Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Würtz—Würzburg
806
hans son och efterträdare,
Kristofer (reg. 1550—
68), organiserades den
luterska kyrkan. Kristofer
var f. ö. en av W:s bästa
regenter. Han
reformerade bl. a. rättsväsendet.
Vid trettioåriga krigets
utbrott ställde sig W. till
en början neutralt men
inträdde sedan i Evangeliska
unionen. Det fruktbara
landet ödelädes av de
stridande arméerna. 1688
besattes det av franska
trupper, som härjade landet,
indrogs i spanska
tron-följdskriget och
plundrades ånyo av fransmännen.
Den dyrbara
hovförvaltningen bidrog även att
undergräva W :s ekonomi,
särskilt under hertig Ka rl
Alexander (reg. 1733
-—37), då statsfinanserna
leddes av Joseph Süss
Op-penheimer (Jud Süss), som
för egen vinning utsög
landet. Ännu värre blevo
förhållandena under
hertig Karl Eugen (reg.
1737-93), en av 1700-talets
odugligaste regenter, som
för sina privata nöjen
fullständigt utarmade folket.
1770 ingick han dock
förlikning med ständerna,
varefter en något mer
reformvänlig politik
inleddes. Under Fredrik II:s
(som konung Fredrik I:s)
regering (1797—1816) fick
W. i förbund med det seg-
rande Frankrike betydande landområden, blev
1803 kurfurstendöme och 1806 konungarike.
Under Vilhelm I : s kloka och vidsynta
regering (1816—64) genomgick W. en period
av materiellt framåtskridande. En ny, i vissa
avseenden ganska frisinnad författning
antogs 1819. Vilhelm var klart antipreussisk
liksom sin son och efterträdare, K a r 1 I (reg.
1864—91). I kriget mellan Österrike och
Preussen 1866 deltog W. på Österrikes sida,
varför det vid fredsslutet av Preussen
av-tvangs krigsskadestånd och allians med
Preussen, vilket land fick rätt att i händelse
av krig disponera över W:s trupper. Trots
att den antipreussiska stämningen var
mycket stark i W., uppfyllde det dock vid
krigsutbrottet 1870 lojalt sina
fördragsförpliktel-ser. 18 jan. 1871 inträdde W. som
förbunds-stat i Tyska riket men fick ganska stor
självständighet, bl. a. eget krigsministerium och
egen post-, telegraf- och järnvägsförvaltning.
Under Vilhelm II :s regering (1891—
1918) började småningom riksenheten vinna
större sympatier i W. Dess särställning i
post- och järnvägsförvaltning upphörde
sålunda resp. 1901 och 1904. I nov. 1918
utbröt i W. liksom i andra tyska stater
revolution, konungen abdikerade, och i sept. 1919
antogs en ny, republikansk författning. Lant-
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
dagsvalen i april 1932 gjorde
nationalsocialisterna till det största partiet. I samband
med det nationalsocialistiska partiets
övertagande av makten i riksregeringen utsågs i
maj 1933 en riksståthållare i W. B. E-r.
Litt.: K. Hassert, »Landeskunde des
König-reichs W.» (1913; i »Sammlung Göschen»); R.
Gradmann, »Süddeutschland» (1931);
»Würt-tembergisches Urkundenbuch» (11 bd, 1849—
1913); O. Paret, »Urgeschichte W:s» (1921);
W. Beeck, »Die Aliemannen in W.» (1931);
E. v. Schneider, »Würtembergische Geschichte»
(1896); K. Weller, »Würtembergische
Ge’-schichte» (2:a uppl. 1916; i »Sammlung
Göschen»); L. v. Köhler, »Zur Geschichte der
Revolution in W.» (1930). M.; B. E-f.
Würtz [vyrts]. P., se W i r t z, P.
Würzburg [vy’rtsbork], stad i n. v. Bayern,
vid Main; 100,937 inv. (1933); huvudstad i
reg.-omr. Unterfrariken, biskopssäte. Gamla
staden, på högra flodstranden, omges av
vackra parkanläggningar, som ersätta de
forna befästningarna. I dess centrum reser sig
domkyrkan (S:t Kilian), en treskeppig,
kors-formad romansk pelarbasilika med fyrå torn,
gr. på 1000-talet och fullb. på 1400-talet.
Andra kyrkor äro Neumünsterkirche (en
romansk byggnad från 1000—1200-talet med
tillbyggnad i barockstil), det sengotiska Må-
WÜRTTEMBERG
Skala 1:2000000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
