Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands län - Värmlands läns centralsanatorium - Värmlandsnäs - Värmlands regemente (I. 22) - Värmlands Säby - Värmlänningarne - Värmskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmlands läns centralsanatorium—Värmskog
947
av 17,464,44 kvkm land, 271,666 inv. (1933),
därav i städerna 46,491 inv., 16 inv. per kvkm.
Residensstad: Karlstad.
Tidigare folkmängd: Tills, m. Örebro län 173,917
inv. 31 dec. 1751, enbart V. 135,438 inv. 1800,
221,885 inv. 1850, 260,392 inv. 1870, 254,284 inv.
1900, 268,681 inv. 1920.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 47,9 %, industri och
bergsbruk 30,4 %, handel och samfärdsel 8,2 %, allmän
tjänst och fria yrken 2,9 %, husligt arbete 3,o %,
f. d. yrkesutövare m. fl. 7,6 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 1,735 har (0,i %), åker 191,315 har (11,o %),
äng 49,262 har (2,s%), skogsmark 1,247,781 har
(71,4 %), övrig mark 256,351 har (14,7 %).
Brukningsdelar (1927) : 29,732 st. med i medeltal
6,4 har åkei. Av brukningsdelar med över 2 har
åker brukades 15,150 med tills. 82,4 % av den
sammanlagda åkerarealen av ägaren och 3,665 med
17,6 % av arrendatorer. 25,319 brukningsdelar ha
0,26—10 har åker, 4,077 ha 10—50 har åker och 336
över 50 har åker.
Skörd (medelta* ton 1926—30) : Vete 11,551, råg
20,515, korn 520, havre 58,937, blandsäd 1,949,
baljväxter 587, potatis 62,554, foderrotfrukter 33,136,
hö 274,250.
Husdjur (1927) : Hästar 24,378, nötkreatur
143,900, får 30,027, getter 1,100, svin 36,827, höns
256,088, bisamhällen 6,730.
Mejerihantering (1931) : 10 andels-, 5 gårds- och
11 uppköpsmejerkr tillv. smör 571 ton, ost 273 ton.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1931) • 527 arbetsställen med tills. 17,696
arb., däiav på landsbygden 335 arbetsställen och
13,069 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1934) : 887 km, därav 287 km statens
(delar av linjerna Laxå—Charlottenberg och
Kristinehamn—Mora), 430 km enskilda normalspåriga (Kil—
Fryksdalens järnväg samt delar av Dal—V.
Värmlands, Bergslagernas och Nora bergslags järnvägar)
och 170 km enskilda smalspåriga
(Nordmark—Klarälvens järnväg). Vägar (1932): 1,551 km
lands-och 2,445 km bygdevägar. Omnibuslinjer (1933) :
148 koncessionerade linjer; längd tills. 4,294 km.
Sjöfart: I V:s hamnar ankommo och avgingo 1931
tills. 4.868 fartyg om tills. 531,655 nettoton i inrikes
och 421 om 136,314 ton i utrikes fart.
Indelning (1933): Städer: Karlstad, Kristinehamn,
Filipstad och Arvika, den sistnämnda under
landsrätt. Fögderier östersysslets, Mellan sysslets,
Söder-sysslets, Västersysslets, Fryksdals, Älvdals.
Domsagor: östersysslets, Mellansysslets, Södersysslets,
Nordmarks, Jösse, Fryksdals, Älvdals och Nyeds.
Härader : Färnebo, Visnum, Ölme, Väse, Karlstad, Kil,
Grums, Näs, Gillberg, Nordmark, Jösse, Fryksdal,
Älvdal, Nyed. 2 köpings- och 87 landskommuner, 6
mun icipalsamhällen.
På grund av den oerhört starka
emigrationen, som 1851—98 i V. omfattade tills. 93,193
pers, (näst Malmöhus län mest i Sverige),
nedgick folkmängden i slutet av 1800-talet men
har sedan åter börjat sakta tillväxa.
Jordbruk med skogsbruk är huvudnäring i
samtliga härader utom Karlstads, Färnebo och
Kils, där industri och bergsbruk äro av
större eller samma betydelse. Till följd av
skogsrikedomen äro skogshantering, trä- och
pappersindustri, främst genom
Uddeholms-verken, Billeruds a.-b. och a.-b.
