Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Vräkning—Wulff
786
Järnvåg och Trätjäral. — Vräka
r-penningar, avgift för verkställd
vräkning.
Vräkning, jur., processuell
verkställighets-form, som består i att fråntaga någon
besittningen av fast egendom eller en del därav
eller en byggnad eller en lägenhet i en
byggnad. V. kan ske antingen på grund av
domstols dom efter rättegång enl.
utsökningsla-gen §§ 37 och 42 eller ock som provisorisk
handräckning (se d. o.) enl. samma lag §§ 192
och 193 på ansökan hos överexekutor. V.
skall föregås av en minst 4 dagar i förväg
genom utmätningsman meddelad underrättelse
och kan ytterligare uppskjutas genom av
honom beviljat anstånd, högst 6 dagar. V. kallas
ibland avhysning. — Se ock Hyresavtal
och Verkställighet av dom. T. E.
V. S., mus., förk. för volti subito, vänd
hastigt!
Vse’volod, storfurste, se Ryssland, sp. 1339.
W. 6, se under V, sp. 1240.
Vt., förk. för Vermont (se d. o.).
Wu-chang [o-tjarj], Wu-tschang,
huvudstad i kin. prov. Hu-pei, på högra stranden
av Yang-tsi-kiang; 609,972 inv. (1931; enl.
postverkets beräkning); ingår jämte Ilan-kou
och Han-yang (se dessa ord) i
trestadskom-plexet. Wu-han. Stora bomullsspinnerier,
si-dentillv. m. m. W. är säte för Boone
uni-versity (gr. 1903) o. a. högre läroanstalter samt
har sedan 1890 en missionsstation, tillhörande
Svenska missionsförbundet.
Wu-chou [o-tfåo], W u -1 s c h o u, stad i
kin. prov. Kuang-si, vid Si-kiang; omkr. 90,000
inv. Traktathamn (sedan 1897) med export
av trävaror, hudar och skinn, boskap,
vegetabiliska oljor, indigo m. m.
Wuchters [vö^tars], Abraham, holländsk
målare (f. mellan 1610 och 1615, d. 1683).
Kallades 1638 till Danmark av Kristian IV, var
ritlärare vid Sorö akad. till 1669 och flyttade
därefter till Köpenhamn. W. målade mest
porträtt. Bland dessa märkas Kristian IV
(Frederiksborg), Fredrik III som prins
(Ama-lienborg), Ulrik Frederik Gyldenlöve (i
Köpenhamns konstmuseum) och Griffenfeld (univ.
i Köpenhamn), två porträtt av drottning
Kristina (Skokloster och Uppsala univ.) och Carl
Gustaf Wrangel (på Gripsholm). G-gN.*
Vuelta Abajo [cooä’lta acoa’^å], se Kuba,
sp. 238.
Vuelta Arriba [cooäTta ari’ma], se Kub a,
sp. 237.
Wu-han [o-^an], se H a n - k o u och W
u-c h a n g.
Wu-hu [o-^o], stad i kin. prov. An-hui, på
högra stranden av nedre Yang-tsi-kiang;
135,385 inv. (1931; enl. tullverkets uppgifter).
Flodhamn, sedan 1877 öppen för utländska
fartyg; export av ris, bomull, vete, te m. m.
Vuillard [vuijä’r], Jean Édouard, fransk
målare (f. 1868). Slöt sig till
neoimpressio-nisterna men var sin egen lärare och blev i
hög grad »intimist». V. har utfört porträtt
i interiör, landskap, marin, stämningar från
Paris’ gator samt litografier. G-g N.*
Vuk [vok] Stefanovic, se Karadzic.
Vula, sjöv., omvira med smärting el. dyl.
till skydd mot nötning el. för att dämpa ljud
(t. ex. åra i tullgången vid rodd).
Vulcän, tändsticksfabrik, se T i d a h o 1 m.
Vulcano [volka’nå], den sydligaste av
Lipa-riska öarna, s. Italien; 21 kvkm, omkr. 300
inv. Består av tre vulkaner, de utslocknade
Monte Aria (499 m ö. h.) och Vulcanello samt
den ännu verksamma Vulcano (386 m).
Vulcänus (V o 1 c ä n u s), hos romarna eldens
element samt eldens (därmed vulkanernas och
smideskonstens) gud, motsv. grekernas H
e-faistos (se d. o.). Namnet anses ha
etruskiskt ursprung, och möjligtvis är V:s kult
ett etruskiskt lån från Hefaistoskulten. E. St.
Vulci [voTtfi], fornstad i s. Etrurien, nära
det nuv. Corneto Tarquinia (Tarquinii). 1
ett gravfält vid V., upptäckt 1828, ha bl. a.
påträffats mer än 3,000 antika lerkärl. —
Se E. Nachmanson, »V.» (1928). E. St.
Wulfenlt, ett på bly-zinkmalmsförekomster,
som påverkats av vittringsprocesser,
uppträdande, tetragonalt (se Kristallsystem)
kristalliserande mineral av blymolybdat,
Pb Mo O«, med hårdheten 3 (se
Hårdhetsskala) och spec. v. 6,7—7,o. W. är
diamantel. hartsglänsande, spröd och mestadels
gulgrå, gul, orangeröd el. klart röd med vitt
streck. Dess vackra kristaller ha form av
tunna kvadratiska tavlor. Se även B1
y-mineral. N. Zn.
Wulff, Fredrik Amadeus, romanist
(1845—1930), fil. dr 1874, docent 1875 och
1888—1910 prof, i romanska språk, allt i Lund.
Som vetenskaplig förf, utvecklade W. en livlig
och resultatrik
verksamhet. Han skrev
flera större verk om
svensk ljudlära tills,
m I. A. Lyttkens (se
d. o.). I versläran
författade han flera av
originella synpunkter
präglade arbeten.
Efter att 1897 ha givit
en mästerlig övers, av
Dantes »Vita nuova»
(nya uppl. 1925 och
1928) utgav W. »En
svensk Petrarcabok»
(2 bd, 1905—07), med lika förträffliga övers.,
samt 1913 »Ur Giacomo Leopardis lif
och diktning». Bland hans texteditioner
må nämnas »Poèmes inédits de Juan de la
Cueva», I (i Lunds Univ:s Årsskr. 1887),
»Le lai du cor» (1888) samt »Les vers de
la mort par Hélinant» (i Société des
An-ciens Textes Francais 1905; tills, m. E.
Wal-berg). W. utgav tills, m. Preben Nodermann
(se d. o.) »Ny svensk koralbok på hæffnersk
grund» (1911) och »Det senast reviderade
psalmboksförslaget» (1915). W:s originella
personlighet speglas bl. a. i hans minnen »Vid
åttio år» (1926) och »Vid åttiofem år» (1929).
— Bibliogr. av B. Wulff (1920). J. V. (E. S-f.)
Wulff, Johan Wilhelm, agronom (1833
-—1908). Kamrer vid Alnarps
lantbruksinstitut. öppnade 1867 och uppehöll till sin död
1908 en mycket besökt enskild lantbruksskola
i Trälleborg. För inträde fordrades blott de
mest elementära folkskolekunskaper, men
kursen skulle enl. sitt program på 6 mån.
bibringa lärjungarna alla praktiskt viktiga
kunskaper, som de fingo inhämta vid statens
lantbruksinstitut. H. J. Dft.
Wulff, T h o r i 1 d, botanist och forsknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
