871 Vänersnäs—Vänge 872 stadens kanske vackraste hus. Staden har huvudkontor för Enskilda banken i V. samt avd.-kontor av riksbanken och Wermlands enskilda bank. I V. finnas utom högre allm. läroverket bl. a. flickskola och dövstu m-skola. Bland sjukvårdsinrättningar märkas länslasarettet, ombyggt 1930—31 (212 platser), Källshagens sinnessjukhus i f. d. Västgöta reg:tes kaserner (850 platser, öppnat 1930), statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor samt s. om staden Restads (se d. o.) sjukhus. Bland industriföretag (33 arbetsställen med tills. 1,450 arb. 1931) intas främsta platsen av A. F. Carlssons skofabrik (anlagd 1860, a.-b. 1898, aktiekap. 4 mill. kr., omkr. 400 arb.) och Kirudds overallsfabrik med omkr. 150 arbe-terskor. Under 1860- och 1870-talet var V. traktens spannmålscentrum med en årlig export av omkr. 100,000 tunnor säd, till stor del på egna kölar. Handelsflottan består nu av 1 ångare, 7 motordrivna och 13 segelfartyg. I V. utkomma Elfsborgs Läns Annonsblad och Länstidningen. Tax.-värde för fast egendom 36,536,000 kr., därav bevillningsfri 9,238,000 kr. och jordbruksfastighet 652,000 kr. (1933). Stadens tillgångar 5,258.000 kr., skulder 3,232.000 kr., inkomster 776,000 kr., utgifter 1,693,000 kr. (1933). Beskattningsbar inkomst 8,658.000 kr. V. utgör ett pastorat i Skara stift. Väne kontrakt. Historia. Vid s. ändan av Vassbotten låg fordom Brätte (se d. o.). På grund av ortens oskyddade läge nära riksgränsen och hamnens uppgrundning befallde regeringen 1642, att denna stad skulle flyttas till Huvudnäs-gårds ägor. Staden hade nätt och jämnt börjat Bild 1. Vänersborgs vapen. I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, liggande på en av en vågskura bildad stam av silver. uppbyggas på V:s nuv. plats, förrän den under Hannibalsfejden (se d. o.) brändes. Den intogs ånyo under Gyldenlövefejden och förstördes med undantag av kyrkan 1676. 1788 besattes V. av danska trupper under general Mans-bach och brandskattades. Under 1700-talet hade staden en ganska stor garnison. Den utvecklades som transitoplats för Värmlands och Dalslands järn och trä m. m., men dess betydelse bröts, då Trollhätte kanal och Bergslagsbanan tillkommo. V. har härjats av åtskilliga förödande eldsvådor, bl. a. 1777 och 1834, då nästan hela staden med undantag av kyrkan, länslasarettet och en del av länsresidenset gick upp i lågor. Litt.: K. G. Cedergren, »Ur V:s stads häf-der» (1926); Hj. A. Lindedal, »V:s historia och Vänersborgshistorier» (1927); uppsatser i Vänersborgs Söners Gilles Årsbok 1932 ff. K. G. C. Vänersnäs, socken i Skaraborgs län, Åse härad, omfattar den i sydligaste Vänern ut-springande småbergiga halvön V. samt n. ö. delen av Hälleberg; 48.20 kvkm, 933 inv. (1934). 1,262 har åker, 2,716 har skogsmark. Egendomar: Frugården, Margreteberg och V. Pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Väne-Ryr, förr även Södra R y r, socken i Älvsborgs län, Väne härad, s. v. om Vänersborg, i bergsbygden närmast Bohuslänsgrän-sen; 26,eo kvkm, 535 inv. (1934). 793 har åker, 883 har skogsmark. Ingår i Vassända-Naglums och V :s pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Väne-Åsaka, socken i Älvsborgs län, Väne härad, ö. om Trollhättan; 79,69 kvkm, 1,561 inv. (1934). I v. kring Lerumsån odlad bygd, som mot ö. och s. övergår i skogsbygd. 2,795 har åker, 2,381 har skogsmark. Egendom: Velanda. Ingår i V. Tunhems, Gärdhems, Väne-Åsaka och Norra Björke pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Vänga, socken i Älvsborgs län, Vedens härad, n. om Borås, i skogs- och bergsbygden mellan sjöarna Säven och Ärtingen; 32,26 h(vkm, 419 inv. (1934). 287 har åker, 1,727 har skogsmark. Ingår i Bredareds, Tämta, V. och Sandhults pastorat i Skara stift, Ås kontr. Vänge. 1. Socken i Gotlands n. härad, s. ö. VÄNERSBORG MED OMGIVNINGAR Skala 1:50000 VÄNERSBORG Centrala delen k Skala 1:20000 1 Hank 2 Kommunalhus 3 Brandstation 4 Frimurarelogen 5 Flickskola