791 Vulkanfiber—Vulkaniskt glas 792 Bild 6. Vulkanernas fördelning på jordytan. Ringar beteckna verksamma, prickar slocknade vulkaner. höjd är växlande, både den absoluta och den relativa (över vulkankäglans bas). Den senare är stundom ända till 4,500 m. Kraterns bredd växlar mellan 500 m och 20 km. — Orsakerna till förödelserna och förlusten av människoliv vid vulkanutbrott stå i många fall icke i direkt samband med eruptionen. Vid Vesuvius’ utbrott 79 e. Kr. förorsakades förödelserna av de slamfloder, som bildades därigenom, att den utkastade askan uppblöttes av de häftiga störtregnen. Vid Montagne Pelées utbrott utsläckte det nedåt längs v:s sluttning störtande glödande molnet allt liv i staden S:t Pierre. Vid Krakataus utbrott 1883 framkallades de stora förödelserna av de väldiga svallvågorna i havet, vilka gingo tre gånger runt jordklotet och vid Sunda-öarna nådde en höjd av 30—40 m. På Island har vid vulkanutbrott, särskilt 1783—84, största förödelsen åstadkommits genom att lavan smält snö och ismassor i bergen (jökellopp) och störtfloder översvämmat dalarna. Litt.: Tempest Anderson, »Volcanic studies in many lands» (1903; 2:a serien 1917); A. Lacroix, »La Montagne Pelée» (1904); A. Stübel, »Die Vulkanberge von Ecuador» (1897) och »Der Vesuv» (1909); F. v. Wolff, »Der Vulkanismus», I—11:3 (1913—31); Th. Tho-roddsen, »Die Geschichte der isländischen Vul-kane» (1925); K. Sapper, »Vulkankunde» (1927); G. B. Alfano och I. Friedlaender, »Die Geschichte von Vesuv» (1929). K. A. G. Vulkanfiber, Unic af ibe r, pergamentar-tad massa i form av hårda plattor eller skivor, som tillverkas av lump el. cellulosa (se d. o., sp. 776) genom impregnering med me-tallsalter och pressning under högt tryck. Kan färgas i massan och nyttjas till isolerings-och packningsmaterial samt för tillv. av resväskor o. dyl. Surrogat för läder. Jfr Läde r p a p p. G. H-r. Vulkan iséring(sprocessen), se G u m m i f a-b r i k a t i o n. Vulkanisk, bildad genom vulkanisk verksamhet; glödande och häftig i sina utbrott. — Om vulkanisk aska och bomb se Vulkan. Om vulkanisk tuff se d. o.; om vulkaniska jordskalv se d. o. Vulkaniska exhalationer (»gasvulkaner»), utströmningar vid vulkaner (se d. o.) av ångor och gaser ur kratrarna och lavan. V. utgöras till stor del av vattenånga; därjämte förekomma kolsyra, klor- och svavelhaltiga gaser, kvävgas, koloxid, kolväten och vätgas, ibland fluorväte, borsyra m. m. F u m a r o 1 e r (se d. o.) äro heta v. (över 400° C), vilka avsätta sublimationer m. m. av bl. a. klorider (sal-miak, järnklorid m. fl.) och oxider (t. ex. he-matit). Vid sol fatar a (se d. o.), som har lägre temp., avsättes svavel. Mofetternas (se d. o.) gas utgöres huvudsaki. av kolsyra; de ha föga högre temp. än omgivningen och äro i motsats till de båda föreg. slagen av v. nästan torra. N. Zn. Vulkaniskt glas, amorf stelningsprodukt (silikatglas) av en magma. V. har ingen konstant sammansättning och uppträder i växlande mängd i många vulkaniska bergarter (se Bergart, sp. 1333). Ibland kan bergarten bestå praktiskt taget enbart av v. (ob-sidian, perlit, pechsten, pimsten). O b s i d i a n är ett (efter romaren Obsidius uppkallat) kompakt, vanl. svart till grått, vackert glas-glänsande v. med stormussligt brott (Lipa-riska öarna, Ungern, Kaukasus, Ararat, Island, Obsidian cliff i Yellowstone national park i U. S. A., Mexiko). Vattenhalten är helt låg. Stenen är spröd och ger skarpkantiga skärvor. Under äldre kulturperioder har obsidian nyttjats till knivar och pilspetsar (Mexiko); urgammal är även användningen som prydnads- och smyckesten (»lava», »glas-agat», »isländsk agat»). Numera framställas med konst svarta glas, som överträffa det i naturen förekommande materialet. Perlit (3—3,5 % vatten) är mestadels grå, har vax-artad glans och avsöndras i små pärlliknande kulor (Ungern, Italien, Spanien). Pechsten (hög vattenhalt, upp till åtm. 11 %), likaledes ett kompakt v., är svartgrön, brun el. röd och har matt, beckartad glans (Meissen i Sachsen, Arran i Skottland). Om den starkt porösa p i m s t e n e n se d. o. Palagonit (se d. o.) är uppbyggd av fragment av basalt-glas (jfr Basalt). — Jfr även S t r u k-t u r. N. Zn.