Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västermo - Västernorrlands Allehanda - Västernorrlands bataljon - Västernorrlands län - Västernorrlands regemente (I. 21)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987 Västernorrlands Allehanda
4,704 har skogsmark. Genom V. går Iljälmare
kanal. Egendom: Värhulta. Ingår i öja och
V. pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne
kontrakt.
Västernorrlands Allehanda, tidning i
Härnösand, gr. 1874, utges sedan 1894 sex ggr i
veckan. Tidningen representerar politiskt den
borgerliga vänstern. Huvudred, är sedan 1916
A. I. E. österström (f. 1887).
Västernorrlands bataljon, se
Västernorrlands regemente.
Västernorrlands län omfattar
Ångermanland utom den till Västerbottens län (se d. o.)
hörande delen samt Medelpad och den till
Jämtland hörande delen av Haverö socken;
25,703,20 kvkm (andel av Bottenhavet ej
inräknad), därav 24,122,70 kvkm land, 281,501
inv. (1934), därav i städerna 38,583 inv., 12
inv. per kvkm. Residensstad: Härnösand.
Tidigare folkmängd: Tills, m. Gävleborgs och
Jämtlands län 111,890 inv. 31 dec. 1751, tills, m.
Jämtlands län 84,5ü0 inv. 1800. enbart V. 99,558
inv. 1850, 232,311 inv. 19U0, 265,227 inv. 1920.
Befolkningens fördecning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 41.9 %, industri m. m.
32,2 %, handel och samfärdsel 10.o %, allmän tjänst
och fria yrken 3,1 %, husligt arbete 3,s %, f. d.
yrkesutövare m. fl. 9,o %
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 320 Lar (O,oi %), åker 97,364 har (4,o%),
äng 62,050 har (2,6 %), skogsmark 1,810,883 har
(75,1 %), övrig mark 442,180 har (18,3 %).
Brukningsdelar (1927): 23.045 st. med i
medeltal 4,2 har åker. Av brukningsdelar med över 2
har åker brukades 12,589 med tills. 88,i % av den
sammanlagda åkerarealen av ägaren och 1,772 med
11,9 % av arrendatcrer. 21,699 brukningsdelar ha
0,26—10 har fiker, 1,325 ha 10—50 har åker och 21
över 50 har fiker.
Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 23, råg 921,
korn 18,633, havre 9,336, blandsäd 3,355,
baljväx-ter 153, potatis 59,814, foderrotfrukter 13,826, hö
241,802.
Uusdjur (1927) : Hästar 17,774, nötkreatur
101,097, får 38,115, getter 18,847, svin 18,457,
höns 115,304, bisamhällen 667.
Mejerihantering (1931): 13 andels-, 1 gärds- och
1 uppköpsmejeri; tillv. smör 137 ton, ost 414 ton.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Fiske (1931 ) : 562 yrkes- och 453 binäringsfiskare.
Fångstvärde 735,000 kr.
Industri (1931) : 416 arbetsställen med tills. 16,820
arb., därav på landsbygden 269 arbetsställen och
14,909 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1934): 712 km numera statens
(linjerna Ange—Sundsvall, Härnösand—Långsele,
Långset—Forsmo—Hoting, Mellansel—Örnsköldsvik samt
delar av linjerna Härnösand—Uppsala, Stockholm—
Ange—Boden, Östersund—Storuman) och 4 km
enskild normalspärig järnväg (Matfors—Vattjoms
järnväg). Vägar (1931): 843 km lands- och 2,697 km
bygdevägar. Omnibuslinjer (1933): 209
koncessio-nerade linjer; längd tills. 9,105 km. Sjöfart: I V:s
hamnar ankommo och avgingo 1931 tills. 23,174
fartyg om tills. 3,849,210 nettoton i inrikes och 4,352
om 4,469,138 ton i utrikes fart.
Indelning (1933): Städer: Härnösand, Sundsvall,
Sollefteå (under landsrätt), Örnsköldsvik. Fögderier:
Ljunga, Vivsta, Kramfors, Skogens, Ådals,
Mellan-sels. Domsagor: Medelpads västra, Medelpads östra,
Ångermanlands södra, Ångermanlands mellersta,
Ångermanlands västra, Ångermanlands norra. Tingslag: se
art. om resp, domsagor. 63 landskommuner, 7
mu-nicipalsamhällen. Q. R-H.
