Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangel (af Salmis), Carl Gustaf - Wrangel (af Sauss), Carl Gustaf Otto Christian - Wrangel (af Adinal), Carl Henrik - Wrangel (af Sage och Waschel), Carl Magnus - Wrangel (af Lindeberg), Erik, d. ä. - Wrangel (af Lindeberg), Erik, d. y. - Wrangel, Ewert Henrik Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Wrangel, C. G. O. Chr.—Wrangel, E. H. G.
762
1638» (1916; akad. avh.); A. Munthe,
»Svenska sjöhjältar», d. 5 (3 bd, 1905—10); B.
Steckzén, »K. G. W:s fälttåg 1646—1647»
(1920; akad. avh.); G. Björlin, »Karl X Gustaf
oeh Erik Dahlbergh» (1921); G. Wittrock,
»Karl XI:s förmyndares finanspolitik» (2 bd,
1914—17); N. Wimarson, »Sveriges krig i
Tyskland 1675—79», I (1897), och uppsats i
Ilist. Tidskr. 1920. — W:s porträtt återges
på vidstående plansch. A. H-ld. (G. W-k.)
Wrangel (af Sauss), Carl Gustaf
Otto Christian, greve, hippolog (1839—
1908); jfr släktövers. Deltog som österrikisk
underlöjtnant i slaget vid Solferino 1859,
lämnade militärtjänsten 1863, återvände till
Sverige, blev 1868 kammarherre och redigerade
1868—78 Tidning för Hästvänner, var
1879—-83 utgivare av Smålands Allehanda,
1888—-91 red. av tyska sporttidningar, 1892—96
ledare av olika stuterier och
kapplöpnings-etablissemang i Ungern och Tyskland samt
1897—1901 chef för utrikesavd. i Svenska
Dagbladet. W. var sin tids främsta
hippo-logiska auktoritet i Sverige samt förvärvade
ett internationellt namn som hippologisk
förf. Skr. bl. a.: »Nordiska stuteriboken» (2
bd, 1872—76), »Handbok för hästvänner» (2
dir, 1877; ny, omarb. uppl. 1913), »Der
Trai-ning des Pferdes zu verschiedenen
Gebrauchs-zwecken» (1889), »Taschenbuch des
Kavalleristen» (1890) och »Ungarns Pferdezucht in
Wort und Bild» (4 bd, 1891—95). B. C-m.*
Wrangel (af Adin al), Carl Henrik,
frih., krigare (1681—1755); jfr släktövers.
Deltog med utmärkelse i Karl XII:s krig,
tillfångatogs efter slaget vid Poltava,
befordrades till generalmajor 1732 och fick 1741
befälet över en häravd. (4,000 man) i Finland.
För att skydda Villmanstrands fästning inlät
sig W. där 23 aug. s. å. i strid med en dubbelt
överlägsen fiende, besegrades och
tillfångatogs svårt sårad. Denna strid var det enda
tillfälle under det olyckliga kriget, då armén
visade mannamod, och W. blev nationens
hjälte. 1743 var han en av de deputerade,
som skulle söka avstyra dalkarlarnas tåg till
Stockholm men förmådde trots sin
popularitet ej uträtta något. W. blev slutligen (1754)
fältmarskalk. Wdt.
Wrangel (af Sage och Waschel), Carl
Magnus, präst (1727—86); jfr släktövers.
Blev fil. mag. i Greifswald 1756 och teol. dr
i Göttingen 1757, prästvigd och ord.
hovpredikant 1758 samt var 1759—68 prost över
svenska församlingarna i Amerika och
kyrkoherde i Wicacoa. Han verkade där under
svåra förhållanden, invigde kyrkor och
befordrade skolväsendet. W. kom i beröring
med metodismen, besökte på hemvägen J.
Wesley och stiftade 1771 samfundet Pro fide
et christianismo (se d. o.). W. var 1771—77
överhovpredikant och från 1772 kyrkoherde
i Sala. — Jfr O. Norberg, »Svenska kyrkans
mission vid Delaware» (1893). B. H-d.
