas trycket inom
de undre delarna, och här äger följaktligen
rum en tillströmning av luft. Luftpelaren B
antages genom avkylning ha sammandragit
sig. I detta fall blir därför luftrörelsen
den motsatta mot i föregående fall. En
tillströmning av luft sker här inom luftpelarens
översta delar, en utåtströmning av luft i de
undre skikten. Även andra orsaker till
uppkomsten av lufttrycksskillnader kunna anges,
och i vissa fall, t. ex. då det är fråga om
vågbildningsfenomen inom atmosfären, måste
man tänka sig rörelsen som det primära
fenomenet, som i sin tur ger upphov till
lufttrycksskillnader (se C y k 1 o n). Genom
jordrotationens inverkan bli förhållandena i
verkligheten mera invecklade. På en
synop-tisk karta (se Väderlekskartor), där
vindar och lufttrycksfördelning angivas,
finner man, att vindarna icke äro riktade
vinkelrätt mot isobarerna in mot det låga
lufttrycket (och ut från det höga) utan att de i
det närmaste följa isobarerna så, att de m o
t-s o 1 s kretsa kring lufttryeksminimum (baro-
Vindstyrka
i
Beaufort-grader
Vindhastighet enligt
officiell instruktion
för internationella
väderlekstelegram
m per sek. km per tim.
Namn
till
lands
till
sjöss
Vindens verkningar på land.
0 0 — 0,5 0— 2 lugnt stiltje inga; röken stiger nästan rätt upp.
1 0,6— 1,7 2— 6 nästan nästan märkbar för känseln,
lugnt stiltje . ..........
2 1,8— 3,8 6— 12 svag vind lätt bris lyfter en vimpel, sätter små. löv i rörelse.
3 3,4— 5,2 12— 19 måttlig vind god bris lyfter en flagga, sätter löv i oavbruten rörelse.
4 5>3_ 7)4 19— 27 svag blåst frisk bris sträcker en vimpel, sätter kvistar i rörelse.
5 7,5— 9,8 27— 35 frisk vind styv bris sträcker en flagga, sätter mindre grenar i rörelse.
6 9,9—12,4 36— 45 blåst hård bris sätter stora trädgrenar i rörelse.
7 12,5—15,2 45— 55 stark blåst styv kultje böjer stora grenar.
8 15,3—18,2 55— 66 hård blåst hård kultje böjer mindre stammar; man går ej obehindrat mot
vinden.
g 18,8—21,5 66— 77 halv storm halv storm skakar träd, avbryter mindre kvistar och torra grenar.
IQ 21’,e__25,1 78— 90 storm storm skakar stora träd, avbryter större kvistar.
11 25^2__29,’o 91—10^ svår storm svår storm avbryter grenar och mindre träd.
12 över 29.0 över 104 orkan orkan avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
