Värmlands läns centralsanatorium—Värmskog 947 av 17,464,44 kvkm land, 271,666 inv. (1933), därav i städerna 46,491 inv., 16 inv. per kvkm. Residensstad: Karlstad. Tidigare folkmängd: Tills, m. Örebro län 173,917 inv. 31 dec. 1751, enbart V. 135,438 inv. 1800, 221,885 inv. 1850, 260,392 inv. 1870, 254,284 inv. 1900, 268,681 inv. 1920. Befolkningens fördelning efter yrken (1920) : Jordbruk med binäringar 47,9 %, industri och bergsbruk 30,4 %, handel och samfärdsel 8,2 %, allmän tjänst och fria yrken 2,9 %, husligt arbete 3,o %, f. d. yrkesutövare m. fl. 7,6 %. Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) : Trädgård 1,735 har (0,i %), åker 191,315 har (11,o %), äng 49,262 har (2,s%), skogsmark 1,247,781 har (71,4 %), övrig mark 256,351 har (14,7 %). Brukningsdelar (1927) : 29,732 st. med i medeltal 6,4 har åkei. Av brukningsdelar med över 2 har åker brukades 15,150 med tills. 82,4 % av den sammanlagda åkerarealen av ägaren och 3,665 med 17,6 % av arrendatorer. 25,319 brukningsdelar ha 0,26—10 har åker, 4,077 ha 10—50 har åker och 336 över 50 har åker. Skörd (medelta* ton 1926—30) : Vete 11,551, råg 20,515, korn 520, havre 58,937, blandsäd 1,949, baljväxter 587, potatis 62,554, foderrotfrukter 33,136, hö 274,250. Husdjur (1927) : Hästar 24,378, nötkreatur 143,900, får 30,027, getter 1,100, svin 36,827, höns 256,088, bisamhällen 6,730. Mejerihantering (1931) : 10 andels-, 5 gårds- och 11 uppköpsmejerkr tillv. smör 571 ton, ost 273 ton. Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen. Industri (1931) • 527 arbetsställen med tills. 17,696 arb., däiav på landsbygden 335 arbetsställen och 13,069 arb. Kommunikationer: För allmän trafik öppnade järnvägar (1934) : 887 km, därav 287 km statens (delar av linjerna Laxå—Charlottenberg och Kristinehamn—Mora), 430 km enskilda normalspåriga (Kil— Fryksdalens järnväg samt delar av Dal—V. Värmlands, Bergslagernas och Nora bergslags järnvägar) och 170 km enskilda smalspåriga (Nordmark—Klarälvens järnväg). Vägar (1932): 1,551 km lands-och 2,445 km bygdevägar. Omnibuslinjer (1933) : 148 koncessionerade linjer; längd tills. 4,294 km. Sjöfart: I V:s hamnar ankommo och avgingo 1931 tills. 4.868 fartyg om tills. 531,655 nettoton i inrikes och 421 om 136,314 ton i utrikes fart. Indelning (1933): Städer: Karlstad, Kristinehamn, Filipstad och Arvika, den sistnämnda under landsrätt. Fögderier östersysslets, Mellan sysslets, Söder-sysslets, Västersysslets, Fryksdals, Älvdals. Domsagor: östersysslets, Mellansysslets, Södersysslets, Nordmarks, Jösse, Fryksdals, Älvdals och Nyeds. Härader : Färnebo, Visnum, Ölme, Väse, Karlstad, Kil, Grums, Näs, Gillberg, Nordmark, Jösse, Fryksdal, Älvdal, Nyed. 2 köpings- och 87 landskommuner, 6 mun icipalsamhällen. På grund av den oerhört starka emigrationen, som 1851—98 i V. omfattade tills. 93,193 pers, (näst Malmöhus län mest i Sverige), nedgick folkmängden i slutet av 1800-talet men har sedan åter börjat sakta tillväxa. Jordbruk med skogsbruk är huvudnäring i samtliga härader utom Karlstads, Färnebo och Kils, där industri och bergsbruk äro av större eller samma betydelse. Till följd av skogsrikedomen äro skogshantering, trä- och pappersindustri, främst genom Uddeholms-verken, Billeruds a.-b. och a.-b. Mölnbacka-Trysil (se dessa ord), av största betydelse; dessa näringar ge uppehälle åt tills. 