Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virchow, Rudolf Ludwig Karl - Virdar - Virdestam, Carl Gotthard Johannes - Wire - Vireda - Wireless - Viren - Wirén, Axel - Virestad - Virgilius - Virgin, släkt - Virgin, Carl Philip Samuel - Virgin, Christian Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Virdar—Virgin, Chr. A.
608
dighet. På denna inverka dock
näringsmate-rialet o. a. förhållanden. Även de sjukliga
processerna i kroppen böra uppfattas sorn
beroende på rubbningar i cellerna. V :s
»cellu-larpatologi» (se d. o.) var en behövlig reaktion
mot den härskande läran om
»kroppssafter-nas» avgörande betydelse för hälsa och
sjukdom, om den också i sin tur var ensidig. V:s
huvudverk äro »Die Cellularpathologie in
ihrer Begründung auf physiologische und
pa-thologische Gewebelehre» (1858) och »Die
krankhaften Geschwülste» (3 bd, 1863—67).
Jämte B. Reinhardt startade V. 1847 tidskr.
Archiv für Pathologische Anatomie und
Phy-siologie, och efter Reinhardts död 1852
fortsatte han ensam utgivandet. Inom kort intog
arkivet främsta platsen inom den medicinska
tidskriftslitteraturen. Jämte A. Bastian (se
d. o.) grundade V. 1869 tyska antropologiska
sällskapet och utgav talrika arbeten om
män-niskokranier och rastecken hos dessa m. m.;
bl. a. studerade han pålbyggnadsfolkets
kranier. Han deltog som antropolog i Schliemanns
grävningar i Troja 1879. V. var även en
intresserad etnograf. — V., som var
demokrat, deltog livligt i politiken. Särskilt må
påpekas hans insats i den kyrkopolitiska
striden på 1870-talet, vilken han kallade
kulturkampen (se d. o.). På sin 70-årsdag blev V.
föremål för en storartad hyllning av
vetenskapsmän, bl. a. genom festskriften
»Internationale Beiträge zur wissenschaftlichen
Medicin» (3 bd, 1891). Hans arvingar inrättade
en Virchowstiftung (200,000 Rmk) för
främjande av antropologiska, etnologiska,
arkeologiska m. fl. studier, och till hans ära
har uppkallats det stora Virchowkrankenhaus
i Plötzensee i Berlin, fullb. 1906. — Bibliogr.
av J. Schwalbe (1901); biogr. av W. Becher
(1891) och C. Posner (1921). V:s »Briefe an
seine Eltern 1839 bis 1864» utgåvos 1906 av
Marie Rabl. — V:s porträtt återges på
vid-stående plansch. Ljd;Lönub.
Virdar, se V ä r e n d.
Virdestam, Carl Gotthard
Johannes, topografisk och personhistorisk
författare (f. 1893 22/«), fil. och teol. kand., sedan
1920 komminister i Älmhult. V. har utgivit
bl. a. »Stenbrohult i forntid och nutid» (1923
—25), bd 2—7 av »Växjö stifts herdaminne»
(1927—32) och »Småländska gestalter» (1930).
B. H-d.
Wire [waTe], eng., se Tross 1. — Om
w i r e - r o p e s se Ståltrådslinor.
Vireda, socken i Jönköpings län, N. Vedbo
härad, s. ö. om Gränna, i den höglänta
skogs-och bergsbygden kring Röttleåns källsjöar;
65,12 kvkm, 894 inv. (1934). 1,096 har åker,
3,627 har skogsmark. Ingår i V. och Haurida
pastorat i Linköpings stift, N. Vedbo kontrakt.
Wireless [wäFeles], eng., se
Radioteknik, sp. 405.
Viren. 1. Av Ronnebyån genomfluten sjö i
s. Småland (se karta vid d. o.); 6 kvkm, 134
m ö. h. — 2. Av övre Nyköpingsån
genom-fluten sjö i v. Södermanland (se karta vid
d. o.); 11 kvkm, 33 m ö. h.
Wirén, Axel, zoolog (1860—1925). Blev
docent i zoologi 1885, fil. dr 1886, t. f. prosektor
vid zootomiska laboratoriet 1888, e. o. prof,
i jämförande anatomi 1893 och ord. prof, i
zoologi 1908, allt i Uppsala. W. besökte i
studiesyfte flera olika zoologiska
institutioner i utlandet, särskilt Kiel. Han vistades
från 1883 många somrar vid Kristinebergs
zoologiska station för undersökningar av lägre
havsdjur, särskilt ringmaskar (se d. o.) och
So-lenognstres (se B 1 ö
t-d j u r). Framför allt
åt de förra ägnade W.
sitt mesta arbete och
skrev om deras
anatomiska byggnad m.
m. flera mycket
värdefulla avh. I en
annan avh. redogjorde
han för
självstympningen hos den
vanliga strandkrabban.
Tills, m. C. B. J.
Forssell utgav han
»Jämförande framställning
af djurens organsystem» (1896). 1899—1902
utgav W. »Zoologiens grunddrag», vilket arbete
dock tyvärr ej blev avslutat. Led. av
Vet.-akad. (1902). Lönnb.
Virestad, socken i Kronobergs län, Allbo
härad, n. ö. om Älmhults köping; 298,lo kvkm,
3,483 inv. (1934). Jämn skogstrakt kring
Virestadsjön m. fl. sjöar i Helgeåns
flodområde. 3,008 har åker, 11,130 har skogsmark.
Genom sjösänkningar 1925—30 torrlädes
hu-vudsakl. i V. 1,000 har odlingsbar jord. I
kyrkan altartavla av P. Hörberg (se d. o.),
f. i V. Pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
VirgiTius, se Vergilius.
Virgin, svensk släkt, gren av en
gammal pommersk adelssläkt, överstelöjtnanten
Bernhard V. (1673—1743; f. i Estland)
naturaliserades som svensk adelsman 1731.
Hans sonson konteramiralen A r v i d V. (1757
—1840), som deltog i kriget mot Ryssland
1788—90, var far till Chr. A. V., och denne
var farfar till E. V. (se nedan). E. V:s bror
I v a r V. (f. 1872 2S/4), utexaminerad från
Tekniska högskolan 1895, anställd vid S. J. 1897,
var 1914—31 överdir. och souschef där. Om
Chr. A. V:s kusins son C. Ph. S. V. samt
dennes kusins son O. W. V. och syssling
C. A. M. V. se nedan. — En brorson till
Bernhard V. var J. B. V. (se nedan). B. H-d.
Virgin, Carl Philip Samuel,
vice-amiral (1824—1906); jfr släktart.
Tjänstgjorde på ett flertal örlogsexpeditioner, bl. a. i
fregatten »Eugenies» världsomsegling 1851—
53. I brittisk örlogstjänst 1857—59, deltog V.
i Kinakriget, tjänstgjorde därefter i Sverige
som eskaderchef samt i flottans stab och i
Förvaltningen av sjöärendena m. m. ö-g.
Virgin, Christian Adolf, sjömilitär,
diplomat (1797—1870); jfr
släktart. Blev 1814
officer vid flottan, 1843
kommendörkapten,
förde 1851—53 befälet
på fregatten »Eugenie»
under dess
världsomsegling och blev 1853
konteramiral. V.
infördes av sedermera
konung Oskar II på
diplomatiska banan, där
han dock icke gjorde
några lysande insat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
