Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världsmästerskap—Världsspråk
929
guerre aérienne» (1921); H. Jungstedt,
»Flygvapnets uppkomst och utveckling» (1925); D.
Landquist och E. Tornberg, »Flygvapnet och
vårt sjöförsvar» (1924). ö-g.
3. Krigets ekonomi: Principiell behandling
i rik litt. (se Weltwirtschaftliches Archiv
1914 ff. och J. S. Nicholson, »War finance»,
1918), däribland E. Heckscher, »Världskrigets
ekonomi» (1915), och G. Cassel, »Tysklands
ekonomiska motståndskraft» (1916); för
förhållanden under v. i särskilda (även neutrala)
länder se »Economic and social history of the
world war», utg. av Carnegie endowment for
international peace (1921 ff.; olika serier för
olika länder), med däri ingående övers, av
»Bidrag till Sveriges ekonomiska och sociala
historia under v.» (2 bd, 1926; med
källupp-gifter); J. M. Keynes, »Fredens ekonomiska
följder» (1920) och »En revision av freden»
(1922). E. F. K. S-n.
4. Memoarer och andra personliga
skildringar: Se sådana, nämnda på artiklar om
H. H. Asquith, T. v. Bethmann Hollweg,
Elsa Brändström, G. Buchanan, B. v. Biilow,
K. V. P. v. Bülow, W. Churchill, L. Cadorna,
F. Conrad v. Hötzendorf, O. Czernin, E. v.
Falkenhayn, H. v. Frangois, J. French, J. S.
Galliéni, J. W. Gerard, E. Grey, V. J. Gurko,
M. v. Hausen, J. R. Jellicoe, J. J. C. Joffre,
A. v. Kluck, P. v. Lettow-Vorbeck, K. M.
Lichnowsky, O. Liman v. Sanders, K. v.
Litz-mann, E. Ludendorff, prins Max av Baden,
H. J. L. v. Moltke, P. Painlevé, G. M.
Palé-ologue, R. Poincaré, F. v. Pourtalès, W. R.
Robertson, kronprins Ruprecht av Bayern, A.
Salandra, S. J. Sazonov, R. Sheer, H. v. Stein,
V. A. Suchomlinov, A. F. v. Tirpitz, kronprins
Vilhelm, H. H. Wilson, R. v. Woyrsch. —
Sedan ovanstående artiklar tryckts, ha
tillkommit memoarer av G. Clemenceau (1930),
K. v. Einem (1933), F. Foch (2 bd, 1931),
M. Gallwitz (1932); J. J. C. Joffre (2 bd, s. å.),
A. Knox (1921), D. Lloyd George (2 bd, 1933),
R. H. B. Lockhart (1932), M. Ronge (1930), H.
v. Schönburg-Waldenburg (1929). M. B-dt.
Världsmästerskap, förk. V. M. el. V M,
seger, vunnen i tävling, som avgör vem som är
att betrakta som den bäste
(världsmästare) inom en viss idrottsgren i alla länder.
Jfr Mästerskapstävlingar.
Världsomsegling, färd runt jorden i en och
samma riktning, först utförd av Magalhäes
(se d. o.), därpå av F. Drake (se d. o.; 1577—
80) och Th. Cavendish (se d. o.; 1586—88).
Bland de många följ. v. må nämnas de, som
företogos av J. Cook (se d. o.), det engelska
fartyget »Challenger» (1872—76) och det tyska
»Gazelle» (1874—76). Av svenska v. märkas
»Eugenies» (1851—53), »Vanadis’» (1883—85)
och »Fidras» (1920—22). Om de tidigaste
färderna, vilka hade stor betydelse för
uppfattningen om jordens gestaltning, se A. E.
Nordenskiöld, »Periplus» (1897). O. Sjn.
Världspostföreningen, se Post väsen, sp. 30.
Världsrekord, se Rekord och art. om
olika idrottsgrenar.
Världsspråk. 1. Språk, som är utbrett
över en väsentlig del av världen och
nyttjas även av folk, som ej ha det till
modersmål. Engelskan är modersmålet för 170
930
mill., överhetens språk för ytterligare omkr.
350 mill., skolämne i de flesta länder och
mellanfolkligt hjälpspråk i sjöfarten och (vid
sidan av franskan) i diplomatien.
Franskan är diplomatiens och postens
mellanfolk-liga hjälpspråk, brukas rätt mycket i
Levan-ten i samtal med främlingar och har i hela
Europa bevarat något av sin ställning som den
förnäma världens hjälpspråk. Latinet
nyttjades i både tal och skrift ganska allmänt ännu
i början av 1700-talet, i Ungern till mitten
av 1800-talet; det är fortfarande rom.-kat.
kyrkans tjänstespråk, förekommer i
nomenklaturen inom vissa vetenskapsgrenar (t. ex.
läkarvetenskapen och biologien), i
inskriptioner på minnespenningar o. dyl., tal och
hyll-ningstelegram etc. Tyskan är modersmålet för
minst 80 mill., är inhemskt i de flesta av den
europeiska kontinentens riken och intar en
rangplats i vetenskap och teknik. Kinesiskan
(skriftspråket), ryskan, arabiskan, hindüstänl,
kisuahili och spanskan förtjäna trots stor
utbredning och mellanfolklig användning
näppeligen namnet v.
2. (U n i v e r s a 1 s p r å k.) I alla länder
allmänt nyttjat mellanfolkligt hjälpspråk.
Behovet av ett sådant gör sig alltmer kännbart,
i samma mån som allt flera nationalspråk
pocka på plats i det mellanfolkliga umgänget.
Närmast till hands låge det att till v.
antaga ett nationalspråk, snarast engelskan.
Men denna lösning skulle bereda de
engelsktalande ett så avgjort övertag såväl i
förhandlingar och tvister som i den ekonomiska
konkurrensen, att man också i de
engelsktalande länderna anser, att den icke gärna
kan förverkligas. Den har emellertid många
anhängare, och man har sökt främja den bl. a.
genom att göra engelskans stavning enkel och
lättlärd (Zachrissons a n g 1 i c) och genom att
sammanställa de 850 vanligaste engelska
orden till ett slags nybörjarspråk och nödspråk
(Ogdens b as i c). Latinet har även
förespråkare, men man synes då närmast tänka på
vetenskapens behov.
Om varken latinet eller något av
national-språken kan komma att göra tjänst som v.,
återstår ingen annan utväg än att anlita ett
konstgjort språk. Mot denna lösning av
världsspråksfrågan göres ofta gällande, att
ett konstgjort språk aldrig kan bli
ändamålsenligt eller varaktigt: varje språk är,
säger man, en organism eller i varje fall
en utvecklingsprodukt, som har mognat
under en oöverskådlig följd av släktled (h
o-m u n c u 1 u sin v ändnin gen). Avsiktliga
enskilda ingripanden i språkutvecklingen äro
emellertid ingalunda sällsynta. Snart sagt
alla litteraturspråk kunna sägas vara i
någon mån konstgjorda, så t. ex. det äldsta av de
europeiska litteraturspråken, den homeriska
grekiskan.
Ett konstgjort v. kan vara antingen både
tal- och skriftspråk eller enbart skriftspråk.
Kärnan till ett slags mellanfolkligt
skriftspråk (pasigrafi, se d. o.) med starkt
begränsad användbarhet föreligger i det arabiska
siffersystemet. 5 X 7—— =27,5 är ett
exempel på en sats, som förstås över hela
världen, fast den utläses på många hundra sätt.
XX. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
