Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Vängelälven—Vänstersocialister
87G
Vänngarns slott.
om Roma; 39,71 kvkm, 672 inv. (1934). Jämn,
myromgiven skogstrakt med odlad bygd i n. v.
kring Bjärges station. 960 har åker, 2,367
har skogsmark. Ingår i V., Buttle och
Guld-rupe pastorat, varmed framdeles Sjonhem och
Viklau förenas, i Visby stift, Medelkontraktet.
2. Socken i Uppsala län, Ulleråkers härad,
v. om Uppsala, i övergångsområdet mellan
slätt- och skogsbygden; 54,86 kvkm, 915 inv.
(1934). 1,851 har åker, 2,569 har skogsmark.
Ingår i Vänge och Läby (se d. o.) pastorat. —
Om Vängegrahit se Granit, sp. 946.
Vängelälven (Ven g-), N o r r å n,
bifur-kation, varigenom en del av Faxälvens (se
d. o.) vatten överföres till Fjällsjöälven. Jfr
kartan vid art. Fjällsjö.
Vänge och Läby, till 1934 församling,
omfattande landskommunerna Vänge och Läby
i Uppsala län, vilka numera utgöra egna
församlingar men tills, bilda ett pastorat i
Ärkestiftet, Ulleråkers och Norunda kontrakt.
Vännernas samfund, se Kväkare.
Vänngarn (V ä n g a r n), off. Venngarn,
slott och kungsgård i S:t Olofs församl.,
Stockholms län, n. om Sigtuna; med
underlydande 958 har, därav 334 har åker;
tax.-värde 405,100 kr. (1933). — Slottet,
huvudbyggnad och två flyglar, som omsluta en
borggård, fick nuv. storlek och utseende
genom M. G. De la Gardie på 1660- och
1670-talet. Dess äldsta delar äro medeltida; på
1590-talet gjordes en tillbyggnad. 1932—34
har anläggningen restaurerats under ledning
av intendent Ä. Noreen, och i flera av
interiörerna, bl. a. slottskapellet i bottenvåningen,
har De la Gardies praktfulla inredning
återställts. I den s. k. Disasalen finns en serie
stora 1600-talsmålningar med motiv ur sagan
om Disa (se d. o., bild sp. 986). — V.
nämnes 1371 som sätesgård, tillhörde från
1400-talets mitt ätten Banér, donerades 1568
till hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg,
gavs av Gustav Adolf 1627 till F. B. von
Thurn. Det köptes av M. G. De la Gardie
men reducerades. G. R-ll; E. L-k.
Efter reduktionen var kungsgården
upplåten eller utarrenderad till enskilda, tills
staten 1916 inrättade en alkoholistanstalt där
(se A 1 k o h o 1 i s t v å r d, sp. 535). 1918—21
var anstalten allmän uppfostringsanstalt (jfr
Tvångsuppfostran) men blev 1921 åter
alkoholistanstalt med plats för 125 manliga
patienter, förlagda till för ändamålet
upp
förda byggnader. Slottet brukas till
expeditionslokaler och tjänstemannabostäder. H-yG.
Vännäs. 1. Köping (sedan 1928) i
Västerbottens län, Umeå tingslag, vid nedre delen
av Ume älv; 400 har, 1,790 inv. (1934). V.,
som är fören ingsstation för S. J:s linjer
B räcke—Boden och V.—Umeå—Holmsund, har
betydande handel samt småindustri.
Tax.-värde å fastighet 2,810,200 kr. (1932), tax.
inkomst 1,500,740 kr. V. ingår i V.
församling (563,80 kvkm, 7,131 inv.), som även
omfattar V. landskommun, och utgör ett
pastorat i Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt.
2. Landskommun i Västerbottens län, Umeå
tingslag, kring V. köping (se ovan); 559,80
kvkm, 5,341 inv. (1934). Sjörik, kuperad
skogsbygd, genomfluten av Ume älv och
Viudel-älven, som sammanflyta vid Spöland.
Bebyggelsen är störst i älvdalarna. Tills, m. V.
köping 5,703 har åker, 30,734 har skogsmark.
I älvarna de betydande Ilarrsels-, Fäll- och
Långforsarna. Ingår i V. församl. (se ovan).
Vänskapsöarna, se T o n g a ö a r n a.
Vänsterhänthet. Enl. uppgift äro 3—4 % av
människorna vänsterhänta. Denna v. är
emellertid av olika slag. Genuin, medfödd v. är
en utvecklingsanomali och kan knappast
övervinnas med den intensivaste övning. Den
medfödda rubbningen gäller sannolikt
nervsystemets utveckling, och talcentrum ligger
hos vänsterhänta ej som normalt i vänstra
hjärnhalvans bark utan i den högras. Medfödd
v. är sällsynt. Vanligare är förvärvad v.,
beroende på att högra armen varit tillfälligt el.
blivit bestående rubbad i sina funktioner,
t. ex. genom olycksfallsskador el. sjukdomar.
Har detta inträffat i tidig ålder, blir
individen, även om ej verkligt men av skadan el.
sjukdomen blir bestående, vänsterhänt även i
fortsättningen, stundom ända till den grad,
att tillståndet ej kan skiljas från den
medfödda v. En förr vanlig föreställning, att
vänsterhänta personer oftast äro psykiskt
undermåliga och därtill ur stånd att uppdriva
större färdighet i tekniskt arbete, bestyrkes
ej av erfarenheten. Flera stormän omtalas
som vänsterhänta, ss. målarna Lionardo da
Vinci och Adolph Menzel. P. Ilgld.
Vänstern, polit., se Höger n.
Vänstersocialister, namn på oppositionella
riktningar inom socialdemokratien (se d. o.),
vilka särskilt under och efter världskriget
uppstått i olika länder. I Tyskland
framträdde redan 1916 Unabhängige
sozialdemokra-tische Partei (U. S. P.), vars mest bemärkte
ledare var Hugo Haase (se d. o.). Liknande
partier uppstodo i andra länder och förenades
i den s. k. Wieninternationalen. Sedan denna
1922 sammanslagits med den s. k. Andra
in-ternationalen (se Internationale n),
uppgingo de flesta av dessa partier i resp,
länders socialdemokratiska partier.
Så skedde även i Sverige, där en
oppositionell riktning 1916 bildat
Socialdemokratiska riksdagsgruppens
minoritet. På initiativ av det av Z.
Höglund, F. Ström m. fl. dirigerade
Socialdemokratiska ungdomsförbundet bildades 13—-16
maj 1917 Sveriges
socialdemokratiska vänsterparti i skarp
motsättning till Socialdemokratiska arbetarepartiet.
Det startade med omkr. 15,000 led. ech fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
