Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Vrena—Vreta kloster
774
stenlanterninen, alla tre oberoende av
varandra. Dessutom ritade W. ett femtiotal
kyrkor i London, bl. a. S :t Stephen’s,
Wal-brook. Särskilt äro hans tornspiror berömda.
Av hans profana verk må nämnas den
återuppbyggda ö. delen av slottet Hampton court,
Royal exchange, Marlborough house och
Buc-kingham house. W. blev knight 1673,
president för Royal society 1681 och var i flera
år medlem av parlamentet. — Monogr. av
bl. a. A. Stratton (1897) och L. Weawer
(1923); samlingsmonogr. av brittiska
arkitekter (s. å.). (E. L-k.)
Vrena, socken i Södermanlands län,
Opp-unda härad, består huvudsaki. av halvöar och
näs i Långhalsens och Hallbosjöns av en kort
å förenade sjösystem; 20,53 kvkm, 769 inv.
(1934). 647 har åker, 675 har skogsmark.
Ingår i Halla och V. pastorat, som skall
förenas med Bettna, i Strängnäs stift, Nyköpings
v. kontrakt.
Vrestörne, Ro’sa rugösa, se Rosor, med
bild 11 på färgplansch.
Vretaholm, egendom i Gränna
landskommun, strax n. om Gränna; 598 har, därav 180
har åker; tax.-värde 330,000 kr. (1933).
Omtalas under namnet Vreta redan 1333. En del
av egendomen ägdes av P. Brahe d. ä. Den
tillhörde på 1700-talet släkten Hamilton och
senare generallöjtnant J. F. Boy.
Vreta kloster, socken i Östergötlands län,
Gullbergs härad, på östgötaslätten, närmast
v. om sjön Roxen; 57,32 kvkm, 3,294 inv.
(1934). 2,923 har åker, 664 har skogsmark.
I n. vid Motala ström Malfors kraftverk (se
d. o.), chokladfabrik (»Cloetta») och
industrisamhälle (omkr. 800 inv.) samt Nykvarns
kraftverk, vid Göta kanal (jfr d. o., med
bild) Bergs slussar och kanalstation. Ingår i
V:s och Stjärnorps pastorat i Linköpings
stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt. G. R-ll.
Vreta cistercienskloster var Sveriges första
nunnekloster. Enl. en notis anlades det av
Karl Sverkersson 1162, enl. en annan
upprättades det redan på Inge d. y:s tid. Ännu 1445
tvistades det om huruvida klostret tillhörde
benediktin- eller cisterciensorden. Då
klostret brunnit i början av 1200-talet,
uppmuntrades det av den påvlige legaten Vilhelm av
Sabina med avlatsförmåner 1248, och
liknande bestämmelser till klostrets förmån
utfärdade kardinal Guido 1266 samt flera svenska
biskopar på 1200- och 1300-talet. Konung
Valdemar gav klostret rättighet att självt
tillgodogöra sig den uppbörd, som eljest
skulle tillfallit kronan (1250), och Magnus
Eriksson lät det (1329) bli delaktigt av
kyrkogodsens skatteförmåner. Även senare
svenska monarker och styresmän, däribland
Engelbrekt 1435, bekräftade el. förbättrade
genom skyddsbrev klostrets privilegierade
ställning. Det gynnades i övrigt med många
gåvor. Klostrets anseende under medeltiden
bevisas bl. a. av att flera konungar sades ha
fått sin gravplats i klosterkyrkan. — Gustav
Vasa utfärdade visserligen 1523 ett
skyddsbrev för klostret men avkrävde det redan
1529 400 danska mark. Sedan han 1536 äktat
Margareta Leijonhufvud, gav han sin
svär-moder, fru Ebba Eriksdotter (Vasa),
besittningsrätten till klostret. Några nunnor
vistades där ännu på Erik XIV :s tid. Kj. K-n.
Sir Christopher Wren. Målning av G. Kneller.
Klostret har den vanliga planläggningen
med nunnornas byggnader i ö., leksystrarnas
i v. och refektorium i mitten, allt kring
klostergården, varav ett helt bevarat valv
återstår. Klostrets spannmålsmagasin är nu
sten-museum. Utgrävningsarbetet 1916—26 leddes
av S. Curman och E. Lundberg.
V :s sockenkyrka vid den gamla
kungsgården övertogs av klostret vid dess instiftande.
V. anses vara platsen för stiftets första
domkyrka. Antagl. fanns här kyrka av trä på
1000-talet. Från detta årh. finnas ornerade
gravvårdar med höga gavlar av s. k.
Eskils-tunatyp. I slutet av samma årh. torde den
kyrka ha påbörjats, vars murar så när som
på högkoret m. m. äro bevarade och nu
utgöra den s. k. lekmannakyrkan. Den torde ha
varit den Stenkilska ättens gravkyrka. Omkr.
1125—30 tillbyggdes en kunglig kupolgrav
och ung. vid samma tid det tredelade
tornpartiet. Efter klostrets övertagande av
byggnaderna uppfördes den monumentala
kors-formiga anläggning i ren cisterciensstil, sonr
nu utgör koret. Det byggdes urspr. med
lägre murar; på 1200-talet fick det sitt nuv„
valvsystem. Arbetet var slutfört till en
högtidlig invigning 1289 av Magnus Ladulås”
broder biskop Bengt i Linköping. De
kungliga gravstenarna höra till Johan III:s
restaurering. Tornets övre del och huven återgå
på ritningar av C. J. Cronstedt 1763—64.
Under ledning av S. Curman och E. Fant
restaurerades kyrkan 1914—17. I koret
finnas fyra medeltida korstolar och hertig
Magnus’, Gustav Vasas sons, kyrkbänk. I
sakristian, som uppfördes på den gamlas
grundmurar, är ett kyrkomuseum med bl. a. en
1100-talsmadonna från klostrets första tid. H-k A.
Litt.: E. Lundberg, »Vreta kloster» (1927)
och »Lunds äldsta domkyrka och
kyrkobygg-nadskonsten i Linköpings stift» (i Fornvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
