555 Winekler—Vind 556 thums», utkom 1764, ett epokgörande verk, den första antika konsthistorien. W. hade själv måst samla de antika notiserna om konstverk och konstnärer i den vidsträckta litteraturen, konstverken voro kringspridda och svårtillgängliga, och den största svårigheten, som W. knappt anade, var, att det, som då var känt, med få undantag var romerska kopior. W:s andra grundläggande verk, »Monumenti an-tichi inediti», med 268 kopparstick (1767), banade väg för en riktigare tolkning av de antika bildverken. W. var nu en berömd man, och i Tyskland sökte man ivrigt förmå honom att återvända. 1768 reste han norrut men kom icke längre än till München och Wien. Han vantrivdes och återvände söderut men mördades i Trieste av en avsigkommen italienare. Den konstarkeologiska vetenskapen hedrar i W. sin grundläggare. Hans resultat voro på grund av hans ofullständiga material provisoriska och ha blivit vida överträffade, men hans förtjänst är av grundläggande art: han har infört historiska synpunkter, noggranna metoder och en förebildlig entusiasm. Huvudsaken för honom var det andliga innehållet, konstnärsidén, därefter kom skönheten och sist det tekniska utförandet. W. var dessutom en stor stilist. Hans livsverk har den största betydelse även för konsten; nyklassicismen blomstrade upp på den grundval, som han lagt. — W :s »Briefe an seine Freunde» utgåvos i 2 bd 1877—80, hans skrifter 1808— 20 i 9 bd, en mera fullständig uppl. 1825—29 i 12 bd, hans brev i 3 bd 1824—25. — Jfr J. W. v. Goethe, »W. und sein Jahrhundert» (1805; sv. övers. 1806), och C. Justi, »W. und seine Zeitgenossen» (3 bd, 1866—72; 3:e uppl. 1923). — W:s porträtt återges på vidstående plansch. M. Pn N-n. WFnckler, Hugo, tysk assyriolog (1863— 1913), e. o. prof, i Berlin 1904. W. utgav en mängd arbeten rörande Babyloniens historia och kultur, bl. a. »Keilinschriftliches Textbuch zum Alten Testament» (1892; 2:a uppl. 1903), »Geschichte Babyloniens und As-syriens» (1892), »Altorientalische Forschung-en» (3 bd, 1893—1906). Tills, m. H. Zimmern utgav han 3:e uppl. av E. Sch raders »Die Keil-inschriften und das Alte Testament» (1903). Om W:s utgrävningar i Boghazköi se H e t i-ter. sp. 975. E. S-e.* Vind är luft i rörelse. V:s styrka anges noggrannast genom luftens hastighet (vanl. m/sek.). För praktiskt bruk ha använts skilda skalor, av vilka Beauforts vindskala (se d. o.) är viktigast. Tabellen här nedan anger sambandet mellan vindstyrkan, angiven i m/sek., och samma vindstyrka i Beauforts skala. V:s riktning anges genom det väderstreck, varifrån v. blåser. Om mätning av vindstyrkan se Meteorologiska instrument. Om beteckningar för v:s riktning och styrka se Meteorologiska tecken. De flesta rörelsefenomen inom atmosfären ha sitt ursprung i lufttrycksskillnader, som ytterst uppkomma genom olika luftmassors olika starka uppvärmning eller avkylning. Bilden ger en schematisk framställning av huru dessa lufttrycksskillnader uppkomma. Luftpelaren A har uppvärmts — genom ab-sorption av solstrålning el. genom beröring med ett varmare underlag, t. ex. en varm vattenmassa —, och uppvärmningen ger upphov till en utvidgning av luftmassan. På sätt, som på bilden anges, måste därför en utström-ning av luft äga rum från luftpelarens översta delar. Härigenom minskas trycket inom de undre delarna, och här äger följaktligen rum en tillströmning av luft. Luftpelaren B antages genom avkylning ha sammandragit sig. I detta fall blir därför luftrörelsen den motsatta mot i föregående fall. En tillströmning av luft sker här inom luftpelarens översta delar, en utåtströmning av luft i de undre skikten. Även andra orsaker till uppkomsten av lufttrycksskillnader kunna anges, och i vissa fall, t. ex. då det är fråga om vågbildningsfenomen inom atmosfären, måste man tänka sig rörelsen som det primära fenomenet, som i sin tur ger upphov till lufttrycksskillnader (se C y k 1 o n). Genom jordrotationens inverkan bli förhållandena i verkligheten mera invecklade. På en synop-tisk karta (se Väderlekskartor), där vindar och lufttrycksfördelning angivas, finner man, att vindarna icke äro riktade vinkelrätt mot isobarerna in mot det låga lufttrycket (och ut från det höga) utan att de i det närmaste följa isobarerna så, att de m o t-s o 1 s kretsa kring lufttryeksminimum (baro- Vindstyrka i Beaufort-grader Vindhastighet enligt officiell instruktion för internationella väderlekstelegram m per sek. km per tim. Namn till lands till sjöss Vindens verkningar på land. 0 0 — 0,5 0— 2 lugnt stiltje inga; röken stiger nästan rätt upp. 1 0,6— 1,7 2— 6 nästan nästan märkbar för känseln, lugnt stiltje . .......... 2 1,8— 3,8 6— 12 svag vind lätt bris lyfter en vimpel, sätter små. löv i rörelse. 3 3,4— 5,2 12— 19 måttlig vind god bris lyfter en flagga, sätter löv i oavbruten rörelse. 4 5>3_ 7)4 19— 27 svag blåst frisk bris sträcker en vimpel, sätter kvistar i rörelse. 5 7,5— 9,8 27— 35 frisk vind styv bris sträcker en flagga, sätter mindre grenar i rörelse. 6 9,9—12,4 36— 45 blåst hård bris sätter stora trädgrenar i rörelse. 7 12,5—15,2 45— 55 stark blåst styv kultje böjer stora grenar. 8 15,3—18,2 55— 66 hård blåst hård kultje böjer mindre stammar; man går ej obehindrat mot vinden. g 18,8—21,5 66— 77 halv storm halv storm skakar träd, avbryter mindre kvistar och torra grenar. IQ 21’,e__25,1 78— 90 storm storm skakar stora träd, avbryter större kvistar. 11 25^2__29,’o 91—10^ svår storm svår storm avbryter grenar och mindre träd. 12 över 29.0 över 104 orkan orkan avbryter stora träd, bortför skorstenar och hustak m. m.