Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Wrangel, F. v.—Wrangel, H.
764
1918—25 i 10 bd Esaias Tegnérs »Samlade
skrifter» och utger (tills, m. F. Ilazelius)
Tidskrift för Konstvetenskap (1916 ff.). R-n B.
Wrangel (Wr an ge 11), Ferdinand
von. rysk amiral, forskningsresande (1794
—1870). Deltog 1817—19 i Golovins
världs-omsegling. ledde 1820—24 en expedition till
n. ö. Sibirien och företog därunder 1822—23
två slädfärder till de trakter, där senare
Wrangels land (se d. o.) upptäcktes. 1825—
27 gjorde W. en ny världsomsegling samt var
1831—36 generalguvernör i Ryska Amerika,
för vars utforskande han förtjänstfullt
verkade. Senare tjänstgjorde han i
marinministeriet. bl. a. under Krimkriget. — Biogr. av
L. von Engelhard! (1885). som även bearbetat
och på ty. utgivit beskrivning av W:s
sibiriska resor (1839). O. Sjn.
Wrangel (af S a u s s), Fredrik Ulrik,
greve, författare (1853—1929); jfr släktövers.
Studerade målning utrikes 1876—82, blev
1892 sekr. i Svenska autografsällskapet och
redigerade skickligt
dess tidskrift (från
1898 Personhistorisk
Tidskrift) till 1903.
W. blev 1897
kammarherre och 1898
protokollssekr. i
Riks-marskalksämbetet och
Hovexpeditionen. W.
måste på grund av
ekonomiska
oegentlig-heter 1906 lärnna
sina befattningar och
bosatte sig utrikes,
först i Amerika och
Paris, slutligen i Versailles. Mest betydande
i hans rikhaltiga författarskap är
»Stockholm-iana» (1—4 1902—05; ny uppl. jämte tillägg
1912; avd. 5 1916; jämte N. östman), som blev
banbrytande för modern forskning. W. utgav
även monogr. om Rytterne socken (1886) och
Tullgarn (1888). Inom släktforskningen skrev
W. bl. a. om ätten De la Gardie (i Ilist. Tidskr.
1890) och utgav adelns ättartavlor från 1857 (2
bd, 1894—1900; jämte O. Bergström) samt »Les
maisons souveraines de 1’Europe» (2 bd, 1898
—99; även på ty.) m. m. Av W-.s tidigare
historiska arbeten märkas »Från Jean
Berna-dotte’s ungdom» (1889) och »Liste des
diplo-mates franqais en Su’de 1541—1891» (1891).
Under landsflykten skrev W., bl. a. under
signaturen W. L e g r a n, reseskildringar från
Amerika och Frankrike, utgav essäsamlingen
»Ur arkivens gömmor» (1912), en fransk
monogr. om reg:tet Royal Suédois (1914; 3:e
uppl. 1918) och svenska om
överståthållar-palatset i Stockholm (1912) och om svenska
Parisförsamlingens historia under 1600-talet
(1926), skrev vidare »Herrgårdar och deras
herrar» (1927) m. m. Han utgav även (med fr.
inl.) A. von Fersen d. y:s brev till dennes far
(1929). Intressanta äro W:s
»Barndomsminnen» frän tiden 1853—70 (1924) och »Minnen
från konstnärskretsarna och författarvärlden»
(1925). Nekrolog och bibliogr. över W:s
skrifter av B. Hildebrand i Personhist. Tidskr.
1929. B. H-d.
Wrangel, Friedrich Heinrich Ernst
von, greve, preussisk generalfältmarskalk
SPA
(1784—1877), deltog i fälttågen 1807, 1813 och
1814, blev 1814 chef för ett kav.-reg:te och
1839 armékårschef. Vid utbrottet av kriget
med Danmark 1848 fick W. högsta befälet
över alla tyska
stridskrafter och blev i
sept. s. å. efter
stil-leståndets avslutande
Oberbefehlshaber in
den Marken. 9 nov.
inryckte W. i Berlin
och återställde utan
blodsutgjutelse
regeringens myndighet.
1856 utnämndes han
till
generalfältmarskalk. 1864 blev han
överbefälhavare över
hela den mot
Dan
mark sammandragna preussisk-österrikiska
armén och greve. C. O. N.*
Wrangel (af Adinal), Georg Gustaf,
frih., militär (1728—95); jfr släktövers. Som
ung fänrik vid Livgardet sattes W. att bevaka
Chr. Springer (se d. o.), vann dennes
förtroende men förrådde
honom. W. gick i fransk
krigstjänst 1747 men
återkom efter några
år till Sverige, var
1759 generaladjutant
i pommerska kriget
och 1760—61
minister vid nedersachsiska
kretsen och resident i
Hamburg. 1769 fick
han generalmajors
avsked. W:s plan att
inrätta
kronobränne-rier antogs och
för
verkligades, och 1775—80 var han anställd
i den s. k. brännvinsdirektionen
(»Brännvins-Wrangel»), 1775 blev han landshövding i
Västerbottens län och generallöjtnant. Då
brännvinsprojektet visade sig misslyckat,
minskades även W:s framtidsutsikter. 1781
transporterades han visserligen till
Halmstads landshövdingestol men tog tjänstledighet
1784 och avsked 1793. Han vistades från 1785
i Italien. 1788 blev han minister där men
fick 1792 avstå denna plats åt G. M. Armfelt.
W. blev 1795 bekant med den landsförviste
A. F. Munck (se d. o.), om vars uttalanden
om sina upprorsplaner mot regeringen o. dyl.
W. meddelade Reuterholm. W. beordrades
från Sverige att underhandla med Munck
samt att i värsta fall bemäktiga sig hans
person men dog strax efteråt. — Litt.: Th.
Westrin i Ilist. Tidskr. 1903. Kj. K-n.
Wrangel (af S a 1 m i s), H e 1 m el. H e
1-m u t h, krigare (1600—47); jfr släktövers.
Var född i Mecklenburg, stred vid
Breiten-feld (1631) och blev efter slaget vid Lützen
(1632) överstelöjtnant och chef för en
skva-dron ryttare. Under Horn utmärkte sig W.
vid Memmingen (1633) och blev efter slaget
vid Wittstock (1636) överste för ett
kav.-reg:te. 1638 gick han i Brandenburgs tjänst
men återkom i svensk 1639 som major. 1641
var W. åter överste. Han var med vid
Tors-tensons angrepp på de kejserlica arvländerna
1642 och synes vid dennes anfall på Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
