Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Wupper—Wycliffe
798
1920 An-fuklubben (se Kina, sp. 718—719).
Under två år voro W. och Chang de ledande
männen i Peking. 1922 drevs Chang ut ur
egentliga Kina. W. var nu diktator över hela
Kina med undantag av ett par sydkinesiska
landskap fram till 1924, då han störtades av
Feng Yü-hsiang (se d. o.). B. Kgn.
Wupper [vo’per], högerbiflod till Rhen, i
preuss. Rhenprovinsen; upprinner på
Ebbe-gebirge i Westfalen, passerar Wuppertal och
utmynnar nedanför Leverkusen; längd 105
km. Wupperdalen är tätt befolkad och starkt
industrialiserad.
Wuppertal [vo’pertäl], sedan 1930 namnet
på de 1929 förenade städerna Barmen och
El-berfeld (se dessa ord) med deras införlivade
förorter; 408,404 inv. (1933).
Vurm, överdriven lust för något (t. ex.
spel-vurm, läsvurm); person med en sådan (t. ex.
bokvurm). — Verb: Vurma.
Wurmbrandt (vo’rmbrant], Melchior von,
frih., tysk krigare (födelse- och dödsår
okända). W. trädde 1625 i Gustav II Adolfs
tjänst som överste och vann snart
konungens förtroende genom sina förslag till
artillerimaterielens förbättring, vilka förslag
1627 resulterade i tillv. av de bekanta
läderkanonerna (se Kanon, sp. 260) på den
som adligt frälse till W. skänkta Julita gård
i Södermanland. W. deltog sedan i
trettioåriga kriget men kom 1636 i kejserlig
fångenskap. G. af W-dt.
Vurst, en långsträckt, fyrhjulig, öppen vagn
med kuskbock och med säten längs
vagnskorgens långsidor (jfr Charabang, med bild).
Wurtz [vyrts], Charles A d o 1 p h e,
fransk kemist (1817—84), prof, i kemi vid
École de médecine i Paris 1853, i organisk
kemi vid Sorbonne 1881. Tyngdpunkten av
W:s vetenskapliga forskning ligger inom
organisk kemi. Han upptäckte bl. a. de
organiska aminerna samt föreningarna aldol och
glykol, upptäckter av stor praktisk och
teoretisk betydelse. W. utgav bl. a. den stora
encyklopedien »Dictionnaire de chimie pure
et appliquée» (1868—78), vidare »Traité
élé-mentaire de chimie médicale» (1864), »Leqons
de philpsophie chimique» (1864), »Lejons
élé-mentaires de chimie möderne» (1868), »La
théorie atomique» (1879) och »Traité de
chimie biologique» (1885). Från 1868 redigerade
W. Annales de Chimie et de Physique. —
Biogr. av G. Bugge i »Das Buch der grossen
Chemiker», II (1930). G. S-ck.
Wurtzlt, en sällsynt, hexagonalt hemimorft
(se Kristallsystem) kristalliserande form
av den dimorfa zinksulfiden, ZnS. Färgen är
brunsvart och spec. v. 3,98. W. liknar
zink-blände (se d. o.), zinksulfidens andra, vanliga
modifikation. N. Zn.
Wurzbach [vo’rtsbal$], Constant,
österrikisk författare (1818—93), utgav dikter,
poetiska berättelser, vidare ordspråks- och
folk-visesamlingar samt »Biographisches Lexikon
des Kaiserthums österreich» (60 bd, 1857—91),
med över 24,000 biogr.
Wustmann [vö’st-], Gustav, tysk
författare (1844—1910), stadsarkivarie och
-bibliotekarie i Leipzig, skrev bl. a. »Allerhand
Sprachdummheiten» (1891; 9:e uppl. 1923), en
väckelserik och skarp vidräkning med
språk-och stilfel i modern tysk litteratur. R-n B.
Wu-sung [o-soq], se Shanghai, sp. 749.
Wu-tai-shan [o-tai-Jan], berg, se S han-si.
Wu-ti [o-ti], kejsare, se Kina, sp. 706.
W. Va, förk. för West Virginia (se d. o.).
W. W. C. T. U., förk. för eng. World’s
wo-men’s Christian temperance union, se
Nykterhetsrörelsen, sp. 11, och Vita
bandet i Sverige.
Vy, utsikt, anblick; bild, som framställer
en utsikt. — Plur. vyer, även vidsynt
uppfattning, syftemål.
Wyandotte [maTondåt], stad i staten
Michigan, U. S. A., vid Detroit river, s. s. v. om
Detroit; 28,368 inv. (1930). Stora kemiska
fabriker; saltgruvor.
Wyandotte [mål^ndåt], se Höns, sp. 382
och bild 7 på pl.
Wyatt [<oai’ot] el. W y a t, sir Thomas,
engelsk skald och diplomat (1503—42),
studerade i Cambridge, var sedan diplomat från
1526 under Henrik VTILs växlande gunst och
onåd. I engelsk
litteratur är han
banbrytande genom sin
användning av italienska
versmått, särskilt
sonetten (under intryck
av Petrarca). 1
satiriska dikter använde
han terziner efter
Ala-manni. Jämte sin
yngre vän och
lärjunge Surrey (se d. o.)
inledde W. en period
av italienskt
inflytande på engelsk
lit
teratur såväl i form som i stämning. W:s
»Songes and sonettes» utgåvos 1557 tills, m.
Surreys i »Totteks miscellany» (många uppl.).
W:s »Poems» utg. av A. K. Foxwell (1913).
— Litt.: L. Einstein, »Italian renaissance in
England» (1892); F. M. Padelford, »Early
sixteenth century lyrics» (1906). (S. B. L.)
Wyatt [coäPøt], sir T h o m a s, d. y., engelsk
upprorsman (d. 1554), son till sir Th. W. d. ä.
W. var en av ledarna för sammansvärjningen
mot drottning Maria 1554 med anledning av
hennes plan att äkta Filip II av Spanien.
Han tågade till London, där han efter några
dagars strider tillfångatogs och avrättades.
På schavotten fritog han prinsessan Elisabet
från all delaktighet i upproret. R. Sv-m.
Wycherley [wiT/oli], William, engelsk
lustspelsförfattare (1640—1716), åtnjöt delvis
fransk uppfostran och blev efter
restaurationen en av representanterna för franskt
inflytande på engelsk litteratur och engelska
seder. W :s lustspel äro hållna i grovt osedlig
ton och blottade på moral. Hans språk är
klart och fullt av styrka, intrigen roande och
skicklig, karaktärsteckningen levande, hans
dialog livlig och slagfärdig. Av hans lustspel
må nämnas »Love in a wood» (uppf. 1671, tr.
1672), »The gentleman dancing-master» (uppf.
1671, tr. 1673), »The country wife» (1673, tr.
1675), »The plain dealer» (skr. 1674, tr. 1677).
Dramer utg. av W. C. Ward (1888). — Se
C. Perromat, »W. W.» (1921). S. B. L.
Wycliffe [<oi’klif], Wicliffe, Wiciif,
W y c 1 i f, John, engelsk kyrkoreformator
(omkr. 1320—84). Kom 1344 till Oxford,
studerade där teologi och kyrkorätt, blev fellow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
