875 Vängelälven—Vänstersocialister 87G Vänngarns slott. om Roma; 39,71 kvkm, 672 inv. (1934). Jämn, myromgiven skogstrakt med odlad bygd i n. v. kring Bjärges station. 960 har åker, 2,367 har skogsmark. Ingår i V., Buttle och Guld-rupe pastorat, varmed framdeles Sjonhem och Viklau förenas, i Visby stift, Medelkontraktet. 2. Socken i Uppsala län, Ulleråkers härad, v. om Uppsala, i övergångsområdet mellan slätt- och skogsbygden; 54,86 kvkm, 915 inv. (1934). 1,851 har åker, 2,569 har skogsmark. Ingår i Vänge och Läby (se d. o.) pastorat. — Om Vängegrahit se Granit, sp. 946. Vängelälven (Ven g-), N o r r å n, bifur-kation, varigenom en del av Faxälvens (se d. o.) vatten överföres till Fjällsjöälven. Jfr kartan vid art. Fjällsjö. Vänge och Läby, till 1934 församling, omfattande landskommunerna Vänge och Läby i Uppsala län, vilka numera utgöra egna församlingar men tills, bilda ett pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers och Norunda kontrakt. Vännernas samfund, se Kväkare. Vänngarn (V ä n g a r n), off. Venngarn, slott och kungsgård i S:t Olofs församl., Stockholms län, n. om Sigtuna; med underlydande 958 har, därav 334 har åker; tax.-värde 405,100 kr. (1933). — Slottet, huvudbyggnad och två flyglar, som omsluta en borggård, fick nuv. storlek och utseende genom M. G. De la Gardie på 1660- och 1670-talet. Dess äldsta delar äro medeltida; på 1590-talet gjordes en tillbyggnad. 1932—34 har anläggningen restaurerats under ledning av intendent Ä. Noreen, och i flera av interiörerna, bl. a. slottskapellet i bottenvåningen, har De la Gardies praktfulla inredning återställts. I den s. k. Disasalen finns en serie stora 1600-talsmålningar med motiv ur sagan om Disa (se d. o., bild sp. 986). — V. nämnes 1371 som sätesgård, tillhörde från 1400-talets mitt ätten Banér, donerades 1568 till hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg, gavs av Gustav Adolf 1627 till F. B. von Thurn. Det köptes av M. G. De la Gardie men reducerades. G. R-ll; E. L-k. Efter reduktionen var kungsgården upplåten eller utarrenderad till enskilda, tills staten 1916 inrättade en alkoholistanstalt där (se A 1 k o h o 1 i s t v å r d, sp. 535). 1918—21 var anstalten allmän uppfostringsanstalt (jfr Tvångsuppfostran) men blev 1921 åter alkoholistanstalt med plats för 125 manliga patienter, förlagda till för ändamålet upp förda byggnader. Slottet brukas till expeditionslokaler och tjänstemannabostäder. H-yG. Vännäs. 1. Köping (sedan 1928) i Västerbottens län, Umeå tingslag, vid nedre delen av Ume älv; 400 har, 1,790 inv. (1934). V., som är fören ingsstation för S. J:s linjer B räcke—Boden och V.—Umeå—Holmsund, har betydande handel samt småindustri. Tax.-värde å fastighet 2,810,200 kr. (1932), tax. inkomst 1,500,740 kr. V. ingår i V. församling (563,80 kvkm, 7,131 inv.), som även omfattar V. landskommun, och utgör ett pastorat i Luleå stift, Västerbottens s. kontrakt. 2. Landskommun i Västerbottens län, Umeå tingslag, kring V. köping (se ovan); 559,80 kvkm, 5,341 inv. (1934). Sjörik, kuperad skogsbygd, genomfluten av Ume älv och Viudel-älven, som sammanflyta vid Spöland. Bebyggelsen är störst i älvdalarna. Tills, m. V. köping 5,703 har åker, 30,734 har skogsmark. I älvarna de betydande Ilarrsels-, Fäll- och Långforsarna. Ingår i V. församl. (se ovan). Vänskapsöarna, se T o n g a ö a r n a. Vänsterhänthet. Enl. uppgift äro 3—4 % av människorna vänsterhänta. Denna v. är emellertid av olika slag. Genuin, medfödd v. är en utvecklingsanomali och kan knappast övervinnas med den intensivaste övning. Den medfödda rubbningen gäller sannolikt nervsystemets utveckling, och talcentrum ligger hos vänsterhänta ej som normalt i vänstra hjärnhalvans bark utan i den högras. Medfödd v. är sällsynt. Vanligare är förvärvad v., beroende på att högra armen varit tillfälligt el. blivit bestående rubbad i sina funktioner, t. ex. genom olycksfallsskador el. sjukdomar. Har detta inträffat i tidig ålder, blir individen, även om ej verkligt men av skadan el. sjukdomen blir bestående, vänsterhänt även i fortsättningen, stundom ända till den grad, att tillståndet ej kan skiljas från den medfödda v. En förr vanlig föreställning, att vänsterhänta personer oftast äro psykiskt undermåliga och därtill ur stånd att uppdriva större färdighet i tekniskt arbete, bestyrkes ej av erfarenheten. Flera stormän omtalas som vänsterhänta, ss. målarna Lionardo da Vinci och Adolph Menzel. P. Ilgld. Vänstern, polit., se Höger n. Vänstersocialister, namn på oppositionella riktningar inom socialdemokratien (se d. o.), vilka särskilt under och efter världskriget uppstått i olika länder. I Tyskland framträdde redan 1916 Unabhängige sozialdemokra-tische Partei (U. S. P.), vars mest bemärkte ledare var Hugo Haase (se d. o.). Liknande partier uppstodo i andra länder och förenades i den s. k. Wieninternationalen. Sedan denna 1922 sammanslagits med den s. k. Andra in-ternationalen (se Internationale n), uppgingo de flesta av dessa partier i resp, länders socialdemokratiska partier. Så skedde även i Sverige, där en oppositionell riktning 1916 bildat Socialdemokratiska riksdagsgruppens minoritet. På initiativ av det av Z. Höglund, F. Ström m. fl. dirigerade Socialdemokratiska ungdomsförbundet bildades 13—-16 maj 1917 Sveriges socialdemokratiska vänsterparti i skarp motsättning till Socialdemokratiska arbetarepartiet. Det startade med omkr. 15,000 led. ech fick