Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Virginia Eriksdotter—Virgin islands
612
1930 hade V. två städer (huvudstaden
Rich-raond och Norfolk) med över 100,000 inv.
Stadsbefolkningen utgör 32,4 % av hela
befolkningen. Icke skrivkunniga voro 1930 8,7 %
(bland infödda vita 4,8 och bland negrer
19,2 %). University of Virginia i
Charlottes-ville är en betydande läroanstalt. Högt
ansedda högre skolor för negrer finnas.
Baptister och metodister utgöra de största
religionssamfunden.
V :s representation består av en senat med
40 och ett delegaternas hus med 100 medl.,
valda för resp. 4 och 2 år. Till
förbundskongressen sändas 2 senatorer och 10
representanter. H. N-n.
Historia. Kolonien V. (av lat. vi’rgo,
jungfru) grundades 1584—87 av sir W. Raleigh
och fick sitt namn efter »jungfrudrottningen»
Elisabet. 1609 erhöll ett kompani i London
privilegier att kolonisera V., verkade med
framgång för landets uppodling men
berövades 1624 sina privilegier, då V. förvandlades
till engelsk kronkoloni. I kampen mellan den
kunglige guvernören och folkrepresentationen
segrade den sistnämnda, och V. ägde vid
1700-talets början en mycket vidsträckt
självstyrelse. V :s inv. voro i allm. rojalister
(ofta jakobiter). Vid nordamerikanska
frihetskrigets utbrott slöt sig V. till de
upproriska kolonierna, konstituerade sig 1776
som oberoende stat och spelade under kriget
en betydande roll (Washington härstammade
från V.). 1788 antog V. unionsförfattningen
och hävdade redan tidigt de enskilda
staternas självständighet gentemot unions
regeringen. Detta i förening med att V. sedan
gammalt var ekonomiskt starkt beroende av
negerslaveriet gjorde, att V. 1861 ställde sig
i främsta ledet av de konfedererade staterna.
Richmond blev sålunda säte för sydstaternas
regering. V., som under större delen av
inbördeskriget var krigsskådeplats, led
mycket av krigets hemsökelser. En tredjedel av
dess territorium avskildes som en särskild
stat, West Virginia (se d. o.), och ända till
1870 hölls V. ockuperat av unionsregeringens
trupper. 1869 antog V. en ny författning,
revid. 1902, som förbjöd slaveriet. — Jfr E.
G. Swem, »A bibliography of V.» (1919), och
P. A. Bruce, L. G. Tyler och R. L. Morton,
»History of V.» (6 bd, 1924). B. E-r.
VirgTnia Eriksdotter (1559—1633), Erik
XIV:s oäkta dotter med Agda Persdotter, blev
1585 el. 1586 g. m. Håkan Knutsson Hand
(se Hand, släktart.).
Virgi’niailler, zool., se Mårdsläktet.
Virginians [vod^Pnjonz], se Amerikas
förenta stater, sp. 764.
Virgi’niatobak, Vi r g i n s k t o b i k, se
Tobak, sp. 401 och 405.
Virgln(i)sk ceder, bot., se En, sp. 764.
Virgin islands [väM-gin äPlondz],
Jungfruöarna, V i r gl n s k a öarna, den
nordvästligaste ögruppen inom Små
Antillerna, politiskt uppdelad på Storbritannien och
U. S. A. De flesta öarna äro bergiga (Saint
Thomas når 472 m ö. h.) och täckas av
buskstäpp. De brittiska V., Tortola, Virgin Gorda,
Anegada, Sombrero m. fl. småöar, bilda ett
förvaltningsområde inom kolonien Leeward
islands; tills. 150 kvkm, 5,079 inv. (1931);
huvudstad: Road Town. Huvudprodukter:
bomull, tobak och fisk. Till U. S.A. höra.
Saint Thomas (se d. o.), Saint Croix (se d. o.)
och Saint John, förr Dansk-västindiska öarna;
tills. 344 kvkm med 22,012 inv. (1922; 78,3 %
negrer, 12,4 % mulatter); huvudstad: Saint
Thomas. Huvudprodukter äro socker och
rom. Till V. räknas stundom geografiskt
även öarna Culebra och Vieques, som tillhöra
VIRGINIA
och
WEST VIRGINIA
SkaIa‘I:6000 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
