Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Visby - Visby (landskommun) - Visby medelkontrakt och Visby norra kontrakt - Visby stift - Visby södra kontrakt - Visby—Visborgsslätt—Bjärs järnväg (V. V.) - Visböcker - Wisc. - Viscaria - Viscasia - Viscera - Vischer, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Visby—Vischer, A.
626
Bild 37. Interiör av Visby domkyrka. — Bild 38. Domkyrkans
sydkapell och korparti.
(se d. o.). Uppåtgåendet fortsatte småningom
under 1800-talet. V. fick 1854 nederlagsrätt
och 1879 transitoupplagsrätt. En märklig
insats i V:s historia har gjorts av det 1814
stiftade sällskapet D. B. V., som 1830 bildade
D. B. V:s sparbank, av vars årsvinster stora
summor anslagits till allmännyttiga ändamål.
Med 1800-talets slut tog utvecklingen en
raskare fart genom förbättrade
kommunikationer och industriens uppblomstring; den
ökade turisttrafiken till ön har verksamt
bidragit till V :s ekonomiska uppsving.
Folkmängden i V., som 1800 var 3,730 inv., hade 1850
ökats till 5,443, 1900 till 8,376 inv. Ilj. Jn. (M.)
Litt.: II. Hildebrand, »V. och dess
minnesmärken» (1893); A. Björkander, »Till V. stads
äldsta historia» (1898); O. V. Wennersten, »En
ny bok om V.» (2:a uppl. 1921); E. Eckhoff,
»V. stadsmur», 2 (1922); N. Lithberg,
»Forn-Visby», och S. T. Kjellberg, »V. medeltida
bebyggelse» (i »Gamla svenska städer», bd 8,
1924); II. Wåhlin, »V.» (s. å.); A. Schück,
»Studier rörande det svenska stadsväsendets
uppkomst» (1926); II. Rosman, »Sällskapet D.
B. V:s sparbank i Visby 1830—1930» (1930)
och »Skepparegillet i V. under 250 år» (1932);
»Gotland», utg. av Sv. turistföreningen (4:e
uppl. 1930; med litt.-anv.); B. Thordeman,
»Korsbetningen och Solberga kloster» (s. å.);
J. W. Hamner, »V. domkyrkas gravstenar»
(1933). M.
Visby, landskommun i Gotlands n. härad,
på kalkplatån närmast n. om Visby; 11,34
kvkm, 210 inv. (1934). 441 har åker, 364 har
skogsmark. Vid havet ligger
Snäckgärdsba-den. Egendom: Stora Hästnäs, med ett
trevånings stenhus från 1300-talet (jfr bild 13
vid Bostad). Ingår i V. stads- och
landsförsamlingars pastorat i Visby stift, Norra
kontraktet. Inkorporering med V. stad begärd.
Visby medelkontrakt och Visby norra
kontrakt, dets. som Medelkontraktet och Norra
kontraktet (se dessa ord) av Visby stift.
Visby stift omfattar Gotlands län; 3,159,78
kvkm, 57,738 inv. (1933). V. består av tre
kontrakt: Norra kontraktet;
Medelkontraktet; Södra kontraktet. Tills, f. n. (1934) 33
pastorat, 1 stads- och 92 landsförsamlingar.
— Hörde urspr. till Linköpings stift, skildes
därifrån 1570 och fick 1572 egen stiftschef,
som dock till 1772 bar titeln superintendent.
— Jfr Herdaminne och II. Levin i
Kyr-kohist. Årsskr. 1902 och 1909—10.
Visby södra kontrakt, dets. som Södra
kontraktet (se d. o.) av Visby stift.
Visby—Visborgsslätt—Bjärs järnväg (sign.
V. V.), spårvidd 0,891 m, 8,7 km lång, utgöres
dels av linjen Visby—Visborgsslätt om 2,5
km, öppnad 1904, ägd av svenska staten, och
dels av dess fortsättning Visborgsslätt—Bjärs
(6,2 km), öppnad 1912, ägare Trafik-a.-b.
Väs-terhejde—Visby (i likvidation), som sedan
1912 trafikerat båda linjerna. F. P.
Visböcker, namn på samlingsband, vari man
i Norden under 1500- och 1600-talet
upptecknade samtidsvisor och de dittills blott
muntligt fortplantade medeltida dansvisorna. På
1580-talet upplade man i Danmark
planmässiga folkvisesamlingar, av vilka de viktigaste
äro den s. k. Karen Brahes folio, som äger
200 n:r och stammar från Engelsholm i
Jylland, samt tre A. S. Vedel tillhörande v.,
huvudkällan för hans 1591 tryckta »Visebog».
Småningom skrevos v. av adelsdamer och
fingo då gärna ett mondänt innehåll. I Sverige
ha »1500- och 1600-talens visböcker» utgivits
1884—1925 genom A. Noreen m. fl. Den
äldsta, Harald Olufsons visbok, återger
uppländsk tradition och har påbörjats omkr. 1576
och avslutats 1581. Intresset för dylika v.
upphör hos Sveriges adel omkring 1660, men
under hela 1600-talet uppteckna antikvarierna
folkvisor från allmogen. Viktigast äro »Någre
gamble wijser» (i Kungl. bibl:s visbok, sign.
Vs. 20), insamlade i Västergötland. Av norska
v. känner man utom små fragment blott
Röl-dalshandskriften, påbörjad 1609. Bruket av v.
har längst levat kvar hos allmogen, och A.
Bondesons visbok 1903 ger en god
föreställning om svensk folklig repertoar vid
sekelskiftet. Jfr Folkvisor. S. Ek.
Wisc., förk. för Wisconsin.
Viscäria, bot., se Tjärblomster.
Visca’sia, zool., se H a r m ö s s.
Vfscera, lat., inälvor. Om
visceralbå-g a r se Fiskar, sp. 481 och bild 3 på pl.
Vischer [fpjer], August, tysk målare
(1822—98). Studerade i München och Ant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
