619 Virvel—-Visbur 620 Visborgs slott. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna». mikroskop (t. ex. bakterier) el. endast påvisas genom djurförsök (filtrerbart v., se Bakterier, sp. 737). — V i r u 1 e'n s, ett v:s förmåga för tillfället att framkalla infektionssjukdom. Se vidare Infektion, sp. 565. — V i r u 1 e'n t, som har tillräcklig vi-rulens. H. D. Virvel, fisk., se Drag, sp. 1221, Virveldjur, zool., se II j u 1 d j u r. Virvelmaskar el. F 1 i m m e r m a s k a r, Turbelläria, till plattmaskarna (se d. o.) hörande maskgrupp, omfattande mikroskopiskt små till centimeterstora, helt flimmerklädda, i sött el. salt vatten levande former. Några arter äro parasitiska. Tarmkanalen, som saknar analöppning, är vanl. förgrenad. Allmänna under stenar o. dyl. i sötvatten äro de omkr. centimeterlånga planarierna, t. ex. den vita Dendrocoelum lacteum. Vid Bohusläns kust lever, krypande på tång, den flera cm långa, svartstrimmiga Prostheceraeus vittatus. De i sötvatten förekommande mikroskopiska mikrostoméerna föröka sig genom delning. T. P. Virvelströmmar, Foucaults strömmar, i ledande föremål inducerade strömmar, som flyta i slutna banor. V. uppstå, då ledaren rör sig i ett magnetiskt fält el. då dettas styrka ändras (se Elektricitet, sp. 563 f.). I förra fallet motverka v. enl. Lenz’ lag rörelsen; detta utnyttjas i vissa bromsar (se Broms, sp. 8) och för dämpning av mätinstruments svängningar. V. medföra energiförlust och motverkas därför ofta genom ledarens uppdelning i tunna, från varandra isolerade plåtar el. trådar (se Elektriska maskiner, sp. 595, och Elektrisk transformator, sp. 650). Sv. B-r. Virvelströmning hos vätskor och gaser, se Hy d ro dy n am i k. Virå, gammal bruksegendom i Kila och Björkviks socknar, s. Södermanland, vid tre fall i Virån; 1,858 har, därav 67 har åker; tax.-värde 461,300 kr. (1932). Sågverk och kvarn. Järnbruket, numera nedlagt, anlades på 1600-talet av Gert Störning och har tidvis haft samma ägare som Stavsjö bruk. Virån, översta delen av Kilaån (se d. o., suppl.) i s. Södermanland. Vis, lat., kraft, styrka, makt; våld. — V. c ö m i c a, förmågan att åstadkomma komisk verkan. — V. i n e'r t i a e, materiens tröghet. — V. pr o-b a'n d i, beviskraft. — Om vis m ä j o r se d. o. Vis, ö, se L i s s a. Wis., förk. för Wisconsin (se d. o.). Visa. 1. Den enklaste arten av lyrisk och berättande dikt, som varken till form el. innehåll är svårlärd el. svårfattlig. Bland olika typer av v. kunna nämnas den andliga (t. ex. »Mose och Lambsens wisor»), bords- el. sällskapsvisan och dryckesvisan, dansvisan, gat-visan, den historiska el. politiska, revy-(varieté-, kabaré-) visan och vaggvisan. Jfr Ballad, Chanson, Folkvisor 1, Romans 1 och Visböcker. R-n B. 2. (Mus.) Sångtext till melodi, lika för alla stroferna. T. N. Visavi (fr. vis-å-vis, ansikte mot ansikte), mittemot, mittför; med avseende på; motsit-tande, motdansare. Visayas [coisa'jas], se Filippinerna. Visborg, slott i s. v. hörnet av Visby, torde ha anlagts 1411. Det behärskade hamnen och staden och var länge ett fruktat sjörö-varresidens, innehades 1436—49 av Erik av Pommern, 1449—87 av Olof och Ivar Axelsson Tott samt 1517—24 av Sören Norby (se Gotland, sp. 874). Slottet har bildat en oregelbunden fyrkant, som upptog ung. hela det kvarter, som nu begränsas av s. muren, Visborgsgatan, Kommendantsbacken, Pipar-hålstrappan och hamnområdet. I mitten höjde sig som en väldig kärna tornet Blacken. Svensk besittning genom freden i Brömse-bro (1645), kapitulerade V. under svensk-danska kriget 1676 efter några timmars beskjut-ning. Innan danskarna 1679 lämnade ön, blev V. sprängt och förstört av dem, ehuru de visste, att kriget upphört. Karl XI lät anlägga ett par »kronokalkugnar» nedanför slottsruinen, och i dem blev ruinen till största delen förvandlad till kalk, som användes vid uppförandet av Stockholms slott och några byggnader i Karlskrona. Genom sitt höga läge på strandvallen behärskande hamnens s. del, var V. på sin tid ansett för en av Nordens förnämsta fästningar. Hj. Jn.* Wisborg, a f, svensk släkt. Konung Oskar II :s andre son prins Oscar C. A. Bernadotte (se d. o.) erhöll för sig, sin gemål och deras lagliga bröstarvingar luxemburgsk grevevärdighet af W. 1892; familjenamnet Bernadotte bibehålies därjämte även av prinsparets barn men ej för senare generationer. B. H-d. Visborgs slätt, förläggningsort och övningsfält för Gotlands infanterikår, inom Visby stads område. Hit är även militärbefälhavarens på Gotland expedition förlagd. Kasernerna uppfördes 1905. Visbur, svensk sagokonung av Ynglingaät-ten, son till Vanlande (se d. o.). Av Ynglinga-tal (se d. o.) framgår blott, att V. innebränts av sina söner. Snorre berättar, att V. försköt sin gemål och deras söner, G i s 1 (»skidstav») och O n d u r r (»skida»). Då dessa krävde V. ^å moderns bröllopsgåva men den förvägrades