1/5 av landsbygdens befolkning. Malmbrytning sker numera blott i Filipstads bergslag (se d. o.). Sedan järntillverkningen, som förr bedrevs vid ett stort antal små bruk, koncentrerats till ett fåtal större anläggningar, har produktionen oerhört utvecklats. De förnämsta järnverken äro Hagfors, Munkfors, Storfors, Nykroppa, Björneborg och Lesjöfors (jfr dessa ord och Ud dehol m s v e r ken). Bekanta äro de mek. verkstäderna i Karlstad, 948 Kristinehamn, Arvika och Finnshyttan; Ar vika är huvudsäte för den svenska pianofabrikationen. Glasindustri vid Glava. V :s förnämsta hamnar, som numera äro tillgängliga för oceangående fartyg, äro Karlstad och Kristinehamn. De större sjöarna i västra V. förbindas genom Säffle kanal och Dalslands kanal med Vänern, varjämte inre farleder äro anordnade i Fryksdalen (livlig turisttrafik), Filipstads bergslag och i Klarälvens dal. Högre allm. läroverk finnas i Karlstad och Kristinehamn, internatskola med dimissionsrätt vid Lundsberg, samrealskolor i Arvika, Filipstad, Säffle och Sunne, kommunala mellan-skolor i Munkfors, Skoghall, Sunne (f. n. under ombildning till statlig samrealskola) och Torsby, elementarläroverk för flickor i Karlstad och Arvika, kommunal flickskola i Kristinehamn, folkhögskolor i Molkom och Ingesund (förenad med en folklig musikskola), folkskoleseminarium i Karlstad, lantbruksskola vid Varpnäs, lantmannaskolor i Molkom, Kristinehamn och Kyrkerud vid Årjäng, lanthushållsskolor i Uddeholm och Kyrkerud, hantverksskola för blinda i Kristinehamn samt bergsskola i Filipstad. Lasarett finnas i Karlstad, Filipstad, Torsby och Årjäng, sanatorium vid Arvika. V. tillhör Karlstads stift, utgör ett landstings- och hushållnings-sällskapsområde, ingår i Värmlands inskriv-ningsområde inom Västra arméfördelningsom-rådet samt bildar egen valkrets med 7 representanter till Första och 10 till Andra kammaren. — V., förr även kallat Karlstads län, avsöndrades 1779 från Örebro län, varmed det förut varit förenat under namnet Närkes och Värmlands län. G. R-1I; A. U-r. Värmlands läns centralsanatorium, i Arvika landskommun, Värmlands län, invid Arvika stad. Äges av landstinget, öppnades 1912. 204 platser. Värmlandsnäs, halvö i Vänern, se Näs, sp. 71—72, och Värmland (med karta). Värmlands regemente (1.22) tillhör V. arméfördelningen, mottar värnpliktiga från Värmlands inskrivningsområde och är förlagt till Karlstad. — V. bildades 1812, då Närke-Värmlands regemente (se d. o.) tudelades. V. fick därvid 908 rotar. 1892 överflyttades till V. ytterligare 153 rotar; antalet besatta rotar och volontärer blev härigenom 1,000 man. övningsplats var från 1834 Trossnäs fält; kasernen i Karlstad togs i besittning 1913. — Litt.: C. O. Nordensvan, »Värmlands regementes historia» (2 dir, 1903—04; 2:a delen i ny uppl. 1911). M. B-dt. Värmlands Säby, se S ä b y 5. Värmlänningarne, »sorglustigt tal-, sång-och dansspel i två avdelningar och sex indelningar» av F. A. Dahlgren (se d. o.) med musik av A. Randel. V., som är Sveriges populäraste folkskådespel, härintill 1934 på Kungl. teatern givits 634 ggr och i landsorten otaliga ggr av skilda sällskap. Det har med framgång uppförts även i grannländerna och Tyskland (Stralsund). G. K-g. Värmskog, socken i Värmlands län, Gill-bergs härad, vid mell. delen av sjön Värmeln; 106,48 kvkm, 1,090 inv. (1934). Kuperad skogstrakt med stora jordbruksbyar på dalslätterna. 1,865 har åker. 4.727 har skogsmark. Förr bröts zink-, bly- och silvermalm Ingår i Stav-