Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virgin, Christian Adolf - Virgin, Claes August Mauritz - Virgin, Eric - Wirgin, Germund - Virgin, Johan Bernhard - Virgin, Otto Wilhelm - Virginal - Virgines - Virginia (Va.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Virgin, C- A. M.—Virginia
610
ser. Under Krimkriget var han 1854 envoyé
ad interim i London, sändes 1855 i en
utomordentlig beskickning till Napoleon III och
var 1856—58 envoyé i Köpenhamn, där han
utan större skicklighet sökte verka för Oskar
I:s skandinavistiska politik. 1858—60 var V.
envoyé i Haag. Led. av Vet.-akad. (1854);
biogr. i dess »Lefnadsteckningar» etc., bd 1
(1869—73). B. E-r.
Virgin, Claes August M a u r i t z,
försäkringsman (f. 1858 17/1?); jfr släktart. V.
grundade 1890 Skandinaviska
kreatursförsäk-ringsbolaget, vars verkst. dir. han var 1890—
1927, och 1893 Svenska
arbetareförsäkringsbolaget (numera Valand), vars verkst. dir. han
var 1893—1927. Livligt verksam till förmån
för olika filantropiska ändamål, organiserade
han t. ex. Barnens dag 1905—07. Han var
även verkst. dir. i Svenska
pansarbåtsför-eningen (se d. o.), vars arbete han organiserade.
Virgin, Eric, generalmajor (f. 1876 18/5);
jfr släktart. Blev underlöjtnant i Smålands
grenadjärkår 1898,
löjtnant vid
Generalstaben 1908,
överstelöjtnant där 1922,
överstelöjtnant vid
trängen och chef för
Svea trängkår 1926,
överste i armén s. å.,
inspektör för trängen
1927 samt
generalmajor och chef för
flygvapnet och
Flygstyrelsen 1931. V. var lärare
vid Krigshögskolan
1910—16. Han blev
1933 ordf, i Kungl. automobilklubben. M. B-dt.
Wirgln, Germund, läkare,
universitetslärare (f. 1868 13/4). Blev med. dr i Uppsala
1902, s. å. docent vid
Karol. inst. samt var
1914—33 prof, i
hygien och bakteriologi
vid Uppsala univ. W.
har utövat mångsidig
verksamhet som
praktisk hygieniker, flitig
författare och
föreläsare vid sociala
kurser o. dyl. Hans
vetenskapliga verksamhet har
företrädesvis behandlat
alkoholers inverkan på
mik
roorganismer, bostadshygien (fukt, naturlig
luftväxling, smitta, arsenikförgiftning). W. är
led. av Medicinalstyrelsens och arméns
sjukvårdsstyrelses vetenskapliga råd. Ljd.
Virgin, Johan Bernhard,
fortifika-tionsofficer (1705—83); jfr släktart. Blev 1759
överste och chef för Pommerska
fortifika-tionsbrigaden. 1762 generalkvartermästare och
dir. för Fortifikationen, tillika generalmajor
1768, erhöll avsked 1769. V., som 1745—46
deltagit i fälttågen i Flandern och Brabant,
uppgjorde många befästningsförslag. Han
inlade 1737 till riksens ständer ett projekt till
kanal Vättern—Söderköping. Fullbordandet
av militärkartan över Pommern är även hans
verk. Då Ehrensvärd, med vilken V. såsom
mössa aldrig kunnat draga jämnt, 1769
återfick ledningen av finska byggena (jfr S v e
a-b o r g), lämnade V. frivilligt tjänsten. Ett
idérikt arbete av V. är »La défense des places,
mise en équilibre avec les attaques savantes
et furieuses d’aujourd’hui» (1781). Wdt.
Virgin, Otto Wilhelm, militär,
statsråd (1852—1922); jfr släktart. Blev
underlöjtnant vid Västmanlands reg:te 1870 och
vid Vendes art.-reg:te 1873, var
artilleristabsofficer 1879—92 och fälttygmästare 1894—99.
V. blev chef för Andra Göta art.-reg:te 1899
och för Första Svea art.-reg:te 1902. Juli 1903
—aug. 1905 var han statsråd och chef för
Lant-försvarsdep. och återtog därefter befälet över
sitt reg:te (avgick 1909). Han blev
generalmajor i armén 1903. H. J-dt?
Virginäl. 1. Jungfru-, jungfrulig. -— 2.
(Mus.) Se Klaver.
VFrgines, zool., se Bladlöss, sp. 462.
Virginia [vad^Pnjö], förk. V a, en av
Syd-atlantiska staterna och en av de
ursprungliga 13 staterna i U. S. A., vid
Chesapeake-viken av Atlanten, mellan Maryland i n.
och Nord-Carolina i s.; 110,399 kvkm, därav
6,125 kvkm vatten. Befolkningen var 1790
747,610 pers, (folkrikaste staten i U. S. A.),
1850 1,421,661, 1870 (efter avskiljande av
West Virginia) 1,225,613, 1900 1,854,184 och
1930 2,421,851, därav 23,820 (l,o %)
utlands-födda vita. Negrernas antal var 650,165
(26,8 %); de ha minskats med 5,8 % sedan 1920.
ö. delen av V. tillhör Atlantiska
kustslätten. Trakten kring Chesapeakeviken har i
geologiskt sen tid varit underkastad en
sänkning, varav förklaras de breda och djupt
inträngande vikarna vid flodernas mynningar.
Kustslätten med sina lätta jordarter utgör
V:s viktigaste område för grönsaksodling. 1
mitten intas V. av Piedmontplatån med dess
leriga el. sandiga vittringsjord. V. delen
fyl-les av Appalacherna. Den ö. randkedjan, Blue
ridge, är skarpt markerad, men även
ryggarna inom den stora appalachiska dalen v. om
densamma (Clinch mountains, Elliot knob
m. fl.) uppvisa höjder på 1,200 m och
däröver. Den appalachiska dalen, som
genom-flytes av Shenandoah m. fl. floder, har delvis
kalkrik berggrund och utmärkt jordmån. Flera
berömda grottbildningar finnas (Luray m. fl.).
Kuststaden Norfolk har i jan. 4,8° och i juli
25,9° C, Lynchburg på Piedmontplatån resp.
3,1° och 25,3°. Den årliga nederbörden är i
hela V. utom ett område kring
Chesapeakeviken över 1,000 mm. Den naturliga
vegetationen i V:s olika naturområden är närmast
analog med den i Nord-Carolina (se d. o.).
V :s mycket betydande jordbruk omfattade
1930 en skördad areal av 20,500 kvkm. 170,610
farmer funnos. Majs är viktigaste sädesslag
och därnäst vete. V. är en av de förnämsta
äppelproducerande staterna; dess tobaksskörd
är den fjärde i ordningen i U. S. A. Odlingen
av jordnötter är viktig. V. har en ganska
betydande stenkolsbrytning (omkr. 10 mill. ton
årl.). 1929 funnos 3,274 industriella
anläggningar med 118,399 anställda och ett
tillv.-värde av 728 mill. doll. Största
industrigrenar äro tobaks-, textil-, pappers- och
pappers-masseindustrierna, sågverken och
skeppsvarven (i Newport News).
XX. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
