Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världskriget (Litteraturanvisningar)
925
peiska jordbruket med nedgång i levande och
dött inventariekapital m. m., och ledde
därmed till successiv minskning i den nationella
realavkastningen och nedgång i
sedvanemäs-sig levnadsstandard för gemene man. Utom
av inflationen, som stegrade de nominella
penninginkomsterna, beslöjades dessa
utarm-ningstendenser av den fulla sysselsättning,
som bereddes alla armar, i samma mån som
manliga arbetare i värnpliktsåldrarna och
kvinnor för sjukvård m. m. undandrogos sina
fredliga sysslor och måste ersättas med
kvinnor, minderåriga och överåriga, varvid civil
arbetsplikt infördes i vissa länder (se Civil
värnplikt), medan arbetskonflikter
avlystes och arbetstvister underkastades statlig
förlikning (se även Industriell
demokrati). Verkningar och åtgärder i alla
dessa riktningar vidgades och skärptes med
krigets långvarighet i de krigförande
länderna, särskilt i Tyskland, medan de i
neutrala länder förblevo mindre tryckande och
dess mindre, ju längre avståndet var från
krigsskådeplatserna. Där mildrades de och
motvägdes delvis av allehanda fördelar, som
dessa länder kunde ekonomiskt utnyttja i
affärer på utlandet. Främst torde
krigskon-junkturen därutinnan ha kommit Amerikas
förenta stater (se d. o., sp. 833) till godo.
De nödtvungna produktionsomläggningarna
befordrade inom viktiga produktionsgrenar
otvivelaktigt rationalisering och
standardisering samt gåvo inom skilda områden uppslag
till uppfinningar och produktionsframsteg (jfr
Lufttrafik, sp. 282).
Konsumtionens inskränkning genom
prisstegringar och höjda el. nytillkomna skatter
kunde icke, med bibehållande av
näringsfriheten och den fria marknaden, tillfredsställande
lösa problemet om en lämplig fördelning av
konsumtionen under kriget. Maktmedel, över
vilka statsmakterna ensamma förfoga, måste
tillgripas för att reglera leverans, lagring,
transport och handel (se
Förfogandelagarna) samt för att ransonera förbrukningen
dels av livsmedel, främst brödsäd, mjöl,
bröd och potatis, med inskränkning av el.
förbud mot deras användning som fodermedel
och till brännvinsbränning, dels av andra
nödvändighetsvaror, bl. a. bränslen.
Statskontrollen utövades i besparingssyfte med sikte
på tillgångens möjligast jämna fördelning över
konsumtionsåret och i socialpolitiskt syfte med
sikte på utjämning av konsumtionen mellan
mera och mindre bemedlade folklager till de
senares förmån, med tanke jämväl på
folkmaterialets betydelse för nödiga
försvars-reserver. Minskad byggnadsverksamhet
nödvändiggjorde åtgärder med hänsyn till
bostadsbrist (se Bostadsfrågan, sp. 958,
Hyresnämnd och Hyresstegring).
För mindre bemedlade användes olika former
av understöd (se d. o.). Statsåtgärderna
minskade avbräcken i allmän välfärd men kunde
icke hindra undernäring och därav följ,
skador, särskilt för det uppväxande släktet.
Därom vittna de ökade dödstalen och minskade
födelsetalen. Däremot nådde farsoter
jämförelsevis ringa utbredning (se Fläcktyfus
och Skyttegravsfeber), ehuru till dem
måhända får räknas den under 1918 svårt
härjande spanska sjukan (se Influensa).
926
Fredssluten följdes av omfattande
demobili-seringar och folkomflyttningar (se t. ex.
Grekland, sp. 1038), som voro förbundna
med talrika svårigheter av militärdisciplinär
(se Arbetarråd), socialpolitisk (manliga
arbetares återinträde på arbetsplatser, där
kvinnor vunnit anställning under kriget) och
revolutionär art (Ryssland 1917, Tyskland
1918, Italien 1920 och 1922), vilka i flera
länder resulterade i ingripande författnings- och
socialreformer (jfr Jordreform). För
finansieringen tillämpades mobiliserings- och
krigstidens finans- och penningpolitik i
väsentlig utsträckning. I samband med
frigiv-ningen av krigsförråd och av export och
import återuppblossade i viss mån även krigets
högkonjunktur 1919—20. Den bröt dock
världsekonomiskt samman redan kring
årsskiftet 1920—21, som inledde en fredskris
t. o. m. 1923 (se Handelskris, sp. 465).
För dennas övervinnande rekommenderades
återställelse av jämvikten i staternas
utgifter och inkomster samt återgång till
guldmyntfot och fri handel (jfr
Genuakonfe-rensen). Dessa önskningars realiserande
hindrades emellertid av realiteter, som
skapats under kriget och genom fredssluten, bl. a.
de bestående förändringarna i staternas
territoriella avgränsningar, vilka rubbat själva
grundvalarna för skilda folkhushållningar och
därmed för världshushållningen.
Reorganisa-tionen av folkhushållen krävde
skyddsåtgärder, främst till återställelse av
modernäringen, som i de flesta europeiska stater måste
bereda försörjning åt en betydande del av
befolkningen. Handelspolitiken (se d. o., sp.
470) skärpte de internationella
motsättningarna mellan segermakter och besegrade,
borgenärs- och gäldenärsstater (se Statsskuld,
sp. 390). Det internationella varubytet
försvårades och den internationella krediten
undergrävdes av växande insikt om de reella
svårigheterna och tilltagande internationell
misstro till fredsviljan (t. ex. Japans
man-churiska politik). Världskrisen fr. o. m. hösten
1929 bragte världspriserna till bottenläge
under sommaren 1932 och kom under följ,
vinter arbetslöshetssiffrorna att nå maximum.
Krisens tryck synes ha stärkt renässansen
för grundsatserna i krigstidens
folkhushållning med stark utvidgning av
statsingripandena på näringslivets och folkförsörjningens
områden och koncentration av statsmakten.
Krigsberedskap och rustningar ha samtidigt
i flera länder tilltagit utöver 1914 års
nivå. E. F. K. S-n.
Litteraturanvisningar. Litteraturen om v.
är redan ofantligt stor. Här nedan kunna
endast en del huvudarbeten nämnas.
1. V;s politiska, och diplomatiska historia:
»British documents on the origins of the war
1898—1914» (bd 1—9 1927—33 och bd 11
1926); »Documents diplomatiques franqais»
(1871—1914; ser. 1, bd 1—3, 1929—31; ser. 2,
bd 1—2, 1930—31; ser. 3, bd 1—5, 1929—33) ;
»Die grosse Politik der europäischen
Kabi-nette 1871—1914» (40 bd, 1922—27); »Die
deutschen Dokumente zum Kriegsausbruch»,
utg. av K. Kautsky, M. Montgelas och V.
Schücking (4 bd; ny, utvidgad uppl. 1927);
»Österreich-Ungarns Aussenpolitik von der
bosnischen Krise 1908 bis zum Kriegsausbruch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
