869 Väne kontrakt—Vänersborg 870 älven äro endast dalstråken odlade. Närmast öresjön i s. v. vida mossmarker. 12,661 har åker, 12,695 har skogsmark. Jämte jordbruk betydande industri, främst vid Vargön (se d. o.). Kring Vänersborg ligga förorterna Blåsut och Låckered (tills. 1,316 inv. 1931) samt Restads (se d. o.) sjukhus. Kommunikationer: se kartan vid Västergötland. Tillhör V. fögderi samt Flundre, Väne och Bjärke domsaga. Väne kontrakt, i Skara stift, omfattar 10 pastorat: Vänersborg; Vassända-Naglum och Väne-Ryr; V. Tunhem, Gärdhem, Väne-Åsaka och N. Björke; Trollhättan; St. Mellby, Magra, Erska och Lagmansered; Tengene, Trökörna, Hyringa, Malma och Längnum; Särestad, Bjärby, Täng, Ilåle och Flakeberg; Flo, Äs och Sal; Främmestad och Bäreberg; Vänersnäs. Vänern, Sveriges största och Europas till storleken tredje insjö; 5,550 kvkm, 44 m ö. h. V. ligger i en flack, till stor del av förkastningar begränsad och i ribbor sönderdelad depression i den subkambriska denudationsyta, som uppkom före avsättningen av den äldsta fossilförande geologiska formationen, och underlagrar Västgötabergens horisontellt liggande kambrosiluriska formationer. Den största förkastningslinjen löper på ö. sidan av Värmlandsnäs och fortsätter längs östsidan av Kållandsö och halvön v. om Kinneviken (Kål-landshalvön). Genom Värmlandsnäs, Lurö skärgård, Kållandsö och Kållandshalvön delas V. i två delar, ö. eller Stora V. och Dalbosjön. Den förras största längd från n. till s. är omkr. 108 km, dess största bredd 56 km och djupet i allm. omkr. 40 m, som dock stiger till 92 m mot v. Sitt största djup, 98 m, når V. s. ö. om Karlstad (jfr kartorna vid Värmland och Västergötland). Genom Djurö skärgård, Brornö, Torsö m. fl. avskiljes ett bäcken, som mot s. ändar med Kinneviken. I Dalbosjön är största djupet 83 m. Genom det betydande ändmoränstråk, som bildar Hjortens udde i v. och Hindens udde i ö., avskiljes en s. del, som mot s. v. delar sig i en ö. vik, Brandsfjorden med Dettern, och en v. vik, Vänersborgsviken. Många vikar skära f. ö. ofta sönder kustlinjen utom på östkusten av Värmlandsnäs och längs Dalbosjön mellan Hjortens udde och Vänersborg, där kusten är mycket rätlinig. Stränderna äro, utom där förkastningarna framgå, i regel flacka och därför utsatta för översvämningar. V:s flodområde utgör 46,750 kvkm. De största tillflödena äro Klarälven, Gullspångsälven, Tidan, Lidan, Nossan, Byälven, Upperudsälven och Norsälven. V. avrinner genom Göta älv med en normal högvattenmängd av 637, en medelvattenmängd av 516 och en normal lågvattenmängd av 392 kbm i sek. Genom Göta kanal och Göta älv med Trollhätte kanal (se dessa ord) förbindes V. med Östersjön och Kattegatt, genom Dalslands och Säffle kanaler med de inre delarna av Dalsland och v. Värmland. Genom Trollhätte kanals fördjupning ha hamnarna vid V. blivit tillgängliga för trafik med större fartyg. Fortlöpande observationer av vattenståndet ha ägt rum vid Sjötorp sedan 1810. V:s årliga vattenståndsvariation är rätt liten, medan fluktuationer av längre varaktighet spela en stor roll och framkalla en egendomlig växling mellan hög- och lågvatten. Skillnaden mellan juni månads medelvattenstånd (årets högsta) och mars månads (årets lägsta) är blott 0,4 m, skillnaden mellan normalt hög- och lågvattenstånd 0,8 m, mellan absolut hög- och lågvattenstånd 2,6 m. — Om »Storvänern» se Västergötland, geologi. Redan på 1700-talet förelågo flera förslag om V :s reglering. Vid 1800-talets slut blev frågan aktuell ur vattenkraftssynpunkt. På uppdrag av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetades 1902 ett nytt förslag av P. Laurell, varefter frågan varit under ständig utredning. Laga tillstånd till V :s reglering söktes 1925 av Vattenfallsstyrelsen; genom en dammbyggnad vid Vargön skulle vattenståndet variera mellan en nedre gräns av 43,15 m ö. h. och en övre gräns, som 16 febr.—15 maj skulle ligga 44,65, under övriga månader 44,85 m ö. h. Omfattande undersökningar ha gjorts av regleringens inverkan på strandägorna, sjöfarten, vattenbyggnader, förekomsten av salt- och kloakvatten i nedre Göta älv o. s. v. I avvaktan på regleringstillstånd har 16 maj 1928 ansökan gjorts om tillstånd till en dygns-och veckoreglering med bibehållande av de naturliga vattenstånden. Genom deldom har tillstånd givits till utförande av bl. a. dammbyggnaden vid Vargön. A-l W-n. Vänersborg, stad i Västergötland, säte för landshövdingen i Älvsborgs län, på n. v. sidan av den ö, som omslutes av Vänern i n., sjön Vassbotten och Karlsgrav i v., Göta älv i ö. och s.; 1,366 har, därav 1,177 har land (stads-planelagt område 206 har), 9,178 inv. (1934). Den äldre delen av staden har efter 1834 års brand en regelbunden stadsplan med rektangulära kvarter och raka, ofta träd-planterade gator, den nyare stadsdelen däremot en mera modern stadsplan. Från hamnen i v. sträcker sig genom gamla staden en 100 m bred och 500 m lång öppen plats, som upptages av Stora torget och planteringar. Här ligger längst i v. länsresidenset, uppfört av sten 1754 och tillbyggt 1843, vidare kyrkan, uppf. 1783—84 i st. f. den 1777 nedbrunna korskyrkan av trä och sten, högre allm. läroverket, uppf. efter ritning av P. U. Sten-hammar 1869, samt längst i ö. stadens museum, uppf. 1887, med rika arkeologiska samlingar, hantverks- och allmogeföremål, tavelsamling samt naturhistoriska samlingar. Apoteket är VÄNE HB Skala 1:500000