611 Virginia Eriksdotter—Virgin islands 612 1930 hade V. två städer (huvudstaden Rich-raond och Norfolk) med över 100,000 inv. Stadsbefolkningen utgör 32,4 % av hela befolkningen. Icke skrivkunniga voro 1930 8,7 % (bland infödda vita 4,8 och bland negrer 19,2 %). University of Virginia i Charlottes-ville är en betydande läroanstalt. Högt ansedda högre skolor för negrer finnas. Baptister och metodister utgöra de största religionssamfunden. V :s representation består av en senat med 40 och ett delegaternas hus med 100 medl., valda för resp. 4 och 2 år. Till förbundskongressen sändas 2 senatorer och 10 representanter. H. N-n. Historia. Kolonien V. (av lat. vi'rgo, jungfru) grundades 1584—87 av sir W. Raleigh och fick sitt namn efter »jungfrudrottningen» Elisabet. 1609 erhöll ett kompani i London privilegier att kolonisera V., verkade med framgång för landets uppodling men berövades 1624 sina privilegier, då V. förvandlades till engelsk kronkoloni. I kampen mellan den kunglige guvernören och folkrepresentationen segrade den sistnämnda, och V. ägde vid 1700-talets början en mycket vidsträckt självstyrelse. V :s inv. voro i allm. rojalister (ofta jakobiter). Vid nordamerikanska frihetskrigets utbrott slöt sig V. till de upproriska kolonierna, konstituerade sig 1776 som oberoende stat och spelade under kriget en betydande roll (Washington härstammade från V.). 1788 antog V. unionsförfattningen och hävdade redan tidigt de enskilda staternas självständighet gentemot unions regeringen. Detta i förening med att V. sedan gammalt var ekonomiskt starkt beroende av negerslaveriet gjorde, att V. 1861 ställde sig i främsta ledet av de konfedererade staterna. Richmond blev sålunda säte för sydstaternas regering. V., som under större delen av inbördeskriget var krigsskådeplats, led mycket av krigets hemsökelser. En tredjedel av dess territorium avskildes som en särskild stat, West Virginia (se d. o.), och ända till 1870 hölls V. ockuperat av unionsregeringens trupper. 1869 antog V. en ny författning, revid. 1902, som förbjöd slaveriet. — Jfr E. G. Swem, »A bibliography of V.» (1919), och P. A. Bruce, L. G. Tyler och R. L. Morton, »History of V.» (6 bd, 1924). B. E-r. VirgTnia Eriksdotter (1559—1633), Erik XIV:s oäkta dotter med Agda Persdotter, blev 1585 el. 1586 g. m. Håkan Knutsson Hand (se Hand, släktart.). Virgi'niailler, zool., se Mårdsläktet. Virginians [vod^Pnjonz], se Amerikas förenta stater, sp. 764. Virgi'niatobak, Vi r g i n s k t o b i k, se Tobak, sp. 401 och 405. Virgln(i)sk ceder, bot., se En, sp. 764. Virgin islands [väM-gin äPlondz], Jungfruöarna, V i r gl n s k a öarna, den nordvästligaste ögruppen inom Små Antillerna, politiskt uppdelad på Storbritannien och U. S. A. De flesta öarna äro bergiga (Saint Thomas når 472 m ö. h.) och täckas av buskstäpp. De brittiska V., Tortola, Virgin Gorda, Anegada, Sombrero m. fl. småöar, bilda ett förvaltningsområde inom kolonien Leeward islands; tills. 150 kvkm, 5,079 inv. (1931); huvudstad: Road Town. Huvudprodukter: bomull, tobak och fisk. Till U. S.A. höra. Saint Thomas (se d. o.), Saint Croix (se d. o.) och Saint John, förr Dansk-västindiska öarna; tills. 344 kvkm med 22,012 inv. (1922; 78,3 % negrer, 12,4 % mulatter); huvudstad: Saint Thomas. Huvudprodukter äro socker och rom. Till V. räknas stundom geografiskt även öarna Culebra och Vieques, som tillhöra VIRGINIA och WEST VIRGINIA SkaIa‘I:6000 000