Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
624
A.-B. KARTOGRAHSKA INSTITUTET
allmänna inrättningarna förlagts: i s.
järnvägsstationen, gas- och elektricitetsverken
(resp. 1916 och 1906), i ö. idrottsplatsen
»Guta-vallen», Gotlands artillerikårs kaserner, ett
andelsslakteri, folkskolan och
epidemisjukhuset (1928), i n. länslasarettet (1903). Utmed
stranden går bilväg (3 km) norrut till
Snäck-gärdsbaden med sommarhotell och restaurang.
V. är öns kommersiella huvudort,
knutpunkt för Gotlands järnvägar och den enda
av dess hamnar, som regelbundet anlöpes av
direkta ångbåtslinjer från fastlandet (från
Stockholm och Nynäshamn; sommartiden även
från Norrköping och Kalmar), trafikerade av
Ångfartygs a.-b. Gotland (gr. 1865) med säte
■ V. Den med stora kostnader anlagda
hamnen (senaste ombyggnad fullb. 1928) har en
kajlängd av 1,055 m och ett djup av 3—7 m.
Ishinder äro sällsynta. I V. hamn anlände
och avgingo 1931 2,276 fartyg om 572,905
nettoton, därav 1,397 ång- och motorfartyg
om 466,585 ton i inrikes fart.
Från V. utföras främst cement, ägg, kött,
mejerivaror, spannmål och socker, fisk och
trävaror. Industrien, som 1931 sysselsatte
461 arb. vid 35 arbetsställen, representeras av
a.-b. V. cementfabrik (gr. 1888; 140 arb.),
bryggeri, maltfabrik, konservfabrik för
grönsaker, tegelbruk m. m. — Fast egendom i
staden är tax. till 37,858,000 kr. (1932), därav
skattefri 6,158,000 kr. Tax. inkomst 1932
11,583,270 kr., tillgångar 31 dec. 1931 6,829,433
kr., skulder 2,516,117 kr. — Banker:
avd.-kontor av riksbanken och Svenska
handelsbanken, a.-b. Gotlands banks huvudkontor,
Sällskapet D. B. V :s sparbank och Allmänna
sparbanken för Gotland.
I V. ligger Gotlands
forn-sal (se Gotlands
forn-vänner). Staden har
arkivdepå för länet,
stads-och läroverksbibliotek, högrt
allm. läroverk, högre
flickskola, teknisk skola,
arbetsskola (»Drottning
Deside-rias») och slöjdskola
(hushållningssällskapets). Tidningar: Gottlänningen,
Gotlands Allehanda (båda 6 ggr
i veckan; höger),
Gotlands-Posten (4 ggr; frisinnad) och
Gotlands Folkblad (2 ggr;
socialdemokratisk). —
Staden bildar med V.
landskommun (under inkorporering)
V. pastorat med stiftets
biskop som kyrkoherde. M.
Historia. Vid Drottens
och S:t Lars kyrkor ha
påträffats ansenliga rester av
ett fiskläge från yngre
stenåldern, beläget vid den dåv.
strandlinjen, omkr. 15 m
högre än den nuv. V. var
sannolikt redan på 900-talet en
gutnisk marknadsplats,
knuten till ett gammalt
kult-ställe (vi, offerställe).
Gotland (se d. o., sp. 872—873)
var redan på 900- och
1000-talet en medelpunkt för
östersjöhandeln, i det att öns
bönder drevo en vittomfattande byteshandel
mellan öst- och Västeuropa, och denna handel
koncentrerades småningom till V., men först
genom främmande köpmäns verksamhet,
främst tyskar, i någon mån även ryssar och
danskar, utvecklades V. till ett mäktigt
han-delscentrum för Nordeuropa. Redan på
1000-talet började tyska »gäster» följa gutarna
både till Gotland och Novgorod; dessa tyskar
sammanslöto sig trol. i slutet av 1100-talet
till ett stort köpmansförbund, det s. k.
Got-landsfarargillet, med säte i V. (se H a n s a,
sp. 507 ff.). Tyska kolonister bildade i V. ett
annat gille, »de på Gotland stannande
tyskarnas gille», som fick stor betydelse och där
organiserade ett stadssamhälle efter tyskt
mönster. Under 1100- och 1200-talet inföll
V:s storhetstid; då nybyggdes eller
ombyggdes de stora profana och kyrkliga
byggnadsverken. V. hade egen stadslag och sjörätt,
som gällde även i andra städer. Med
1200-talet var V:s glanstid slut. Om V:s senare
historia, som huvudsaki. sammanfaller med
Gotlands, se d. o., sp. 873—874.
För V:s yttre gestalt blev särskilt
lybec-karnas stormning av staden pingstdagen 1525
ödeläggande, ty då brändes den sedan aldrig
helt återuppförda n. stadsdelen med kyrkor
och kloster. 1500-talet betecknar en svår
nedgångsperiod, och även sedan ön 1645 åter
blivit svensk besittning, förblev staden fattig
och obetydlig. Under 1700-talet började V.
långsamt resa sig ur sitt förfall och drev
bl. a. en ganska ansenlig handel på utrikes
orter med trävaror, marmor, sandsten, kalk
m. m. 24 april—17 maj 1808 hölls staden
besatt av en rysk styrka under amiral Bodisco
Visby
Skala 1:16 000
1 Donnersplats
2 Post, telegr. o. riksb.
3 Burmeisterska huset
4 Varmbadhus
5 Hotell Visby börs
6 A, B. Gotlands bank
7 S:t Hans plan
8 S:t Hans ruin
9 S:t Pers ruin
10 Stadshotellet
11 Ångbåtsbol.logis
12 Gotlands fornsal
13 Packhusplan
14 S:ta Karins ruin
15 S:t Lars ruin
16 Drottens ruin
17 S:t Klemens ruin
18 S:t Olofs ruin
19 Helge Ands ruin
20 S:ta Gertruds ruin
21 Frimurarelogen
22 S:tNicolai ruin
23 Snäckg är dspor ten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
