775 Vretblad—Vridscen 776 nen 1930); S. Curman, »Kristna gravmonument från 1000-talet funna i Vreta kloster» (i »Arkeologiska studier tillägnade H. K. H. Kronprinsen», 1932); E. Ortved, »Cistercieor-denen og dens klostre i Norden», II (1933). Vretblad, ViktorPatrik, organist, tonsättare, musikskriftställare (f. 1876 5/«). Tog 1896 organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamina vid Konservatoriet i Stockholm, blev 1900 organist vid fransk-reformerta församlingens kyrka i Stockholm och är sedan 1907 organist vid Oskars kyrka, där han varit medarrangör av motettaftnar med historiskt program. Han har även givit orgelkonserter och framträtt som pianist. V. har komponerat orgel- och pianostycken, solosånger, körverk m. m. samt i bearbetning utgivit kompositioner av J. H. Roman. V. har utgivit en värdefull monogr. över Roman (2 bd, 1914), »Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet» (1918), »Den tjeckiska tonkonsten» (1930) och en uppslagsbok om orgelregistren (1932). Sedan 1920 är V. musikkritiker i Social-Demokraten. Sedan 1900 posttjänsteman, blev V. 1933 kontrollör hos Generalpoststyrelsen. H. G-t. Vreten, egendom i Edåsa och Ljunghems socknar, Skaraborgs län, 13 km s. ö. om Skövde; 1,950 har, därav 670 har åker; tax.-värde 919,100 kr. (1933). Lydde förr under Kavlås men blev på 1870-talet självständig egendom inom grevliga ätten Posse. Wretlind, Erik Wilhelm, läkare, skriftställare (1838—1905). Blev med. dr 1867 och öppnade s. å. i Göteborg ett mediko-gymnas-tiskt institut. W. redigerade tidskr. Eira, Häl-sovännen och Jordemodern (se dessa ord). Bland hans i bokform utgivna skrifter märkas »Mannens slägt-lif» (1890; 7:e uppl. 1905) och »Kvinnans slägtlif» (1891; 6:e uppl. 1914). I Nordiskt Medicinskt Ar-chiv publicerade han uppsatsen »Undersökningar rörande Stockholms mortalitet» (1866). W. tillhörde 1885—87 och 1888—90 Andra kammaren, där han gjorde sig bemärkt som en bland nykter-hetsivrarnas och de frireligiösas ledare. Wretman, svensk släkt, urspr. från Jäders bruk vid Arboga, känd från 1600-talets slut. Waldemar W. (1820—91) var 1860—91 justitieråd samt även framstående kommunalman i Stockholm. Hans son Johan W (1852 —1923) blev 1879 vice häradshövding och var 1895—1918 rådman i Stockholm. Han utgav en biogr. över sin fader (1916), en »Kort handbok i svensk släktforskning» (s. å.) samt den utförligare »Släktvetenskapen» (1924), som särskilt bibliografiskt är värdefull. (B. H-d.) Vretstorp, se V i b y. Wrexham [re'ksem], stad i Denbighshire, n. ö. Wales, 19 km s. s. v. om Chester; 18,567 inv. (1931); säte för rom.-kat. biskop. Järnvägsknut; handel och industri. Från 1400-■och 1500-talet härstammar kyrkan Saint U-iles^ med märkligt torn. Vrickning. 1. (Med.) Se L u x a t i o n. — 2. (Sjöv.) Se Rodd. Vridaren, anat., se E p i s t r o f e u s. Vriddhi, skt, »tillväxt», »ökning», i den inhemska indiska grammatiken (och därifrån infört i modern språkvetenskap) beteckning för den företeelsen, att i etymologiskt sammanhörande ordmaterial vissa vokaler och diftonger förekomma i kvantitativt förlängd och kvalitativt modifierad form i förhållande till de som grundvokaler betraktade a, i, u och r (vokaliskt r). Från modern synpunkt är v. att inordna bland avljudsföreteelserna; i sanskrit är alltså v. urspr. en motsvarighet till det s. k. förlängningsstadiet inom avljudet men har vunnit stor utbredning som bildningselement i sekundäravledningar. J. Ch-r. Vridkondensator. Vridkondensator, kondensator (se Elektricitet, sp. 562) med inom vida gränser kontinuerligt reglerbar kapacitet. V. består vanl. av parallella metallplattor, fästa i en stomme; på en i denna lagrad axel äro andra metallplattor fästa. Genom vridning av axeln kunna plattorna i den senare gruppen till större el. mindre del föras in i mellanrummen mellan plattorna i den förra gruppen, och härigenom varierar kapaciteten mellan de båda grupperna. Strömmen till de rörliga plattorna tillföres vanl. genom en spiralfjäder. V. användas, utom för mätändamål, mest i radiosändare och -mottagare. Sändar-kondensatorer äro skrymmande på grund av nödvändigheten av stora luftmellanrum; stundom nedsänker man plattsystemen i olja för att kunna minska dimensionerna. Mot-tagarkondensatorer åter utföras så små, som är förenligt med stabiliteten; vid flerkrets-mottagare kopplas flera v. på en gemensam axel och korrigeras så, att de i alla lägen ha lika kapaciteter. Genom lämplig formning av plattorna uppnås, att kapaciteten (vid äldre typer) el. våglängden el. frekvensen för den krets, i vilken v. ingår, varierar proportionellt mot vridningsvinkeln. Även andra typer förekomma. Sv. B-r. Vridningselasticitet, fys., se T o r s i o n. Vridningsförmåga, se Optisk v r i d-ningsförmåga och Polarisation. Vridningslag, meteor., se D o v e, H. W. Vridningsrörelse, dets. som rotation (se d. o.). Vridscen, se Teater, sp. 30.