Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkanism - Vulkanist - Vulkanöarna, Volcanoöarna - Wullenwever el. Wullenweber, Jürgen - Vulpecula - Vulpes - Vulpius, Christian August - Vulst - Vultejus, Johannes - Vultur - Vult von Steijern (Steyern), släkt - Wunderhorn, Des Knaben - Wunderlich, Karl Reinhold - Wundt, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Vulkanism—Wundt
794
Vulkanfsm, sammanfattande namn på alla
de vulkaniska företeelser, som stå i
omedelbart samband med magmans (se d. o.)
framträngande, i främsta rummet tilldragelserna
vid de av magmatiska gaser förorsakade
vulkanutbrotten (se V u 1 k a n). N. Zn.
VulkanPst, geol., se P 1 u t o n i s t.
Vulkanöarna, Volcanoöarna, jap. ögrupp
i Stilla havet, s, om Boninöarna, tre
vulkaniska småöar; tills. 22 kvkm, omkr. 300 inv.
V. annekterades av Japan 1891; svavellager.
Wullenwever [vodonvèvor] el. W u 11 e
n-w e b e r, J ü r g e n, statsman i Lybeck (1492
el. 1493—1537). Var sannolikt född i
Hamburg, blev borgare i Lybeck och ledare för
det reformationsvänliga borgerskapet mot de
härskande patricierfamiljerna. 1529 måste
rådet medge, att evangelium fritt fick predikas
och att vissa befogenheter överlämnades till
av borgarna valda utskott. W., som tagit
livlig del i omvälvningen, invaldes 1533 i rådet
och utsågs sedan till en av stadens fyra
borgmästare. Driftig och vältalig, ryckte W.
Lybeck med sig på en djärv utrikespolitik, som
först avsåg att krossa de nederländska
städernas handel i Östersjön. Då Danmark och
Sverige vägrade sitt bistånd, uppgjordes,
efter den danske konungen Fredrik I:s död och
sedan en rensning av det lybska rådet givit
det demokratiska partiet oinskränkt makt, de
stora planer, som ledde till grevefejden (se
d. o.). Lybeck skulle stärka sin makt genom
att utnyttja situationen i det herrelösa
Danmark och genom att störta Gustav Vasa från
Sveriges tron. Kriget gick dock snart
olyckligt för Lybeck, och därmed började W:s och
demokraternas makt att vackla. Redan 1534
återställdes den gamla författningen, och
ut-voterade rådsherrar återinsattes. Den
flyktade borgmästaren Brömse återkallades 1535;
W. utgick ur rådet 26 aug. s. å., fortsatte väl
en tid sin politik men blev kort efteråt på
bremiskt område tillfångatagen av
ärkebiskopen i Bremen och efter pinligt förhör dömd
till döden av den braunschweigska
landsdom-stolen. W. avrättades 24 sept. 1537 i
Wolfen-büttel. — Ty. monogr. av G. Waitz (3 bd,
1855—56). K. E. L.
Vulpècula, astron., se Räven.
VuTpes, zool., se Räv.
Vulpius [vo’lpios], Christian August,
tysk författare (1762—1827), bror till
Christiane von Goethe; skrev rövarromaner, bl. a.
»Rinaldo Rinaldini» (1797; senaste sv. övers.
1896), som blev oerhört populär, visor m. m.
Vulst (ty. Wulst), puta, valk; byggnk.,
kvartstav, rundstav med profil av en
fjärdedels cirkel.
Vulte’jus, Johannes, präst, teologisk
författare och psalmist (1639—1700); se släktart.
Vult von Steijern. V. blev 1669
kyrkoherde i Tyska församl. i Göteborg, senare
överhovpredikant och 1679 tillika kyrkoherde
i Riddarholmen och Bromma. Från sin
hov-syssla begärde han 1685 avsked. V. skrev
bl. a. »Enfaldige spörsmål eller
christendoms-förhör» (1684), »Postilla compendiosa» (1686;
på vers; omtryckt i Hansellis »Samlade
vitterhetsarbeten», bd XIII, 1870) och »Einige
Buss-, Lehr-, Trost- und Dancklieder». En
psalm av V. (i bearbetning av G. Adlerbeth)
ingår i sv. psalmboken (n:r 177). E. N. S-g.*
VuTtur, zool., se Gamfåglar.
