987 Västernorrlands Allehanda 4,704 har skogsmark. Genom V. går Iljälmare kanal. Egendom: Värhulta. Ingår i öja och V. pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt. Västernorrlands Allehanda, tidning i Härnösand, gr. 1874, utges sedan 1894 sex ggr i veckan. Tidningen representerar politiskt den borgerliga vänstern. Huvudred, är sedan 1916 A. I. E. österström (f. 1887). Västernorrlands bataljon, se Västernorrlands regemente. Västernorrlands län omfattar Ångermanland utom den till Västerbottens län (se d. o.) hörande delen samt Medelpad och den till Jämtland hörande delen av Haverö socken; 25,703,20 kvkm (andel av Bottenhavet ej inräknad), därav 24,122,70 kvkm land, 281,501 inv. (1934), därav i städerna 38,583 inv., 12 inv. per kvkm. Residensstad: Härnösand. Tidigare folkmängd: Tills, m. Gävleborgs och Jämtlands län 111,890 inv. 31 dec. 1751, tills, m. Jämtlands län 84,5ü0 inv. 1800. enbart V. 99,558 inv. 1850, 232,311 inv. 19U0, 265,227 inv. 1920. Befolkningens fördecning efter yrken (1920) : Jordbruk med binäringar 41.9 %, industri m. m. 32,2 %, handel och samfärdsel 10.o %, allmän tjänst och fria yrken 3,1 %, husligt arbete 3,s %, f. d. yrkesutövare m. fl. 9,o % Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) : Trädgård 320 Lar (O,oi %), åker 97,364 har (4,o%), äng 62,050 har (2,6 %), skogsmark 1,810,883 har (75,1 %), övrig mark 442,180 har (18,3 %). Brukningsdelar (1927): 23.045 st. med i medeltal 4,2 har åker. Av brukningsdelar med över 2 har åker brukades 12,589 med tills. 88,i % av den sammanlagda åkerarealen av ägaren och 1,772 med 11,9 % av arrendatcrer. 21,699 brukningsdelar ha 0,26—10 har fiker, 1,325 ha 10—50 har åker och 21 över 50 har fiker. Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 23, råg 921, korn 18,633, havre 9,336, blandsäd 3,355, baljväx-ter 153, potatis 59,814, foderrotfrukter 13,826, hö 241,802. Uusdjur (1927) : Hästar 17,774, nötkreatur 101,097, får 38,115, getter 18,847, svin 18,457, höns 115,304, bisamhällen 667. Mejerihantering (1931): 13 andels-, 1 gärds- och 1 uppköpsmejeri; tillv. smör 137 ton, ost 414 ton. Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen. Fiske (1931 ) : 562 yrkes- och 453 binäringsfiskare. Fångstvärde 735,000 kr. Industri (1931) : 416 arbetsställen med tills. 16,820 arb., därav på landsbygden 269 arbetsställen och 14,909 arb. Kommunikationer: För allmän trafik öppnade järnvägar (1934): 712 km numera statens (linjerna Ange—Sundsvall, Härnösand—Långsele, Långset—Forsmo—Hoting, Mellansel—Örnsköldsvik samt delar av linjerna Härnösand—Uppsala, Stockholm— Ange—Boden, Östersund—Storuman) och 4 km enskild normalspärig järnväg (Matfors—Vattjoms järnväg). Vägar (1931): 843 km lands- och 2,697 km bygdevägar. Omnibuslinjer (1933): 209 koncessio-nerade linjer; längd tills. 9,105 km. Sjöfart: I V:s hamnar ankommo och avgingo 1931 tills. 23,174 fartyg om tills. 3,849,210 nettoton i inrikes och 4,352 om 4,469,138 ton i utrikes fart. Indelning (1933): Städer: Härnösand, Sundsvall, Sollefteå (under landsrätt), Örnsköldsvik. Fögderier: Ljunga, Vivsta, Kramfors, Skogens, Ådals, Mellan-sels. Domsagor: Medelpads västra, Medelpads östra, Ångermanlands södra, Ångermanlands mellersta, Ångermanlands västra, Ångermanlands norra. Tingslag: se art. om resp, domsagor. 