Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virtanen, Artturi Ilmari - Wirth, Karl Joseph - Wirth, Max - Virtsjärv - Virtuell - Virtuell bildpunkt - Virtuell brännpunkt - Virtuell hastighet - Virtuos - Virtus - Viruti militari - Wirtz (Würtz), Paul - Virués, Cristóbal de - Virulens, Virulent - Virungabergen - Virus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Virtanen—Virus
618
VFrtanen, Artturi II mar i, finländsk
biokemist (f. 1895). Disputerade 1918, blev
docent i kemi vid Helsingfors univ. 1924,
föreståndare för Valios laboratorium 1921 och för
Biokemiska forskningsinstitutet 1930 samt
prof, i biokemi vid Tekniska högskolan i
Helsingfors 1931. Jämte betydande
forskarverk-samhet har V. utvecklat metoder av betydelse
för smör- och ostberedningen. Mest känd är
han genom sin s. k. AlV-metod, som grundar
sig på användning av en saltsyreblandning för
konservering av grönfoder (jfr P r e s s f
o-d e r). Den har i Finland o. a. länder vunnit
stor spridning. B. N-gh.
Wirth [virt], Karl Joseph, tysk politiker
(f. 1879), blev 1908 gymnasiallärare i
nationalekonomi i Freiburg im Breisgau, invaldes
1913 i Badens lantdag och 1914 i tyska
riksdagen, var 1919 medl.
av tyska
nationalförsamlingen och
tillhörde sedan ånyo
riksdagen till 1933. Mars
1920
riksfinansminis-ter, var han maj 1921
—nov. 1922
rikskansler och tidvis tillika
utrikes- och
finansminister. Som sådan
sökte han finna
möjlighet att på
överenskommelsens väg
uppfylla Tysklands ska-
deståndsförpliktelser men kunde icke
bemästra de finansiella svårigheterna och avgick,
sedan planer på en stor regeringskoalition
strandat. 1929—30 var han minister för de
ockuperade områdena och 1930—31
inrikesminister. W. tillhörde centerpartiets vänstra
flygel. 1926—30 redigerade han tidskr.
Deutsche Republik. L-ts.
Wirth [virt], Max, tysk nationalekonomisk
skriftställare och publicist (1822—1900). Var
1864—73 dir. för schweiziska statistiska
byrån i Bern och framträdde då som förfäktare
av internationell likformighet i fråga om
statistiska uppgifter. 1874 blev W. medarb. i
Wientidningen Neue Freie Presse, där han
redigerade den ekonomiska avd. W. var en
hland de mest representativa anhängarna av
den frihandelsvänliga, liberala tyska
nationalekonomien, som anknöt till franska
auk-torer, särskilt Bastiat. (E. F. K. S-n.)
VFrtsjärv, ty. Wirzjärw, insjö i n. Livland,
republiken Estland, 35 m ö. h.; avrinner
genom Ema jögi (ty. Embach) till Peipus; 276
kvkm, största djup 6 m.
VirtueTl (av lat. vi/rtus, kraft) brukas i
flera fysiska och mekaniska termer, virt
u-e 11 bild, virtuell hastighet m. fl.
Se Spegel och Virtuell hastighet.
Virtuell bildpunkt, fys., se Lins, sp. 1283.
Virtuell brännpunkt, fys., se Lins, sp. 1282.
Virtuell hastighet. Om man tänker sig, att
en kropp erhåller en oändligt liten rörelse,
så att dess punkter förflyttas oändligt små
stycken, sägas dessa vara de särskilda
punkternas virtuella hastigheter. Om dem gäller
virtuella hastighets principen.
Tänker man sig de krafter, vilka verka på
kroppens punkter, projicierade på motsv.
rikt-ningslinjer vid förflyttningen och
multipli
cerar man projektionens storlek med v., blir
vid jämvikt mellan krafterna de så erhållna
produkternas summa lika med noll. Därvid
räknas produkten eller virtuella
momentet positivt eller negativt, allteftersom
kraften och förflyttningen äro riktade åt lika
eller motsatta håll. Redan Galilei angav den
virtuella hastighetsprincipen som en allmän
lag för jämvikt vid maskiner. Jean Bernoulli
visade, att den är gällande för alla kroppar
och alla krafter. G. R. D.*
Virtuos, person, som uppnått tekniskt
mästerskap inom en konstart. —
Virtuositet, tekniskt mästerskap.
VFrtus, lat., »mandom», »dygd». Som
hjältekraftens gudinna hade V. — dels i förening
med H o n o s, dels för sig — tempel i Rom.
Virtüti militäri, lat., se Ordnar, sp. 326.
Wirtz [virts] (Würtz), Paul, frih.,
krigare (1612—76). Stod i kejserlig, sedan i
svensk tjänst och blev överste under Karl
Gustavs överbefäl. Han förblev nära
förbunden med pfalziska
huset, besökte 1653
Gottorp och utverkade åt
hertigen av Holstein
neutralitet och fri
handel under kriget
mellan England och
Holland. 1654 blev
W. generalmajor och
kommendant i Stade
och var
underbefälhavare i första
bre-miska kriget (se
Bremen, sp. 1175).
Sommaren 1655 inryckte
han i Polen och blev s. å. kommendant i
Krakau, där han inneslöts av fienden. W.
slog emellertid Dembinski i maj 1656 och
upprev en annan polsk avd. 31 juli,
varefter han uthärdade en tredje belägring,
under Lubomirski, 16 sept. 1656—febr. 1657,
men måste kapitulera 24 aug. 1657 mot fritt
avtåg. W. blev frih. (ointroducerad) 1657, s. å.
kommendant i Stettin och 1658
generallöjtnant. 1659 opererade W. i Preussen tills, m.
hertig Adolf Johan och ledde 19 sept.—4 nov.
(g. st.) försvaret av Stettin. W. var vice
generalguvernör i Pommern 1661—64 och tog
jan. 1665 tjänst med fältmarskalks titel i
Danmark men avgick s. å. 1668—74 var W.
holländsk fältmarskalk. , P. S.*
Virués [<yiroä’s], C r i s tö b al de, spansk
författare (omkr. 1550—efter 1614), deltog
bl. a. i slaget vid Lepanto och avancerade till
kapten, varför han ofta figurerar såsom »el
capitän de V.». Hans mest kända verk var
eposet »El Monserrate» (1587). Som
dramatiker var han föregångare till Lope de Vega.
V. var en talangfull verskonstnär, men hans
dramer »Obras trägicas y liricas del capitän
C. de V.» (1609) äro av mycket växlande
värde; bäst är »La gran Semiramis». Se
Rivadeneira, bd 17 (1851). K. A. II.
Virule’ns, Virule’nt, se V i r u s.
Virungabergen, se Kirungabergen.
Virus, lat., eg. slem, vätska; gift;
smittämne, som efter inträngande el. inympning i
en organism framkallar en viss
infektionssjukdom hos denna. V. kan bli synbart i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
