607 Virdar—Virgin, Chr. A. 608 dighet. På denna inverka dock näringsmate-rialet o. a. förhållanden. Även de sjukliga processerna i kroppen böra uppfattas sorn beroende på rubbningar i cellerna. V :s »cellu-larpatologi» (se d. o.) var en behövlig reaktion mot den härskande läran om »kroppssafter-nas» avgörande betydelse för hälsa och sjukdom, om den också i sin tur var ensidig. V:s huvudverk äro »Die Cellularpathologie in ihrer Begründung auf physiologische und pa-thologische Gewebelehre» (1858) och »Die krankhaften Geschwülste» (3 bd, 1863—67). Jämte B. Reinhardt startade V. 1847 tidskr. Archiv für Pathologische Anatomie und Phy-siologie, och efter Reinhardts död 1852 fortsatte han ensam utgivandet. Inom kort intog arkivet främsta platsen inom den medicinska tidskriftslitteraturen. Jämte A. Bastian (se d. o.) grundade V. 1869 tyska antropologiska sällskapet och utgav talrika arbeten om män-niskokranier och rastecken hos dessa m. m.; bl. a. studerade han pålbyggnadsfolkets kranier. Han deltog som antropolog i Schliemanns grävningar i Troja 1879. V. var även en intresserad etnograf. — V., som var demokrat, deltog livligt i politiken. Särskilt må påpekas hans insats i den kyrkopolitiska striden på 1870-talet, vilken han kallade kulturkampen (se d. o.). På sin 70-årsdag blev V. föremål för en storartad hyllning av vetenskapsmän, bl. a. genom festskriften »Internationale Beiträge zur wissenschaftlichen Medicin» (3 bd, 1891). Hans arvingar inrättade en Virchowstiftung (200,000 Rmk) för främjande av antropologiska, etnologiska, arkeologiska m. fl. studier, och till hans ära har uppkallats det stora Virchowkrankenhaus i Plötzensee i Berlin, fullb. 1906. — Bibliogr. av J. Schwalbe (1901); biogr. av W. Becher (1891) och C. Posner (1921). V:s »Briefe an seine Eltern 1839 bis 1864» utgåvos 1906 av Marie Rabl. — V:s porträtt återges på vid-stående plansch. Ljd;Lönub. Virdar, se V ä r e n d. Virdestam, Carl Gotthard Johannes, topografisk och personhistorisk författare (f. 1893 22/«), fil. och teol. kand., sedan 1920 komminister i Älmhult. V. har utgivit bl. a. »Stenbrohult i forntid och nutid» (1923 —25), bd 2—7 av »Växjö stifts herdaminne» (1927—32) och »Småländska gestalter» (1930). B. H-d. Wire [waTe], eng., se Tross 1. — Om w i r e - r o p e s se Ståltrådslinor. Vireda, socken i Jönköpings län, N. Vedbo härad, s. ö. om Gränna, i den höglänta skogs-och bergsbygden kring Röttleåns källsjöar; 65,12 kvkm, 894 inv. (1934). 1,096 har åker, 3,627 har skogsmark. Ingår i V. och Haurida pastorat i Linköpings stift, N. Vedbo kontrakt. Wireless [wäFeles], eng., se Radioteknik, sp. 405. Viren. 1. Av Ronnebyån genomfluten sjö i s. Småland (se karta vid d. o.); 6 kvkm, 134 m ö. h. — 2. Av övre Nyköpingsån genom-fluten sjö i v. Södermanland (se karta vid d. o.); 11 kvkm, 33 m ö. h. Wirén, Axel, zoolog (1860—1925). Blev docent i zoologi 1885, fil. dr 1886, t. f. prosektor vid zootomiska laboratoriet 1888, e. o. prof, i jämförande anatomi 1893 och ord. prof, i zoologi 1908, allt i Uppsala. W. besökte i studiesyfte flera olika zoologiska institutioner i utlandet, särskilt Kiel. Han vistades från 1883 många somrar vid Kristinebergs zoologiska station för undersökningar av lägre havsdjur, särskilt ringmaskar (se d. o.) och So-lenognstres (se B 1 ö t-d j u r). Framför allt åt de förra ägnade W. sitt mesta arbete och skrev om deras anatomiska byggnad m. m. flera mycket värdefulla avh. I en annan avh. redogjorde han för självstympningen hos den vanliga strandkrabban. Tills, m. C. B. J. Forssell utgav han »Jämförande framställning af djurens organsystem» (1896). 1899—1902 utgav W. »Zoologiens grunddrag», vilket arbete dock tyvärr ej blev avslutat. Led. av Vet.-akad. (1902). Lönnb. Virestad, socken i Kronobergs län, Allbo härad, n. ö. om Älmhults köping; 298,lo kvkm, 3,483 inv. (1934). Jämn skogstrakt kring Virestadsjön m. fl. sjöar i Helgeåns flodområde. 3,008 har åker, 11,130 har skogsmark. Genom sjösänkningar 1925—30 torrlädes hu-vudsakl. i V. 1,000 har odlingsbar jord. I kyrkan altartavla av P. Hörberg (se d. o.), f. i V. Pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt. VirgiTius, se Vergilius. Virgin, svensk släkt, gren av en gammal pommersk adelssläkt, överstelöjtnanten Bernhard V. (1673—1743; f. i Estland) naturaliserades som svensk adelsman 1731. Hans sonson konteramiralen A r v i d V. (1757 —1840), som deltog i kriget mot Ryssland 1788—90, var far till Chr. A. V., och denne var farfar till E. V. (se nedan). E. V:s bror I v a r V. (f. 1872 2S/4), utexaminerad från Tekniska högskolan 1895, anställd vid S. J. 1897, var 1914—31 överdir. och souschef där. Om Chr. A. V:s kusins son C. Ph. S. V. samt dennes kusins son O. W. V. och syssling C. A. M. V. se nedan. — En brorson till Bernhard V. var J. B. V. (se nedan). B. H-d. Virgin, Carl Philip Samuel, vice-amiral (1824—1906); jfr släktart. Tjänstgjorde på ett flertal örlogsexpeditioner, bl. a. i fregatten »Eugenies» världsomsegling 1851— 53. I brittisk örlogstjänst 1857—59, deltog V. i Kinakriget, tjänstgjorde därefter i Sverige som eskaderchef samt i flottans stab och i Förvaltningen av sjöärendena m. m. ö-g. Virgin, Christian Adolf, sjömilitär, diplomat (1797—1870); jfr släktart. Blev 1814 officer vid flottan, 1843 kommendörkapten, förde 1851—53 befälet på fregatten »Eugenie» under dess världsomsegling och blev 1853 konteramiral. V. infördes av sedermera konung Oskar II på diplomatiska banan, där han dock icke gjorde några lysande insat-