Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Würzburg - Würzburg, Konrad från - Wyse, sir Thomas - Vyšehrad - Vysjnij-Volotjek - Wysocki, Piotr - Wyspiański, Stanisław - Wüstenfeld, Heinrich Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Würzburg, K. från—Wüstenfeld
808
Stanislaw Wyspianski. Självporträtt.
rienkapelle (1377—1479), Augustinerkirche
(ombyggd på 1700-talet av B. Netimann),
Franziskanerkirche (treskeppig basilika,
grundad på 1200-talet) och Schlosskirche
(barock-kyrka, 1733—44). I den vackra Hofgarten
ligger residenset, en ståtlig barockbyggnad,
uppförd 1720—44 av Neumann, med 300
rum, takmålningar av Tiepolo m. m., nu
bl. a. inrymmande museum och statsarkiv.
Bland övriga byggnader märkas gamla
rådhuset (huvudsaki. från 1500-talet), gamla
universitetshuset (1500-talets slut), Bürgerspital
(gr. på 1300-talet) och Juliusspital (1500-talet),
rokokobyggnaderna Spitalapotheke, Uaus
zum Falken, Hof zum Rebstock och
vallfarts-kyrkan Käppele, byggd av Neumann 1747—
50, gårdar som Hof zum Stackel från
1400-talet; bland sevärdheterna märkas T.
Rie-menschneiders skulpturverk. Moderna
byggnader äro bl. a. Fränkisches Luitpoldmuseum
(med rika konst- och kulturhistoriska
samlingar) samt nya universitetshuset. Tre broar,
bl. a. den medeltida Alte Mainbrücke, leda
över floden till de v. stadsdelarna. Här reser
sig det branta, mäktiga Marienberg, krönt
av det liknämnda fästet, vars äldsta delar
härstamma från 1200-talet och som till
1720 var biskopsresidens. W. är säte för univ.
(urspr. gr. 1402, gr. på nytt 1582; 3,651 stud.
1932—33) med bibliotek, astron.
observato-rium o. s. v. och har dessutom ett flertal
andra högre läroanstalter. Industrien
omfattar bl. a. bryggerier, kemiska fabriker och
tillv. av maskiner; betydande handel med vin,
spannmål m. m.; flyghamn. — Litt.: F. F.
Leitschuh, »W.» (1911); Ellen Rydelius, »8
tyska städer» (1931). S. F.
W. blev av betydelse genom biskopsstiftet
W:s upprättande 741. Under medeltiden
höl-los i W. flera riksdagar, bl. a. 1180, då Henrik
Lejonet förklarades i akt. Stadens
medeltidshistoria utmärkes f. ö. av ständiga strider
mellan bor°erskapet och biskopen av W. 1631
erövrades W. av svenskarna, som togo rikt
krigsbyte, bl. a. det värdefulla biskopliga
biblioteket, till en del införlivat med Uppsala
univ.-bibl. (se O. Walde, »Storhetstidens
litterära krigsbyten», 1—2. 1916—20). B. E-r.
Würzburg [vy’rtsbork], Konrad från,
se Konrad, tyska medeltidsskalder.
Wyse [maTzj. sir Thomas, engelsk
diplomat och politiker (1791—1862), gifte sig 1821
med Lucien Bonapartes dotter Létitia, från
vilken han skildes trol. på 1830-talet. W. var en
av de ivrigaste agitatorerna för katolikernas
emancipation, vars genomdrivande han
skildrade i »Ilistorical sketch of the late catholic
association of Ireland» (2 bd, 1829).
Underhusled. i olika omgångar på 1830- och 1840-talet
samt 1839—41 skattkammarlord i Melbournes
ministär, ivrade han särskilt för
skolväsendets förbättrande. Han blev 1849 brittisk
minister i Aten, där han spelade en
framträdande roll under Pacificoaffären (se Pacif ico),
under Krimkriget i samverkan med franska
sändebudet hindrade Grekland från att kasta
sig in i kriget och f. ö. sysslade med
arkeologiska studier. — Om hans dotter M a r i e B
o-n a p a r t e - W. se R a 11 a z z i. V. S-g.*
VySehrad [vFJährat], se Prag, sp. 60.
Vy’sjnij-Volotjek [-valatjå’k], stad i
Mosk-vaområdet, Sovjetryssland, 115 km n. v.
om Kalinin (Tver); 37.614 inv. (1931). Viktig
handelsstad vid järnvägen Moskva—Leningrad
och Vysjnij-Volotjekkanalen, som förenar
Tvertsa (Volgasystemet) med Msta
(Nevasys-temet). Stora väverier; pappers- och glasbruk.
Wysocki [vyså’tski], P i o t r, polsk patriot
(1799—1875). Var den egentlige
upphovsmannen till 1830 års resning, deltog sedan
tappert i striden mot ryssarna men föll sårad i
deras våld och sändes till Sibirien, varifrån
han först 1857 fick återvända. A. A-t.
Wyspianski [vyspja’njski]. Stanislaw,
polsk konstnär och författare (1869—1907).
Studerade bl. a. för Matejko och i Paris samt
blev prof, vid konstakad. i Krakau 1901. W.
blev en av de främsta representanterna för
Mloda Polska (Det unga Polen), som kämpade
för en nationell förnyelse inom den andliga
odlingen. Han gjorde briljanta kartonger till
glasmålningar (en svit utförd i
franciskan-klostret i Krakau) och teckningar till
Ilia-den, målade i pastell och olja
impressionistiska landskapsbilder, porträtt, barnhuvud och
blotnmor med uttrycksfull linjeföring
(särskilt skarpa konturer) och gav nya impulser
åt bokutstyrsel och konsthantverk (jfr Polsk
konst, bild 8). Som författare blev han sitt
lands störste möderne dramatiker, fast hans
flesta versdramer blevo rapsodiska visioner.
Han skrev skådespel med grekiska ämnen,
övergick så till polsk historia med bl. a.
enaktaren »Warszawianka» (1898; om 1830—31
års resning) och »Boleslaw Smialy» (1900; med
märkliga kostymskisser av författaren) samt
vann med det av symbolik fyllda dramat
»We-sele» (Bröllopet; 1901) en oerhörd framgång;
i »Wyzwolenie» (Förlossningen; 1903) satte
han mot den falska Mickiewiczdyrkan en ny
tids ideal. W:s sista år fördystrades av
sjukdom. och hans sista dramer blevo fragment.
— W :s saml. skr. utg. i 8 bd 1924—32; 6
dramer i fr. övers. 1913—27. — Po. monogr. av
W. Trojanowski (1927), W. Skoczylas m. fl.
(1932) och W. Barbasz (s. å.), om W:s
konstnärskap av T. Z. Skarzewski (1926). A. A-t.
Wüstenfeld [vy’stanfält], Heinrich
Ferdinand. tysk arabist (1808—99), prof, i
Göttingen 1842. W. var säkerligen den mest
produktive av Tysklands arabister och utgav
en mängd viktiga arabiska verk, ss. »Tbn
Challikani Vitæ illustrium virorum» (1835—
50), »Ibn Doreid’s genealogisch-etymologisches
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