Industri jämte handel och samfärdsel
sysselsätter en något större del av befolkningen
än jordbruket. Huvudnäringen är baserad på
utvinning och förädling av skogsprodukter i
sågverk och massafabriker. Träindustrien i
V. är bortåt 200 år gammal, medan
massa
- Västernorrlands regemente 988
industrien tillkommit på 1890-talet. Bägge
industrigrenarna ha lidit svårt av
depressionen efter världskriget men synas f. n. (1934)
ha kraftigt återhämtat sig.
Kommunikationerna ha genom omnibustrafikens ökning fått
en betydande omfattning. Bebyggelsen och
odlingen äro koncentrerade till kusten och
floddalarna. Huvuddelen av jordbrukarna
ut-göres av småbrukare med mindre än 5 har
åker (72 % av hela antalet). Storjordbruk
finnas knappast. Småbrukarna nödgas —
ofta som huvudinkomst — vid sidan om
jordbruket söka arbete i skogar och flottleder,
fabriker och sågverk eller skaffa sig
förtjänster genom försäljning från egna skogar.
I förhållande till åkerarealen är
husdjurs-stammen betydande, och jordbruket går också
huvudsaki. ut på foderproduktion. För
höskörden utnyttjas även de naturliga ängarna
i hög grad. Potatisodlingen är betydande; det
viktigaste sädesslaget är sex rådigt korn. V.
måste täcka sitt behov av jordbruksprodukter
genom import. Fiske bedrives i såväl insjöar
och älvar som i havet. Viktigaste fiskslag
äro lax, sik och strömming. Mera bemärkta
fisklägen äro Trysunda och Ulvöhamn. I V.
ligga Sveriges viktigaste sågverksdistrikt, dels
vid kusten kring Ljungans och Indalsälvens
mynningar (Sundsvallsdistriktet; se karta vid
Medelpad), dels vid den djupt inträngande
vik, vari Ångermanälven utmynnar. Dessa
tre älvar framföra betydande
flottgodsmängder. Ångermanälven är jämte Dalälven
Sveriges största flottled (se art. om resp, älvar).
Bland sågverken märkas Skönvik, Sund,
Svartvik, Vivstavarv, Ilovid, Lugnvik,
Kramfors, Ramvik, Strömsnäs, Bollsta, Väja-Dynäs,
Marieberg, Köpmanholmen och Alfredshem.
Cellulosatillv. har under senare år fått en
alltmer ökad betydelse för detta distrikt.
Bland massafabrikerna märkas östrand,
Fagervik, Vivstavarv, Söråker, Svartvik,
Essvik. Nyhamn, Ortviken, Matfors, Husum, Mo
och Domsjö, Köpmanholmen, Ulfvik, Utansjö,
Nensjö, Svanö, Kramfors, Sandviken, Väja,
Hallstanäs och Forse. Av annan industri må
nämnas verken i Alby och Ljungaverk för
karbid- och kalkkväveindustri. Vattenkraften
anses representera en årlig energimängd om
icke mindre än 11,5 mill. kwt, varav drygt
75 % kunna tillvaratagas. 1932 uppgick årliga
kraftförbrukningen inom länet till omkr. 7,14
mill. kwt. Huvudparten användes för industri.
Folkhögskolor äro Ålsta, Hola och Ilampnäs’,
lantbruksskola Nordviks, lantmannaskolor
Hussborgs och Ilampnäs’. Länslasarett finnas i
Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå
och Backe, sanatorier i österåsen, Sundsvall,
Hammar, Örnsköldsvik och Utanede samt
hospital i Härnösand. V. tillhör Norra
arméför-delningsområdet (Västernorrlands
inskriv-ningsområde), Härnösands stift ocb lyder
under Svea hovrätt, bildar med Jämtlands län
valkrets till Första kammaren (10
representanter), egen valkrets till Andra kammaren
(10 representanter) samt eget
hushållningssällskaps- och landstingsområde. G-a J.; A. W-kn.
Västernorrlands regemente (1.21) tillhör
Norra arméfördelningen, mottar värnpliktiga
från Västernorrlands inskrivningsområde och
är förlagt till Sollefteå. — Liksom i övriga
landskap uppsattes i Ångermanland och Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
