Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virus - Virvel - Virveldjur - Virvelmaskar el. Flimmermaskar - Virvelströmmar, Foucaults strömmar - Virvelströmning - Virå - Virån - Vis (latin) - Vis (ö) - Wis. - Visa - Visavi - Visayas - Visborg - Wisborg, af, släkt - Visborgs slätt - Visbur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Virvel—-Visbur
620
Visborgs slott. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna».
mikroskop (t. ex. bakterier) el. endast påvisas
genom djurförsök (filtrerbart v., se
Bakterier, sp. 737). — V i r u 1 e’n s, ett v:s
förmåga för tillfället att framkalla
infektionssjukdom. Se vidare Infektion, sp.
565. — V i r u 1 e’n t, som har tillräcklig
vi-rulens. H. D.
Virvel, fisk., se Drag, sp. 1221,
Virveldjur, zool., se II j u 1 d j u r.
Virvelmaskar el. F 1 i m m e r m a s k a r,
Turbelläria, till plattmaskarna (se d. o.)
hörande maskgrupp, omfattande mikroskopiskt
små till centimeterstora, helt flimmerklädda,
i sött el. salt vatten levande former. Några
arter äro parasitiska. Tarmkanalen, som
saknar analöppning, är vanl. förgrenad.
Allmänna under stenar o. dyl. i sötvatten äro de
omkr. centimeterlånga planarierna, t. ex.
den vita Dendrocoelum lacteum. Vid Bohusläns
kust lever, krypande på tång, den flera cm
långa, svartstrimmiga Prostheceraeus vittatus.
De i sötvatten förekommande mikroskopiska
mikrostoméerna föröka sig genom
delning. T. P.
Virvelströmmar, Foucaults strömmar, i
ledande föremål inducerade strömmar, som
flyta i slutna banor. V. uppstå, då ledaren rör
sig i ett magnetiskt fält el. då dettas styrka
ändras (se Elektricitet, sp. 563 f.). I
förra fallet motverka v. enl. Lenz’ lag
rörelsen; detta utnyttjas i vissa bromsar (se
Broms, sp. 8) och för dämpning av
mätinstruments svängningar. V. medföra
energiförlust och motverkas därför ofta genom ledarens
uppdelning i tunna, från varandra isolerade
plåtar el. trådar (se Elektriska
maskiner, sp. 595, och Elektrisk
transformator, sp. 650). Sv. B-r.
Virvelströmning hos vätskor och gaser, se
Hy d ro dy n am i k.
Virå, gammal bruksegendom i Kila och
Björkviks socknar, s. Södermanland, vid tre
fall i Virån; 1,858 har, därav 67 har åker;
tax.-värde 461,300 kr. (1932). Sågverk och
kvarn. Järnbruket, numera nedlagt, anlades
på 1600-talet av Gert Störning och har tidvis
haft samma ägare som Stavsjö bruk.
Virån, översta delen av Kilaån (se d. o.,
suppl.) i s. Södermanland.
Vis, lat., kraft, styrka, makt; våld. — V.
c ö m i c a, förmågan att åstadkomma komisk
verkan. — V. i n e’r t i a e,
materiens tröghet. — V. pr
o-b a’n d i, beviskraft. — Om
vis m ä j o r se d. o.
Vis, ö, se L i s s a.
Wis., förk. för Wisconsin
(se d. o.).
Visa. 1. Den enklaste arten
av lyrisk och berättande dikt,
som varken till form el.
innehåll är svårlärd el. svårfattlig.
Bland olika typer av v. kunna
nämnas den andliga (t. ex.
»Mose och Lambsens wisor»),
bords- el. sällskapsvisan och
dryckesvisan, dansvisan,
gat-visan, den historiska el.
politiska, revy-(varieté-, kabaré-)
visan och vaggvisan. Jfr
Ballad, Chanson, Folkvisor
1, Romans 1 och Visböcker. R-n B.
2. (Mus.) Sångtext till melodi, lika för alla
stroferna. T. N.
Visavi (fr. vis-å-vis, ansikte mot ansikte),
mittemot, mittför; med avseende på;
motsit-tande, motdansare.
Visayas [coisa’jas], se Filippinerna.
Visborg, slott i s. v. hörnet av Visby, torde
ha anlagts 1411. Det behärskade hamnen
och staden och var länge ett fruktat
sjörö-varresidens, innehades 1436—49 av Erik av
Pommern, 1449—87 av Olof och Ivar
Axelsson Tott samt 1517—24 av Sören Norby (se
Gotland, sp. 874). Slottet har bildat en
oregelbunden fyrkant, som upptog ung. hela
det kvarter, som nu begränsas av s. muren,
Visborgsgatan, Kommendantsbacken,
Pipar-hålstrappan och hamnområdet. I mitten
höjde sig som en väldig kärna tornet Blacken.
Svensk besittning genom freden i
Brömse-bro (1645), kapitulerade V. under
svensk-danska kriget 1676 efter några timmars
beskjut-ning. Innan danskarna 1679 lämnade ön, blev
V. sprängt och förstört av dem, ehuru de
visste, att kriget upphört. Karl XI lät
anlägga ett par »kronokalkugnar» nedanför
slottsruinen, och i dem blev ruinen till
största delen förvandlad till kalk, som användes
vid uppförandet av Stockholms slott och
några byggnader i Karlskrona. Genom sitt höga
läge på strandvallen behärskande hamnens s.
del, var V. på sin tid ansett för en av
Nordens förnämsta fästningar. Hj. Jn.*
Wisborg, a f, svensk släkt. Konung Oskar
II :s andre son prins Oscar C. A. Bernadotte
(se d. o.) erhöll för sig, sin gemål och deras
lagliga bröstarvingar luxemburgsk
grevevärdighet af W. 1892; familjenamnet Bernadotte
bibehålies därjämte även av prinsparets barn
men ej för senare generationer. B. H-d.
Visborgs slätt, förläggningsort och
övningsfält för Gotlands infanterikår, inom Visby
stads område. Hit är även
militärbefälhavarens på Gotland expedition förlagd.
Kasernerna uppfördes 1905.
Visbur, svensk sagokonung av
Ynglingaät-ten, son till Vanlande (se d. o.). Av
Ynglinga-tal (se d. o.) framgår blott, att V. innebränts
av sina söner. Snorre berättar, att V. försköt
sin gemål och deras söner, G i s 1 (»skidstav»)
och O n d u r r (»skida»). Då dessa krävde V.
^å moderns bröllopsgåva men den förvägrades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