Mölnbacka-Trysil (se dessa ord), av största betydelse;
dessa näringar ge uppehälle åt tills. 1/5
av landsbygdens befolkning. Malmbrytning
sker numera blott i Filipstads bergslag (se
d. o.). Sedan järntillverkningen, som förr
bedrevs vid ett stort antal små bruk,
koncentrerats till ett fåtal större anläggningar, har
produktionen oerhört utvecklats. De
förnämsta järnverken äro Hagfors, Munkfors,
Storfors, Nykroppa, Björneborg och Lesjöfors (jfr
dessa ord och Ud dehol m s v e r ken).
Bekanta äro de mek. verkstäderna i Karlstad,
948
Kristinehamn, Arvika och Finnshyttan; Ar
vika är huvudsäte för den svenska
pianofabrikationen. Glasindustri vid Glava. V :s
förnämsta hamnar, som numera äro
tillgängliga för oceangående fartyg, äro Karlstad och
Kristinehamn. De större sjöarna i västra V.
förbindas genom Säffle kanal och Dalslands
kanal med Vänern, varjämte inre farleder äro
anordnade i Fryksdalen (livlig turisttrafik),
Filipstads bergslag och i Klarälvens dal.
Högre allm. läroverk finnas i Karlstad och
Kristinehamn, internatskola med dimissionsrätt
vid Lundsberg, samrealskolor i Arvika,
Filipstad, Säffle och Sunne, kommunala
mellan-skolor i Munkfors, Skoghall, Sunne (f. n.
under ombildning till statlig samrealskola) och
Torsby, elementarläroverk för flickor i
Karlstad och Arvika, kommunal flickskola i
Kristinehamn, folkhögskolor i Molkom och
Ingesund (förenad med en folklig musikskola),
folkskoleseminarium i Karlstad,
lantbruksskola vid Varpnäs, lantmannaskolor i
Molkom, Kristinehamn och Kyrkerud vid Årjäng,
lanthushållsskolor i Uddeholm och Kyrkerud,
hantverksskola för blinda i Kristinehamn
samt bergsskola i Filipstad. Lasarett finnas
i Karlstad, Filipstad, Torsby och Årjäng,
sanatorium vid Arvika. V. tillhör Karlstads
stift, utgör ett landstings- och
hushållnings-sällskapsområde, ingår i Värmlands
inskriv-ningsområde inom Västra
arméfördelningsom-rådet samt bildar egen valkrets med 7
representanter till Första och 10 till Andra
kammaren. — V., förr även kallat Karlstads län,
avsöndrades 1779 från Örebro län, varmed det
förut varit förenat under namnet Närkes och
Värmlands län. G. R-1I; A. U-r.
Värmlands läns centralsanatorium, i Arvika
landskommun, Värmlands län, invid Arvika
stad. Äges av landstinget, öppnades 1912.
204 platser.
Värmlandsnäs, halvö i Vänern, se Näs, sp.
71—72, och Värmland (med karta).
Värmlands regemente (1.22) tillhör V.
arméfördelningen, mottar värnpliktiga från
Värmlands inskrivningsområde och är förlagt
till Karlstad. — V. bildades 1812, då
Närke-Värmlands regemente (se d. o.) tudelades.
V. fick därvid 908 rotar. 1892 överflyttades
till V. ytterligare 153 rotar; antalet besatta
rotar och volontärer blev härigenom 1,000
man. övningsplats var från 1834 Trossnäs
fält; kasernen i Karlstad togs i besittning
1913. — Litt.: C. O. Nordensvan, »Värmlands
regementes historia» (2 dir, 1903—04; 2:a
delen i ny uppl. 1911). M. B-dt.
Värmlands Säby, se S ä b y 5.
Värmlänningarne, »sorglustigt tal-,
sång-och dansspel i två avdelningar och sex
indelningar» av F. A. Dahlgren (se d. o.) med
musik av A. Randel. V., som är Sveriges
populäraste folkskådespel, härintill 1934 på Kungl.
teatern givits 634 ggr och i landsorten otaliga
ggr av skilda sällskap. Det har med
framgång uppförts även i grannländerna och
Tyskland (Stralsund). G. K-g.
Värmskog, socken i Värmlands län,
Gill-bergs härad, vid mell. delen av sjön Värmeln;
106,48 kvkm, 1,090 inv. (1934). Kuperad
skogstrakt med stora jordbruksbyar på
dalslätterna. 1,865 har åker. 4.727 har skogsmark. Förr
bröts zink-, bly- och silvermalm Ingår i Stav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
