973 Västerbottens mellersta domsaga—Västergötland 974 västerbottniska böndernas besuttenhetsförhål-landen (se Norrlandsfrågan). Flott-ningen är betydlig, särskilt i Skellefte älv och Ume älv (se dessa ord). Större kraftverk finnas vid Norrfors och Klabböle i Ume älv samt vid Finnforsen och Krångfors i Skellefte älv. Vid älvmynningarna ligga betydande sågverk. På senare tid ha även tillkommit bergsbruk vid Boliden (se S k e 1 1 e f-t e f ä 1 t e t och Boliden, suppl.) och smältverk vid Rönnskär (se d. o.). Folkhögskola och lantmannaskola finnas i Degerfors, lantbruksskola i Umeå. Lapplands folkhögskola ambulerar i V. och Norrbottens län. Nomadlapparnas barn undervisas i nomadskolor (se Lappmarkens ecklesiastikverk). Länslasarett finnas i Umeå och Skellefteå, länssanatorium i Hällnäs; vid Umeå bygges sinnessjukhus. V. tillhör övre Norrlands militärområde (Västerbottens inskrivningsom-råde), Luleå stift och lyder under Svea hovrätt. Det bildar tills, m. Norrbottens län valkrets till Första kammaren (9 representanter), egen valkrets till Andra kammaren (8 representanter) och eget hushållningssällskaps- och landstingsområde. G-a J. Västerbottens mellersta domsaga, i Västerbottens län, under Svea hovrätt, omfattar två tingslag, näml. Nysätra (tingsställe: Nybyn) och Burträsks (tingsställe: Burträsks muni-eipalsamhälle). Västerbottens norra domsaga, i Västerbottens län, under Svea hovrätt, omfattar två tingslag, näml. Skellefteå (tingsställe invid Skellefteå stad) samt Malå och Norsjö (tingsställe: Norsjö kyrkby). Västerbottens norra kontrakt, i Luleå stift, omfattar 10 pastorat: Nysätra; Lövånger; Skellefteå landsförsamling; Kågedalen; Bureå; Skellefteå stad; Byske och Fällfors; Norsjö; Jörn; Burträsk och Kalvträsk. Västerbottens regemente (1. 20) tillhör övre Norrlands trupper och mottar värnpliktiga från Västerbottens inskrivningsområde; är förlagt till Umeå. — Av under 1500-talets senare hälft i (landskapet) Västerbotten uppsatta fänikor bildades i början av IfiOO-talet ett reg:te, som 1624 svällt ut till ett Norrlands (stor)regemente, vilket 1630 delades i Hälsinge och Norrlands reg:ten, det senare snart kallat V. och tilldelat samtliga kompanier från Västerbotten, Ångermanland och Medelpad. Sedan Medelpads och Ångermanlands manskap avskilts, fick V. en fast organisation 1649 genom att menigheten i Västerbotten förband sig att mot frihet från utskrivning lämna 1,056 knektar (bekräftat 1696). 1841 delades V. i Västerbottens fältjägarkår och Norrbottens f ä 11 jägarkår. Den förra roterades i Västerbottens län. Enl. 1892 års urtima riksdags beslut utvidgades fält jägarkåren och fick sitt nuv. namn. V:s mötesplats var Gumboda hed, 24 km n. om Bygdeå, till 1897, därefter förlädes det i kantoneringskvarter i Nyhy samhälle invid Vännäs järnvägsstation, senare i Vännäs läger och inflyttade 1909 i sin kasern i Umeå. — Litt.: C. G. A. Bergenstråhle, »K. Västerbottens regementes krigshistoria»(19!7); »Norrbottens och Västerbottens fotfolk. Minnesskrift» (1924). M. B-dt. Västerbottens södra domsaga, i Västerbot tens län, under Svea hovrätt, omfattar tvä tingslag, näml. Nordmalings och Bjurhoims (tingsställe: Nyåker) samt Degerfors (tingsställe: Degerfors kyrkby). Västerbottens södra kontrakt, i Luleå stift, omfattar 10 pastorat: Nordmaling; Ilörnefors; Bjurholm; Umeå stad; Umeå landsförsamling (med Tavelsjö kyrkobokföringsdistrikt); llolm-sund; Sävar och Holmön; Vännäs; Degerfors (med Åmsele kyrkobokföringsdistrikt); Bygdeå och Robertsfors. Västerbottens västra domsaga, i Västerbottens län, under Svea hovrätt, omfattar tre tingslag, näml. Lycksele (tingsställe: Lycksele köping), Åsele (tingsställe: Asele munici-palsamhälle) och Vilhelmina (tingsställe: Vilhelmina municipalsamhälle). Västerbygden, se Grönland, sp. 1187. Västerbygdens vattendomstol, med kansli i Vänersborg, har till domsområde de delar av Småland och Halland, som ej höra till Söderbygdens vattendomstols område, större delen av Västergötland (allt, som ej ingår i Hjälmarens och Vätterns vattenområden), hela Bohuslän, Dalsland och Värmland samt de smärre delar av Dalarna, Västmanland och Närke, som tillhöra Vänerns vattenområde. Jfr Vattendomstol. C. G. Bj.* Västerdals kontrakt, i Västerås stift, omfattar 7 pastorat: Floda; Nås; Järna; Äppelbo; Malung och Tyngsjö; Lima; Transtrand. Västerdalälven, se Dalälven (även i suppl.) och D a 1 a r n a, sp. 344 och färgkartan. Västerdalälvens kraftaktiebolag, se M o c k-fjärds kraftverk. Västerfjället, fjäll i Hallens socken, s. Jämtland; 1,159 m ö. h. Vid V :s fot ligger Bydalen (se d. o.). Västerfärnebo, socken i n. Västmanlands län, den enda i Vagnsbro härad, kring övre Svartån; 309,23 kvkm, 3,818 inv. (1934). Kring Svartån slätt-, f. ö. mest skogsbygd. 6,796 har åker, 17,020 har skogsmark. I ö. Långheden och Salbohed (se d. o.) med sinnesslö-anstalt. Egendom: IIörnsjö-Fors bruk (se d. o.). Pastorat i Västerås stift, V. kontrakt. Västerfärnebo kontrakt, i Västerås stift, omfattar 8 pastorat: Västerfärnebo; Norberg; Västanfors; Romfartuna; Haraker; Fläckebo; Västervåla; Karbenning. Västergarn, socken i Gotlands s. härad, på mell. delen av västkusten; 13.22 kvkm, 281 inv. (1934). Jordbruksbygd, omgiven av delvis skogtäckta kalkmarker. Till V. hör ön Utholmen. 402 har åker, 296 har skogsmark. Vid kyrkbyn V:s lastageplats. Ingår i Sanda, V :s och Mästerby pastorat i Visby stift, Medelkontraktet. Västergyllen, talspråks- och poetisk form av namnet Västergötland. Västergötland, landskap i Götaland, mellan Vänern, Vättern och Västerhavet (Kattegatt); 16,581,32 kvkm land, 789,715 inv. (1933). Landskapet är delat på tre län, n. ö. delen bildar Skaraborgs län, större delen av södra V. tillhör Älvsborgs och den västligaste delen Göteborgs och Bohus län. Förutom av ovannämnda sjöar och hav begränsas V. i v. hu-vudsakl. av Göta älv, i n. ö. av Tivedens bergs-och skogstrakt, i s. ö. och s. v. av mycket otillgängliga partier av Sydsvenska höglandet. Jfr färgkartorna.