Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visbur - Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 22.
Visby stads vapen.
I rött fält ett Agnus Dei
av silver med gloria av
guld samt baner av silver
med rött kors, buret på
korsprydd stång av guld.
621
dem, dräpte de honom. Till grund för sagan
ligger trol. en gammal myt om hur
fruktbarhets-guden befryndar sig med
vintergudomligheter-na men därigenom vållar sin död. E. W-én.
Visby, stapelstad, säte för länsstyrelsen i
Gotlands län, biskopen i Visby stift och
militärbefälhavaren på Gotland, i vackert,
terrasserat läge (till omkr. 40 m ö. h.) på öns
v. kust. Den äldre
staden, staden inom
murarna, omfattar 75
har, den
stadsplane-lagda arealen utom
murarna omkr. 285
har (enl. 1911 års
stadsplan), hela
stadens areal 2,435 har
land, 10,702 inv. (1933).
Den mäktiga
stadsmuren, 3,3 km, som i
en halvkrets omsluter
den äldre staden mot
landsidan och
fortsätter utmed stranden i
n., är en av Europas
bäst bevarade och
mest storslagna
medeltida ringmurar.
Den började uppföras
på 1100-talet i
anslutning till det ännu
äldre s. k. Kruttornet, höjdes och
förstärktes på 1200- och 1300-talet, varvid de flesta
mark- och sadeltornen tillkommo.
Murhöjden växlar från 6 till 10 m. Den i sin kärna
sällsynt väl bibehållna medeltida
stadsplanen är i hög grad betingad av
terrängformerna; huvudgatorna gå i n.—s. riktning
längs den ursprungliga strandlinjen
(Strandgatan) el. längs de högre liggande
strand-terrassbranterna (Mellangatan, S:t
Hansga-tan). Från omkr. 25 m höjd reser sig den
lodräta kalkstensbranten Klinten till omkr.
35—40 m ö. h., och på dess platå har
1700-och 1800-talets bebyggelse brett ut sig och nått
stadsmuren. Från huvudportarna i muren leda
gamla infartsvägar radiellt in mot centrum,
från Söderport den viktigaste nutida
affärs-gatan, den långa Adelsgatan. Smala gränder,
under medeltiden ännu talrikare, förbinda de
längsgående huvudgatorna nedom Klinten.
På platån mellan Klinten och S:t
Hans-gatan-Tranhusgatan ligga nästan alla
medeltidskyrkorna (jfr Gotland, sp. 875—876),
av vilka blott den nuv. domkyrkan, S:ta
Maria, undgått förstörelsen, medan de övriga
stå som ruiner. Domkyrkan är en treskeppig
hallkyrka (av kalksten) med två torn i ö. och
ett i v. Av en äldre anläggning återstå bl. a.
långhusets murar och tvärskeppet. Det nuv.
koret, med rak östvägg, och den s. k.
brudportalen torde ha invigts 1225, då Mariakyrkan
blev Visbytyskarnas kyrka. Sydkapellet är
från 1300-talets mitt, de nuv. tornhuvarna
från 1700-talets mitt. Kyrkan har en mängd
intressanta gravmonument, särskilt epitafier
från 1500-talet och senare. Predikstolen är
från 1684. Senaste restaureringen ägde rum
1899—1907. Den största kyrkoruinen är S:t
Nikolaus, dominikanernas klosterkyrka,
om-och tillbyggd under 1200-talet samt omkr.
1400. Helgeandskyrkan (1200-talet) är en
V 622
märklig åttkantig anläggning i två våningar,
som stått i förbindelse med ett helgeandshus.
Särskilt intressant är S:t Klemens’ kyrka,
där man inom den nuv. ruinen blottat
grundmurarna till tre äldre kyrkor, den äldsta trol.
från slutet av 1000-talet. Den som
franciska-nernas klosterkyrka uppf. S:ta Karin (förra
hälften av 1200-talet) vid Stora torget fick
sin nuv. karaktär genom en ombyggnad,
avslutad 1413; koret invigdes 1391. På s. sidan
det forna klostrets dormitorium. Drotten (el.
Heliga Trefaldighets kyrka) och S:t Lars ligga
tätt bredvid varandra vid S:t Hansgatan. Den
förra har ett absidkor från omkr. 1200 ocb
västtorn från omkr. 1240, den senare
(huvudsaki. 1230—40) har som grundform ett
grekiskt kors efter orientaliska förebilder och ett
senare tillbyggt gotiskt torn. Endast mindre
partier kvarstå av de vid samma gata
liggande S:t Per och S:t Hans, den senare en av
V:s mest betydande medeltidskyrkor. Av S:t
Olofs kyrka finnes i Botaniska trädgården en
del av tornet. Utanför stadsmuren i n. ligga
ruiner av S:t Görans kyrka (mitten av
1200-talet), urspr. gudstjänstlokal för ett
spetälske-hospital; ö. om staden ha utgrävts
grundvalarna till Solberga kyrka och nunnekloster
av cisterciensorden. På platsen, som kallas
Ko r sb e t n i n gen, står ett medeltida
stenkors med inskrift till minne av det för
Got-landsbönderna ödesdigra slaget 27 juli 1361.
Under de senaste åren ha synnerligen
märkliga fynd av rustningar, vapen och mynt gjorts
i massgravarna efter slaget. De ohyggligt
blesserade skeletten vittna om stridens
ursinne. Bland fornlämningarna må även
nämnas labyrinten (se d. o.) »trojeborg» och
sten-pelama till den medeltida galgen n. om staden.
Med ringmuren i s. sammanbyggdes det
stora Visborgs (se d. o.) slott. Residens var
före slottet det s. k. Kalvskinnshuset n. om
Packhusplan, vars ruiner delvis framgrävdes
1926. I Stora torgets stenläggning ha efter
grävningar 1925 grundmurarna till ett
medeltida rådhus markerats. De ståtligaste och
bäst bevarade av de talrika medeltidshu
sen i V. äro Gamla apoteket (jfr Bostad,
sp. 938, bild 16), 1901 inköpt av Vitt.-akad.
och 1929—30 fullständigt restaurerat, samt
Liljehornska huset, ett sjuvånings
trappga-velshus från 1200-talet. Bland byggnader från
senare tid må nämnas Burmeisterska huset
från 1500-talet, ombyggt vid 1600-talets mitt
av köpmannen H. Burmeister. Från
1700-talet härstamma landshövdingeresidenset och
det av Hårleman ritade rådhuset. Allm.
läroverkets hus (1855—59; av Scholander)
påbyggdes 1932—33. Det största obebyggda
området inom murarna upptages av
Botaniska trädgården, anlagd 1856 av
sällskapet D. B. V. (»De badande vännerna»), 1932
delvis omlagd. Utanför murarna ligga i s.
Palissaderna, en plantering på de forna
slottsvallarnas plats. Utanför strandmuren i n.
löper Strandpromenaden.
Den ganska betydande bebyggelsen utom
murarna, mest arbetarbostäder, härstammar
från omkr. 1890. I ö. märkes stadsdelen
östra Vi, i s. Södervärn, Söderhem, Värnhem,
Helenelund samt Visborgs slätt (se d. o.) och
Visborgs kungsladugård, residens för öns
militärbefälhavare. Utom murarna ha de flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