Wrangel (af Lindeberg), Erik, d. ä.,
frih., riksråd, författare (1686—1765); jfr
släktövers. Blev 1727 landshövding i
Skaraborgs län och 1729 i Örebro län. Under
Hornska regimen deltog W. i riksdagarna utom
1723. Som merkantilist insattes han i
riksrådet 1739 men motsatte sig hattarnas
krigspolitik och sökte efter finska kriget utan
framgång medla mellan partierna 1743. S. å.
begärde W. avsked men kvarstod på anmodan
till 1744. W. uppträdde som både ekonomisk
och vitter författare. Främst utgav han av
samtiden uppskattade dramer, av vilka
»Fröken Snöhwits tragædia» uppfördes 1737 (tr.
1739) och »Torilla eller Regner och
Swan-hwita tragædia» 1738. De beteckna rätt
torftiga försök att förena franskklassicismen
med äldre svensk stil. W:s självbiogr. är utg.
i Handl. rörande Skandinaviens Historia, 26,
1843. Led. av Vet.-akad. (1743). T. S-g.
Wrangel (af Lindeberg), Erik, d. y.,
partiman (1721—60), son till E. W. d. ä. Blev
efter hov- och kanslitjänst lagman på
Gotland 1749 och framträdde som en i
skrift-ställarskap och intriger talangfull anhängare
av hovpartiets idéer och planer.
Uppmärksammade memorial och flygskrifter
tillskrivas W., ss. den 1755 cirkulerande, mot En
Ärlig Swensk polemiserande »Constans
since-rus». Misstänkt som tillskyndare av det
rojalistiska uppträdet i bondeståndet 29 nov.
1755, flydde W. ur riket febr. 1756. Efter
revolutionsförsöket s. å. dömdes han
frånvarande av ständernas förräderikommission till
döden såsom antagen författare till
uppvig-lin’mskriften »Svea rikes tillstånd». T. S-g.
Wrangel, E wert Henrik Gabriel,
litteratur- och konsthistoriker (f. 1863 2:’/ii),
bror till H. G. W. W.; jfr släktövers. W. blev
docent 1888 i Lund och fil. dr där 1889 samt
var prof, där 1899—
1918 i estetik med
litteratur- och
konsthistoria, 1919—28 i
konsthistoria. W. har
utövat ett synnerligen
omfattande
författarskap pä alla de
områden, som tillhöra
hans forsknings- och
lärarverksamhet. Av
hans skrifter märkas
»Frihetstidens
odlingshistoria» (1895),
»Brinkman och
Teg
nér» (1906), »Martina von Schwerin» (1912),
»Tegnérska släktminnen och ungdomsbilder»
(1913), »Tegnér i Lund» (2 bd, 1932) m. fl.
arbeten om Tegnér, »Eduard von Hartmanns
estetiska system i kritisk belysning» (1889),
»Sveriges litterära förbindelser med Holland
särdeles under 1600-talet» (1897), »Goethe och
Sverige» (i Förhandlingar och Uppsatser, utg.
av Sv. litt.-sällsk. i Finland, 1907», »Dikten
och diktaren» (1912), »C. W. K. Gleerup och
det Gleerupska förlaget» (1926),
»Allhelgona-kyrkan i Lund» (1893), »Rafael» (1920), »Lunds
domkyrkas konsthistoria» och »Konstverk i
Lunds domkyrka» (båda 1923), »Småländska
kulturbilder» (1925), »Korstolarna i Lunds
domkyrka» (1930) samt en mängd
uppsatser i Samlaren, Historisk Tidskrift m. fl.
publikationer. Tills, m. G. Thomæus har W.
författat »Allmänt konstlexikon» (2 dir. 1926).
W:s verk innehålla en ytterligt rik samling
av sakligt material, arkivaliskt och
första-hands-, varjämte han med förkärlek sysslat
med frågor, tillhörande estetiken och poetiken.
Tegnér och hans tid ha liksom Skåne tillhört
W:s favoritämnen. Jämte F. Böök utgav W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
