Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väne (härad) - Väne kontrakt - Vänern - Vänersborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Väne kontrakt—Vänersborg
870
älven äro endast dalstråken odlade. Närmast
öresjön i s. v. vida mossmarker. 12,661 har
åker, 12,695 har skogsmark. Jämte jordbruk
betydande industri, främst vid Vargön (se
d. o.). Kring Vänersborg ligga förorterna
Blåsut och Låckered (tills. 1,316 inv. 1931)
samt Restads (se d. o.) sjukhus.
Kommunikationer: se kartan vid Västergötland.
Tillhör V. fögderi samt Flundre, Väne och
Bjärke domsaga.
Väne kontrakt, i Skara stift, omfattar 10
pastorat: Vänersborg; Vassända-Naglum och
Väne-Ryr; V. Tunhem, Gärdhem, Väne-Åsaka
och N. Björke; Trollhättan; St. Mellby, Magra,
Erska och Lagmansered; Tengene, Trökörna,
Hyringa, Malma och Längnum; Särestad,
Bjärby, Täng, Ilåle och Flakeberg; Flo, Äs
och Sal; Främmestad och Bäreberg; Vänersnäs.
Vänern, Sveriges största och Europas till
storleken tredje insjö; 5,550 kvkm, 44 m ö. h.
V. ligger i en flack, till stor del av
förkastningar begränsad och i ribbor sönderdelad
depression i den subkambriska denudationsyta,
som uppkom före avsättningen av den äldsta
fossilförande geologiska formationen, och
underlagrar Västgötabergens horisontellt
liggande kambrosiluriska formationer. Den
största förkastningslinjen löper på ö. sidan av
Värmlandsnäs och fortsätter längs östsidan av
Kållandsö och halvön v. om Kinneviken
(Kål-landshalvön). Genom Värmlandsnäs, Lurö
skärgård, Kållandsö och Kållandshalvön delas
V. i två delar, ö. eller Stora V. och
Dalbosjön. Den förras största längd från n. till s. är
omkr. 108 km, dess största bredd 56 km och
djupet i allm. omkr. 40 m, som dock stiger
till 92 m mot v. Sitt största djup, 98 m, når
V. s. ö. om Karlstad (jfr kartorna vid
Värmland och Västergötland). Genom Djurö
skärgård, Brornö, Torsö m. fl. avskiljes ett
bäcken, som mot s. ändar med Kinneviken.
I Dalbosjön är största djupet 83 m. Genom
det betydande ändmoränstråk, som bildar
Hjortens udde i v. och Hindens udde i ö.,
avskiljes en s. del, som mot s. v. delar
sig i en ö. vik, Brandsfjorden med Dettern,
och en v. vik, Vänersborgsviken. Många
vikar skära f. ö. ofta sönder kustlinjen utom
på östkusten av Värmlandsnäs och längs
Dalbosjön mellan Hjortens udde och Vänersborg,
där kusten är mycket rätlinig.
Stränderna äro, utom där förkastningarna framgå,
i regel flacka och därför utsatta för
översvämningar. V:s flodområde utgör 46,750
kvkm. De största tillflödena äro Klarälven,
Gullspångsälven, Tidan, Lidan, Nossan,
Byälven, Upperudsälven och Norsälven. V.
avrinner genom Göta älv med en normal
högvattenmängd av 637, en medelvattenmängd av
516 och en normal lågvattenmängd av 392
kbm i sek. Genom Göta kanal och Göta älv
med Trollhätte kanal (se dessa ord) förbindes
V. med Östersjön och Kattegatt, genom
Dalslands och Säffle kanaler med de inre delarna
av Dalsland och v. Värmland. Genom
Trollhätte kanals fördjupning ha hamnarna vid V.
blivit tillgängliga för trafik med större
fartyg. Fortlöpande observationer av
vattenståndet ha ägt rum vid Sjötorp sedan
1810. V:s årliga vattenståndsvariation är rätt
liten, medan fluktuationer av längre
varaktighet spela en stor roll och framkalla en
egendomlig växling mellan hög- och lågvatten.
Skillnaden mellan juni månads
medelvattenstånd (årets högsta) och mars månads (årets
lägsta) är blott 0,4 m, skillnaden mellan
normalt hög- och lågvattenstånd 0,8 m, mellan
absolut hög- och lågvattenstånd 2,6 m. — Om
»Storvänern» se Västergötland, geologi.
Redan på 1700-talet förelågo flera förslag
om V :s reglering. Vid 1800-talets slut blev
frågan aktuell ur vattenkraftssynpunkt. På
uppdrag av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utarbetades 1902 ett nytt förslag av P. Laurell,
varefter frågan varit under ständig utredning.
Laga tillstånd till V :s reglering söktes 1925
av Vattenfallsstyrelsen; genom en
dammbyggnad vid Vargön skulle vattenståndet variera
mellan en nedre gräns av 43,15 m ö. h. och en
övre gräns, som 16 febr.—15 maj skulle ligga
44,65, under övriga månader 44,85 m ö. h.
Omfattande undersökningar ha gjorts av
regleringens inverkan på strandägorna, sjöfarten,
vattenbyggnader, förekomsten av salt- och
kloakvatten i nedre Göta älv o. s. v. I
avvaktan på regleringstillstånd har 16 maj
1928 ansökan gjorts om tillstånd till en
dygns-och veckoreglering med bibehållande av de
naturliga vattenstånden. Genom deldom har
tillstånd givits till utförande av bl. a.
dammbyggnaden vid Vargön. A-l W-n.
Vänersborg, stad i Västergötland, säte för
landshövdingen i Älvsborgs län, på n. v. sidan
av den ö, som omslutes av Vänern i n., sjön
Vassbotten och Karlsgrav i v., Göta älv i ö.
och s.; 1,366 har, därav 1,177 har land
(stads-planelagt område 206 har), 9,178 inv. (1934).
Den äldre delen av staden har efter
1834 års brand en regelbunden stadsplan
med rektangulära kvarter och raka, ofta
träd-planterade gator, den nyare stadsdelen
däremot en mera modern stadsplan. Från
hamnen i v. sträcker sig genom gamla staden en
100 m bred och 500 m lång öppen plats, som
upptages av Stora torget och planteringar.
Här ligger längst i v. länsresidenset, uppfört
av sten 1754 och tillbyggt 1843, vidare
kyrkan, uppf. 1783—84 i st. f. den 1777
nedbrunna korskyrkan av trä och sten, högre allm.
läroverket, uppf. efter ritning av P. U.
Sten-hammar 1869, samt längst i ö. stadens museum,
uppf. 1887, med rika arkeologiska samlingar,
hantverks- och allmogeföremål, tavelsamling
samt naturhistoriska samlingar. Apoteket är
VÄNE HB
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