63 landskommuner, 7 mu-nicipalsamhällen. Q. R-H. Industri jämte handel och samfärdsel sysselsätter en något större del av befolkningen än jordbruket. Huvudnäringen är baserad på utvinning och förädling av skogsprodukter i sågverk och massafabriker. Träindustrien i V. är bortåt 200 år gammal, medan massa - Västernorrlands regemente 988 industrien tillkommit på 1890-talet. Bägge industrigrenarna ha lidit svårt av depressionen efter världskriget men synas f. n. (1934) ha kraftigt återhämtat sig. Kommunikationerna ha genom omnibustrafikens ökning fått en betydande omfattning. Bebyggelsen och odlingen äro koncentrerade till kusten och floddalarna. Huvuddelen av jordbrukarna ut-göres av småbrukare med mindre än 5 har åker (72 % av hela antalet). Storjordbruk finnas knappast. Småbrukarna nödgas — ofta som huvudinkomst — vid sidan om jordbruket söka arbete i skogar och flottleder, fabriker och sågverk eller skaffa sig förtjänster genom försäljning från egna skogar. I förhållande till åkerarealen är husdjurs-stammen betydande, och jordbruket går också huvudsaki. ut på foderproduktion. För höskörden utnyttjas även de naturliga ängarna i hög grad. Potatisodlingen är betydande; det viktigaste sädesslaget är sex rådigt korn. V. måste täcka sitt behov av jordbruksprodukter genom import. Fiske bedrives i såväl insjöar och älvar som i havet. Viktigaste fiskslag äro lax, sik och strömming. Mera bemärkta fisklägen äro Trysunda och Ulvöhamn. I V. ligga Sveriges viktigaste sågverksdistrikt, dels vid kusten kring Ljungans och Indalsälvens mynningar (Sundsvallsdistriktet; se karta vid Medelpad), dels vid den djupt inträngande vik, vari Ångermanälven utmynnar. Dessa tre älvar framföra betydande flottgodsmängder. Ångermanälven är jämte Dalälven Sveriges största flottled (se art. om resp, älvar). Bland sågverken märkas Skönvik, Sund, Svartvik, Vivstavarv, Ilovid, Lugnvik, Kramfors, Ramvik, Strömsnäs, Bollsta, Väja-Dynäs, Marieberg, Köpmanholmen och Alfredshem. Cellulosatillv. har under senare år fått en alltmer ökad betydelse för detta distrikt. Bland massafabrikerna märkas östrand, Fagervik, Vivstavarv, Söråker, Svartvik, Essvik. Nyhamn, Ortviken, Matfors, Husum, Mo och Domsjö, Köpmanholmen, Ulfvik, Utansjö, Nensjö, Svanö, Kramfors, Sandviken, Väja, Hallstanäs och Forse. Av annan industri må nämnas verken i Alby och Ljungaverk för karbid- och kalkkväveindustri. Vattenkraften anses representera en årlig energimängd om icke mindre än 11,5 mill. kwt, varav drygt 75 % kunna tillvaratagas. 1932 uppgick årliga kraftförbrukningen inom länet till omkr. 7,14 mill. kwt. Huvudparten användes för industri. Folkhögskolor äro Ålsta, Hola och Ilampnäs’, lantbruksskola Nordviks, lantmannaskolor Hussborgs och Ilampnäs’. Länslasarett finnas i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå och Backe, sanatorier i österåsen, Sundsvall, Hammar, Örnsköldsvik och Utanede samt hospital i Härnösand. V. tillhör Norra arméför-delningsområdet (Västernorrlands inskriv-ningsområde), Härnösands stift ocb lyder under Svea hovrätt, bildar med Jämtlands län valkrets till Första kammaren (10 representanter), egen valkrets till Andra kammaren (10 representanter) samt eget hushållningssällskaps- och landstingsområde. G-a J.; A. W-kn. Västernorrlands regemente (1.21) tillhör Norra arméfördelningen, mottar värnpliktiga från Västernorrlands inskrivningsområde och är förlagt till Sollefteå. — Liksom i övriga landskap uppsattes i Ångermanland och Me-