763 Wrangel, F. v.—Wrangel, H. 764 1918—25 i 10 bd Esaias Tegnérs »Samlade skrifter» och utger (tills, m. F. Ilazelius) Tidskrift för Konstvetenskap (1916 ff.). R-n B. Wrangel (Wr an ge 11), Ferdinand von. rysk amiral, forskningsresande (1794 —1870). Deltog 1817—19 i Golovins världs-omsegling. ledde 1820—24 en expedition till n. ö. Sibirien och företog därunder 1822—23 två slädfärder till de trakter, där senare Wrangels land (se d. o.) upptäcktes. 1825— 27 gjorde W. en ny världsomsegling samt var 1831—36 generalguvernör i Ryska Amerika, för vars utforskande han förtjänstfullt verkade. Senare tjänstgjorde han i marinministeriet. bl. a. under Krimkriget. — Biogr. av L. von Engelhard! (1885). som även bearbetat och på ty. utgivit beskrivning av W:s sibiriska resor (1839). O. Sjn. Wrangel (af S a u s s), Fredrik Ulrik, greve, författare (1853—1929); jfr släktövers. Studerade målning utrikes 1876—82, blev 1892 sekr. i Svenska autografsällskapet och redigerade skickligt dess tidskrift (från 1898 Personhistorisk Tidskrift) till 1903. W. blev 1897 kammarherre och 1898 protokollssekr. i Riks-marskalksämbetet och Hovexpeditionen. W. måste på grund av ekonomiska oegentlig-heter 1906 lärnna sina befattningar och bosatte sig utrikes, först i Amerika och Paris, slutligen i Versailles. Mest betydande i hans rikhaltiga författarskap är »Stockholm-iana» (1—4 1902—05; ny uppl. jämte tillägg 1912; avd. 5 1916; jämte N. östman), som blev banbrytande för modern forskning. W. utgav även monogr. om Rytterne socken (1886) och Tullgarn (1888). Inom släktforskningen skrev W. bl. a. om ätten De la Gardie (i Ilist. Tidskr. 1890) och utgav adelns ättartavlor från 1857 (2 bd, 1894—1900; jämte O. Bergström) samt »Les maisons souveraines de 1'Europe» (2 bd, 1898 —99; även på ty.) m. m. Av W-.s tidigare historiska arbeten märkas »Från Jean Berna-dotte’s ungdom» (1889) och »Liste des diplo-mates franqais en Su’de 1541—1891» (1891). Under landsflykten skrev W., bl. a. under signaturen W. L e g r a n, reseskildringar från Amerika och Frankrike, utgav essäsamlingen »Ur arkivens gömmor» (1912), en fransk monogr. om reg:tet Royal Suédois (1914; 3:e uppl. 1918) och svenska om överståthållar-palatset i Stockholm (1912) och om svenska Parisförsamlingens historia under 1600-talet (1926), skrev vidare »Herrgårdar och deras herrar» (1927) m. m. Han utgav även (med fr. inl.) A. von Fersen d. y:s brev till dennes far (1929). Intressanta äro W:s »Barndomsminnen» frän tiden 1853—70 (1924) och »Minnen från konstnärskretsarna och författarvärlden» (1925). Nekrolog och bibliogr. över W:s skrifter av B. Hildebrand i Personhist. Tidskr. 1929. B. H-d. Wrangel, Friedrich Heinrich Ernst von, greve, preussisk generalfältmarskalk SPA (1784—1877), deltog i fälttågen 1807, 1813 och 1814, blev 1814 chef för ett kav.-reg:te och 1839 armékårschef. Vid utbrottet av kriget med Danmark 1848 fick W. högsta befälet över alla tyska stridskrafter och blev i sept. s. å. efter stil-leståndets avslutande Oberbefehlshaber in den Marken. 9 nov. inryckte W. i Berlin och återställde utan blodsutgjutelse regeringens myndighet. 1856 utnämndes han till generalfältmarskalk. 1864 blev han överbefälhavare över hela den mot Dan mark sammandragna preussisk-österrikiska armén och greve. C. O. N.* Wrangel (af Adinal), Georg Gustaf, frih., militär (1728—95); jfr släktövers. Som ung fänrik vid Livgardet sattes W. att bevaka Chr. Springer (se d. o.), vann dennes förtroende men förrådde honom. W. gick i fransk krigstjänst 1747 men återkom efter några år till Sverige, var 1759 generaladjutant i pommerska kriget och 1760—61 minister vid nedersachsiska kretsen och resident i Hamburg. 1769 fick han generalmajors avsked. W:s plan att inrätta kronobränne-rier antogs och för verkligades, och 1775—80 var han anställd i den s. k. brännvinsdirektionen (»Brännvins-Wrangel»), 1775 blev han landshövding i Västerbottens län och generallöjtnant. Då brännvinsprojektet visade sig misslyckat, minskades även W:s framtidsutsikter. 1781 transporterades han visserligen till Halmstads landshövdingestol men tog tjänstledighet 1784 och avsked 1793. Han vistades från 1785 i Italien. 1788 blev han minister där men fick 1792 avstå denna plats åt G. M. Armfelt. W. blev 1795 bekant med den landsförviste A. F. Munck (se d. o.), om vars uttalanden om sina upprorsplaner mot regeringen o. dyl. W. meddelade Reuterholm. W. beordrades från Sverige att underhandla med Munck samt att i värsta fall bemäktiga sig hans person men dog strax efteråt. — Litt.: Th. Westrin i Ilist. Tidskr. 1903. Kj. K-n. Wrangel (af S a 1 m i s), H e 1 m el. H e 1-m u t h, krigare (1600—47); jfr släktövers. Var född i Mecklenburg, stred vid Breiten-feld (1631) och blev efter slaget vid Lützen (1632) överstelöjtnant och chef för en skva-dron ryttare. Under Horn utmärkte sig W. vid Memmingen (1633) och blev efter slaget vid Wittstock (1636) överste för ett kav.-reg:te. 1638 gick han i Brandenburgs tjänst men återkom i svensk 1639 som major. 1641 var W. åter överste. Han var med vid Tors-tensons angrepp på de kejserlica arvländerna 1642 och synes vid dennes anfall på Danmark