797 Wupper—Wycliffe 798 1920 An-fuklubben (se Kina, sp. 718—719). Under två år voro W. och Chang de ledande männen i Peking. 1922 drevs Chang ut ur egentliga Kina. W. var nu diktator över hela Kina med undantag av ett par sydkinesiska landskap fram till 1924, då han störtades av Feng Yü-hsiang (se d. o.). B. Kgn. Wupper [vo'per], högerbiflod till Rhen, i preuss. Rhenprovinsen; upprinner på Ebbe-gebirge i Westfalen, passerar Wuppertal och utmynnar nedanför Leverkusen; längd 105 km. Wupperdalen är tätt befolkad och starkt industrialiserad. Wuppertal [vo'pertäl], sedan 1930 namnet på de 1929 förenade städerna Barmen och El-berfeld (se dessa ord) med deras införlivade förorter; 408,404 inv. (1933). Vurm, överdriven lust för något (t. ex. spel-vurm, läsvurm); person med en sådan (t. ex. bokvurm). — Verb: Vurma. Wurmbrandt (vo'rmbrant], Melchior von, frih., tysk krigare (födelse- och dödsår okända). W. trädde 1625 i Gustav II Adolfs tjänst som överste och vann snart konungens förtroende genom sina förslag till artillerimaterielens förbättring, vilka förslag 1627 resulterade i tillv. av de bekanta läderkanonerna (se Kanon, sp. 260) på den som adligt frälse till W. skänkta Julita gård i Södermanland. W. deltog sedan i trettioåriga kriget men kom 1636 i kejserlig fångenskap. G. af W-dt. Vurst, en långsträckt, fyrhjulig, öppen vagn med kuskbock och med säten längs vagnskorgens långsidor (jfr Charabang, med bild). Wurtz [vyrts], Charles A d o 1 p h e, fransk kemist (1817—84), prof, i kemi vid École de médecine i Paris 1853, i organisk kemi vid Sorbonne 1881. Tyngdpunkten av W:s vetenskapliga forskning ligger inom organisk kemi. Han upptäckte bl. a. de organiska aminerna samt föreningarna aldol och glykol, upptäckter av stor praktisk och teoretisk betydelse. W. utgav bl. a. den stora encyklopedien »Dictionnaire de chimie pure et appliquée» (1868—78), vidare »Traité élé-mentaire de chimie médicale» (1864), »Leqons de philpsophie chimique» (1864), »Lejons élé-mentaires de chimie möderne» (1868), »La théorie atomique» (1879) och »Traité de chimie biologique» (1885). Från 1868 redigerade W. Annales de Chimie et de Physique. — Biogr. av G. Bugge i »Das Buch der grossen Chemiker», II (1930). G. S-ck. Wurtzlt, en sällsynt, hexagonalt hemimorft (se Kristallsystem) kristalliserande form av den dimorfa zinksulfiden, ZnS. Färgen är brunsvart och spec. v. 3,98. W. liknar zink-blände (se d. o.), zinksulfidens andra, vanliga modifikation. N. Zn. Wurzbach [vo'rtsbal$], Constant, österrikisk författare (1818—93), utgav dikter, poetiska berättelser, vidare ordspråks- och folk-visesamlingar samt »Biographisches Lexikon des Kaiserthums österreich» (60 bd, 1857—91), med över 24,000 biogr. Wustmann [vö'st-], Gustav, tysk författare (1844—1910), stadsarkivarie och -bibliotekarie i Leipzig, skrev bl. a. »Allerhand Sprachdummheiten» (1891; 9:e uppl. 1923), en väckelserik och skarp vidräkning med språk-och stilfel i modern tysk litteratur. R-n B. Wu-sung [o-soq], se Shanghai, sp. 749. Wu-tai-shan [o-tai-Jan], berg, se S han-si. Wu-ti [o-ti], kejsare, se Kina, sp. 706. W. Va, förk. för West Virginia (se d. o.). W. W. C. T. U., förk. för eng. World’s wo-men’s Christian temperance union, se Nykterhetsrörelsen, sp. 11, och Vita bandet i Sverige. Vy, utsikt, anblick; bild, som framställer en utsikt. — Plur. vyer, även vidsynt uppfattning, syftemål. Wyandotte [maTondåt], stad i staten Michigan, U. S. A., vid Detroit river, s. s. v. om Detroit; 28,368 inv. (1930). Stora kemiska fabriker; saltgruvor. Wyandotte [mål^ndåt], se Höns, sp. 382 och bild 7 på pl. Wyatt [<oai'ot] el. W y a t, sir Thomas, engelsk skald och diplomat (1503—42), studerade i Cambridge, var sedan diplomat från 1526 under Henrik VTILs växlande gunst och onåd. I engelsk litteratur är han banbrytande genom sin användning av italienska versmått, särskilt sonetten (under intryck av Petrarca). 1 satiriska dikter använde han terziner efter Ala-manni. Jämte sin yngre vän och lärjunge Surrey (se d. o.) inledde W. en period av italienskt inflytande på engelsk lit teratur såväl i form som i stämning. W:s »Songes and sonettes» utgåvos 1557 tills, m. Surreys i »Totteks miscellany» (många uppl.). W:s »Poems» utg. av A. K. Foxwell (1913). — Litt.: L. Einstein, »Italian renaissance in England» (1892); F. M. Padelford, »Early sixteenth century lyrics» (1906). (S. B. L.) Wyatt [coäPøt], sir T h o m a s, d. y., engelsk upprorsman (d. 1554), son till sir Th. W. d. ä. W. var en av ledarna för sammansvärjningen mot drottning Maria 1554 med anledning av hennes plan att äkta Filip II av Spanien. Han tågade till London, där han efter några dagars strider tillfångatogs och avrättades. På schavotten fritog han prinsessan Elisabet från all delaktighet i upproret. R. Sv-m. Wycherley [wiT/oli], William, engelsk lustspelsförfattare (1640—1716), åtnjöt delvis fransk uppfostran och blev efter restaurationen en av representanterna för franskt inflytande på engelsk litteratur och engelska seder. W :s lustspel äro hållna i grovt osedlig ton och blottade på moral. Hans språk är klart och fullt av styrka, intrigen roande och skicklig, karaktärsteckningen levande, hans dialog livlig och slagfärdig. Av hans lustspel må nämnas »Love in a wood» (uppf. 1671, tr. 1672), »The gentleman dancing-master» (uppf. 1671, tr. 1673), »The country wife» (1673, tr. 1675), »The plain dealer» (skr. 1674, tr. 1677). Dramer utg. av W. C. Ward (1888). — Se C. Perromat, »W. W.» (1921). S. B. L. Wycliffe [<oi'klif], Wicliffe, Wiciif, W y c 1 i f, John, engelsk kyrkoreformator (omkr. 1320—84). Kom 1344 till Oxford, studerade där teologi och kyrkorätt, blev fellow