623 624 A.-B. KARTOGRAHSKA INSTITUTET allmänna inrättningarna förlagts: i s. järnvägsstationen, gas- och elektricitetsverken (resp. 1916 och 1906), i ö. idrottsplatsen »Guta-vallen», Gotlands artillerikårs kaserner, ett andelsslakteri, folkskolan och epidemisjukhuset (1928), i n. länslasarettet (1903). Utmed stranden går bilväg (3 km) norrut till Snäck-gärdsbaden med sommarhotell och restaurang. V. är öns kommersiella huvudort, knutpunkt för Gotlands järnvägar och den enda av dess hamnar, som regelbundet anlöpes av direkta ångbåtslinjer från fastlandet (från Stockholm och Nynäshamn; sommartiden även från Norrköping och Kalmar), trafikerade av Ångfartygs a.-b. Gotland (gr. 1865) med säte ■ V. Den med stora kostnader anlagda hamnen (senaste ombyggnad fullb. 1928) har en kajlängd av 1,055 m och ett djup av 3—7 m. Ishinder äro sällsynta. I V. hamn anlände och avgingo 1931 2,276 fartyg om 572,905 nettoton, därav 1,397 ång- och motorfartyg om 466,585 ton i inrikes fart. Från V. utföras främst cement, ägg, kött, mejerivaror, spannmål och socker, fisk och trävaror. Industrien, som 1931 sysselsatte 461 arb. vid 35 arbetsställen, representeras av a.-b. V. cementfabrik (gr. 1888; 140 arb.), bryggeri, maltfabrik, konservfabrik för grönsaker, tegelbruk m. m. — Fast egendom i staden är tax. till 37,858,000 kr. (1932), därav skattefri 6,158,000 kr. Tax. inkomst 1932 11,583,270 kr., tillgångar 31 dec. 1931 6,829,433 kr., skulder 2,516,117 kr. — Banker: avd.-kontor av riksbanken och Svenska handelsbanken, a.-b. Gotlands banks huvudkontor, Sällskapet D. B. V :s sparbank och Allmänna sparbanken för Gotland. I V. ligger Gotlands forn-sal (se Gotlands forn-vänner). Staden har arkivdepå för länet, stads-och läroverksbibliotek, högrt allm. läroverk, högre flickskola, teknisk skola, arbetsskola (»Drottning Deside-rias») och slöjdskola (hushållningssällskapets). Tidningar: Gottlänningen, Gotlands Allehanda (båda 6 ggr i veckan; höger), Gotlands-Posten (4 ggr; frisinnad) och Gotlands Folkblad (2 ggr; socialdemokratisk). — Staden bildar med V. landskommun (under inkorporering) V. pastorat med stiftets biskop som kyrkoherde. M. Historia. Vid Drottens och S:t Lars kyrkor ha påträffats ansenliga rester av ett fiskläge från yngre stenåldern, beläget vid den dåv. strandlinjen, omkr. 15 m högre än den nuv. V. var sannolikt redan på 900-talet en gutnisk marknadsplats, knuten till ett gammalt kult-ställe (vi, offerställe). Gotland (se d. o., sp. 872—873) var redan på 900- och 1000-talet en medelpunkt för östersjöhandeln, i det att öns bönder drevo en vittomfattande byteshandel mellan öst- och Västeuropa, och denna handel koncentrerades småningom till V., men först genom främmande köpmäns verksamhet, främst tyskar, i någon mån även ryssar och danskar, utvecklades V. till ett mäktigt han-delscentrum för Nordeuropa. Redan på 1000-talet började tyska »gäster» följa gutarna både till Gotland och Novgorod; dessa tyskar sammanslöto sig trol. i slutet av 1100-talet till ett stort köpmansförbund, det s. k. Got-landsfarargillet, med säte i V. (se H a n s a, sp. 507 ff.). Tyska kolonister bildade i V. ett annat gille, »de på Gotland stannande tyskarnas gille», som fick stor betydelse och där organiserade ett stadssamhälle efter tyskt mönster. Under 1100- och 1200-talet inföll V:s storhetstid; då nybyggdes eller ombyggdes de stora profana och kyrkliga byggnadsverken. V. hade egen stadslag och sjörätt, som gällde även i andra städer. Med 1200-talet var V:s glanstid slut. Om V:s senare historia, som huvudsaki. sammanfaller med Gotlands, se d. o., sp. 873—874. För V:s yttre gestalt blev särskilt lybec-karnas stormning av staden pingstdagen 1525 ödeläggande, ty då brändes den sedan aldrig helt återuppförda n. stadsdelen med kyrkor och kloster. 1500-talet betecknar en svår nedgångsperiod, och även sedan ön 1645 åter blivit svensk besittning, förblev staden fattig och obetydlig. Under 1700-talet började V. långsamt resa sig ur sitt förfall och drev bl. a. en ganska ansenlig handel på utrikes orter med trävaror, marmor, sandsten, kalk m. m. 24 april—17 maj 1808 hölls staden besatt av en rysk styrka under amiral Bodisco Visby Skala 1:16 000 1 Donnersplats 2 Post, telegr. o. riksb. 3 Burmeisterska huset 4 Varmbadhus 5 Hotell Visby börs 6 A, B. Gotlands bank 7 S:t Hans plan 8 S:t Hans ruin 9 S:t Pers ruin 10 Stadshotellet 11 Ångbåtsbol.logis 12 Gotlands fornsal 13 Packhusplan 14 S:ta Karins ruin 15 S:t Lars ruin 16 Drottens ruin 17 S:t Klemens ruin 18 S:t Olofs ruin 19 Helge Ands ruin 20 S:ta Gertruds ruin 21 Frimurarelogen 22 S:tNicolai ruin 23 Snäckg är dspor ten