805 Würtz—Würzburg 806 hans son och efterträdare, Kristofer (reg. 1550— 68), organiserades den luterska kyrkan. Kristofer var f. ö. en av W:s bästa regenter. Han reformerade bl. a. rättsväsendet. Vid trettioåriga krigets utbrott ställde sig W. till en början neutralt men inträdde sedan i Evangeliska unionen. Det fruktbara landet ödelädes av de stridande arméerna. 1688 besattes det av franska trupper, som härjade landet, indrogs i spanska tron-följdskriget och plundrades ånyo av fransmännen. Den dyrbara hovförvaltningen bidrog även att undergräva W :s ekonomi, särskilt under hertig Ka rl Alexander (reg. 1733 -—37), då statsfinanserna leddes av Joseph Süss Op-penheimer (Jud Süss), som för egen vinning utsög landet. Ännu värre blevo förhållandena under hertig Karl Eugen (reg. 1737-93), en av 1700-talets odugligaste regenter, som för sina privata nöjen fullständigt utarmade folket. 1770 ingick han dock förlikning med ständerna, varefter en något mer reformvänlig politik inleddes. Under Fredrik II:s (som konung Fredrik I:s) regering (1797—1816) fick W. i förbund med det seg- rande Frankrike betydande landområden, blev 1803 kurfurstendöme och 1806 konungarike. Under Vilhelm I : s kloka och vidsynta regering (1816—64) genomgick W. en period av materiellt framåtskridande. En ny, i vissa avseenden ganska frisinnad författning antogs 1819. Vilhelm var klart antipreussisk liksom sin son och efterträdare, K a r 1 I (reg. 1864—91). I kriget mellan Österrike och Preussen 1866 deltog W. på Österrikes sida, varför det vid fredsslutet av Preussen av-tvangs krigsskadestånd och allians med Preussen, vilket land fick rätt att i händelse av krig disponera över W:s trupper. Trots att den antipreussiska stämningen var mycket stark i W., uppfyllde det dock vid krigsutbrottet 1870 lojalt sina fördragsförpliktel-ser. 18 jan. 1871 inträdde W. som förbunds-stat i Tyska riket men fick ganska stor självständighet, bl. a. eget krigsministerium och egen post-, telegraf- och järnvägsförvaltning. Under Vilhelm II :s regering (1891— 1918) började småningom riksenheten vinna större sympatier i W. Dess särställning i post- och järnvägsförvaltning upphörde sålunda resp. 1901 och 1904. I nov. 1918 utbröt i W. liksom i andra tyska stater revolution, konungen abdikerade, och i sept. 1919 antogs en ny, republikansk författning. Lant- A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET dagsvalen i april 1932 gjorde nationalsocialisterna till det största partiet. I samband med det nationalsocialistiska partiets övertagande av makten i riksregeringen utsågs i maj 1933 en riksståthållare i W. B. E-r. Litt.: K. Hassert, »Landeskunde des König-reichs W.» (1913; i »Sammlung Göschen»); R. Gradmann, »Süddeutschland» (1931); »Würt-tembergisches Urkundenbuch» (11 bd, 1849— 1913); O. Paret, »Urgeschichte W:s» (1921); W. Beeck, »Die Aliemannen in W.» (1931); E. v. Schneider, »Würtembergische Geschichte» (1896); K. Weller, »Würtembergische Ge'-schichte» (2:a uppl. 1916; i »Sammlung Göschen»); L. v. Köhler, »Zur Geschichte der Revolution in W.» (1930). M.; B. E-f. Würtz [vyrts]. P., se W i r t z, P. Würzburg [vy'rtsbork], stad i n. v. Bayern, vid Main; 100,937 inv. (1933); huvudstad i reg.-omr. Unterfrariken, biskopssäte. Gamla staden, på högra flodstranden, omges av vackra parkanläggningar, som ersätta de forna befästningarna. I dess centrum reser sig domkyrkan (S:t Kilian), en treskeppig, kors-formad romansk pelarbasilika med fyrå torn, gr. på 1000-talet och fullb. på 1400-talet. Andra kyrkor äro Neumünsterkirche (en romansk byggnad från 1000—1200-talet med tillbyggnad i barockstil), det sengotiska Må- WÜRTTEMBERG Skala 1:2000000