Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vristulven - Wróblewski, Zygmunt Florenty von - Wroński, Józef Marja Hoene- - Vršovice - Vrubel, Michail Aleksandrovitj - Vrå - Vråk - Vråksläktet - Vrålapor, Bölapor - Vrångoed - Vrångstrupen - Vrångsälven - Vrångsöm - Vrångö - Vräka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Vristulven—Vräka
784
Vristulven, insjö i n. Västergötland, n. v.
om Billingens nordända; omkr. 8 kvkm, 111 m
ö. h., 8,6 m djup. Avrinner till Vänern.
Wröblewski [vroblä’fski],
ZygmuntFlo-renty von, polsk fysiker (1845—88),
studerade 1862 i Kiev, var förvisad till Sibirien
1863—69, blev fil. dr i München 1874 och
prof, i Krakau 1882. Först sysslade W.
hu-vudsakl. med gasers absorption, löslighet och
diffusion i vätskor men övergick sedan till
studiet av gasers kondensation till vätskor,
på vilket område han utförde grundläggande
arbeten. 1883 framställde han jämte K. S.
Olszewski (se d. o.) flytande koloxid, syre
och kväve och lyckades 1884 även
kondensera metan och väte. Han undersökte dessa
vätskors egenskaper och elektriska
ledningsförmåga vid låga temp. Han framställde
också kväve, kolsvavla och alkohol i fast form
(1883). lians sista arbete behandlade
vät-gasens sammantryckbarhet (1888). S. A-s.*
Wronski [vrå’njski], Jözef MarjaHoene-,
polsk filosof och matematiker (1778—1853).
Stred som artillerilöjtnant under Kosciuszko,
tvangs sedan att gå i rysk krigstjänst och
vistades från 1800 i Frankrike. W. var en
skicklig matematiker, upptäckte en för de
lineära differentialekvationerna synnerligen
viktig determinant och gjorde även tekniska
uppfinningar. W:s filosofi, utmärkt av
invecklad terminologi och matematiska
formler, gjorde bl. a. anspråk på att bevisa Guds
existens och själens oförstörbarhet.
Filosofiens mål var en messianism, en definitiv
förening mellan religion och förnuft, en tanke,
som utvecklades bl. a. i »Messianisme ou
réforme absolue du savoir humain» (3 bd,
1847—48). W :s filosofi övade bl. a. stort
inflytande på den polska messianismen (jfr T
o-w i a n s k i, A.). — Po. monogr. av bl. a.
S. Dickstein (1896; med bibliogr.); kritisk fr.
uppl. av F. Warrain (1933 ff.). A. A-t.
Vrsovice [ve’rfåvitsä], se Prag, sp. 61.
Vrubel [vro’bilj], Michail A lek s an
d-rovitj, rysk målare (1856—1910). V.
restaurerade fresker i Kyrilloskyrkan i Kiev.
Han var en fantasifull mystiker, originell och
genialisk. Som hans mest betydande verk
räknas skisserna för Vladimirkatedralen i
Kiev. Bland övriga verk omtalas »Demonen»,
»Pan» och »Kupava» (kvinna med fågelvingar,
rysk sagofigur). G-gN.*
Vrå, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, vid Hallandsgränsen; 142,26 kvkm, 932
inv. (1934). Småkuperad skogs- och mossmark,
genomfluten av Lagans biå Krokån. 931 har
åker, 5,125 har skogsmark. Ingår i Odensjö,
Lidhults och V. pastorat i Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt.
Vråk, zool., se Bivrå k, Fjällvråk och
V råksläktet.
Vråksläktet, Büteo, tillhör dagrovfåglarnas
ordning och utmärkes av att näbben är
jämförelsevis liten, tarserna fjäderklädda endast
upptill och stjärten svagt rundad (den är
kortare än 2/3 av vinglängden och når således
föga utanför de hoplagda vingarna).
Ormvrå k e n, B. buteo, blir 49—56 cm lång.
Huvudarten är gråbrun till svartbrun, ofta
vitfläckig på undersidan. Undergumpen är vit
med bruna tvärband. Från duvhöken (se d. o.),
med vilken den ofta förväxlas, kan den skil-
Ormvråk, Buteo buteo.
Röd vrålapa, AZouatta
seniculus.
jas dels på den korta stjärten, dels på att
tarserna såväl fram som bak äro försedda
med långa och smala
plåtar. Huvudarten
förekommer över hela
landet upp till mell.
Norrland. I n.
ersättes den av en
särskildunderart, ryska
ormvråken, B. buteo
zimmermanni
(inter-medius), en östlig form
med blekt roströd
stjärt, smala, mörka
tvärband och rostfärg
på hals och vingar.
Ormvråken lever
hu-vudsakl. av sorkar,
ormar, ödlor, grodor
och insekter men
angriper sällan
mat
nyttigt vilt. Den häckar i träd. Se även
B i v r å k och Fjällvråk. T. P.
Vrålapor, B ö 1 a p o r, Alouattinae,
under-fam. bland de brednäsiga aporna. V. äro
medelstora apor med
satt kropp, täml.
långhårig päls och
en kraftig
gripsvans. Tungbenet
är förvandlat till
en stor,
röstför-stärkande ben-blåsa. V. leva av
blad, uppträda i
smärre flockar och
förekomma i de
skogbevuxna
delarna av Sydamerika.
Till släktet
Alou-atta (Mycetes) höra
den svarta v r
ålapan, A. caraya,
från Paraguay och
den röda v r å
1-a p a n, A.
senicu-lus, från Colombia
och mell.
Amason-området. Längden
ärhoshanen 135 cm,
varav 70 cm
kom
ma på svansen. Honan är något mindre. T. P.
Vrångoed, jur., en numera ur bruk kommen
form av parts ed i tvistemål, som omtalas i
rättegångsbalken kap. 14 §§ 9 och 10.
Vrångstrupen, se Hosta och
Struphuvudets sjukdomar, sp. 678.
Vrångsälven, no. Vrangselv, en av Byälvens
källfloder, från trakten av Kongsvinger i
Norge till sjön Hugn i v. Värmland (se karta
vid d. o.). Vid högvatten i Glommen
föreligger möjlighet, att denna älv skall följa V:s
dal till Vänern.
Vrångsöm, se K o n s t s ö m n a d, sp. 1145.
Vrångö, municipalsamhälle och fiskläge i
Styrsö socken, Göteborgs och Bohus län, på
den bergiga ön V. i havsbandet s. v. om
Göteborg; 190 har, 331 inv. (1934). Tax.-värde å
fastighet 285,100 kr. (1932), tax. inkomst
206,960 kr. 95 yrkesfiskare (1931).
Vräka. 1. Se V r ä k n i n g. — 2. (Vraka.)
Avskilja som odugligt. — V r ä k a r e, se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