Vult von Steijern (Steyern), svensk släkt,
urspr. från Steiermark, inkom från Tyskland
till Sverige med Elias Vult (1608—79),
som blev ålderman för körsnärsämbetet i
Stockholm. Om dennes son
överhovpredikanten J. Vultejus se d. o. Den sistnämndes son
presidenten i Kammarrevisionen J o h a n J
u-lius Vult (1695—1767) adlades 1743 med
namnet V. Hans sonsons sonson jur. och fil.
dr Nils Hen rik V. (skrev sig endast von
Steyern; 1839—99) blev 1873
expeditionschef i Ecklesiastikdep., 1878 konsultativt
statsråd och var 1880—88 justitieminister.
Han blev 1888 justitieråd, var från 1889
president i Svea hovrätt, satt 1895—98 i
unionskommittén och var ansedd som skicklig och
skarpsinnig jurist. Hans son Nils Einar
Lennart V. (skriver sig även von
Steyern; f. 1887 27/4) blev 1923 hovrättsråd, satt
1921—26 i processkommissionen, var 1926—28
militieombudsmannens suppleant samt 1928—
30 konsultativt statsråd i Lindmans andra
ministär och är sedan 1930 justitieråd. —
Syssling till N. H. V. var Julius
Fredrik Wilhelm V. (1851—1919), som 1889—
98 var huvudred, för Dagens Nyheter och 1891
-—99 även verkst. dir. för dess bolag. Han
donerade sina betydande Wagner- och
Goethe-samlingar till Kungl. bibi, (se I. Collijn i
Nord. Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen
1918). B. H-d.
Wunderhorn [vo’ndorhårn], Des Knaben,
tysk folkvisesamling, utg. 1806—08. Jfr
Folkvisor, sp. 759.
Wunderlich [vo’ndorli^], Karl Reinhold
August, tysk läkare (1815—77), prof, i
medicin först i Tübingen, så i Leipzig. W. ansåg,
att sjukdom blott är en livsyttring av
organismen och att den följer samma lagar som
de fysiologiska processerna. Han bidrog bl. a.
huvudsaki. till termometriens (se d. o.)
införande i medicinen. Skr. bl. a.: »Handbuch der
Pathologie und Therapie» (4 bd, 1846—53; 2:a
uppl. 1852—57) och »Das Verhalten der
Eigen-wärme in Krankheiten» (1868; 2:a uppl.
1870). R. T-dt.*
Wundt [vont], Wilhelm, tysk fysiolog,
psykolog och filosof (1832—1920), studerade
medicin bl. a. för J. Müller i Berlin, blev
1864 prof, i fysiologi i Heidelberg, var 1874
prof, i filosofi i Zürich och 1875—1917 prof, i
samma ämne i Leipzig, där han grundade det
första laboratoriet för experimentell
psykologi och utövade en lysande lärarverksamhet.
W. grundläde psykologien som empirisk
vetenskap. Efter förberedande studier i fysiologi
övergick han till psykologisk forskning och
framlade under inflytande av E. H. Weber och
G. Th. Fechner programmet för en psykologi,
som tillgodogjorde sig naturvetenskapernas
experimentella forskningsmetoder. Sin
principiella ståndpunkt inom psykologien
betecknar han som »aktualistisk». Detta innebär,
att inom själslivet ingen bestående substans
kan konstateras. Det på det psykiska
området verkligt givna är en ständigt flytande
ström av sammansatta processer.
Psykologiens uppgift är att analysera dessa
sammansatta processer i deras enkla element och att
söka upptäcka de lagar, enl. vilka de enkla
elementen förbindas till sammansatta företeel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
