989 Västernärkes domsaga—Västervik 990 delpad under 1500- och 1600-talet intill 1661 knektar, som ingingo i dessa landskaps fäni-kor och reg:ten. Men sedan sistnämnda år knektarna överförts till båtsmanshållet och 1688 båda landskapen roterats för flottan samt efter beväringsinrättningens införande större delen av beväringen tilldelats sjöbevä-ringen, ordnades övningarna för dem av beväringen, som tilldelats armén, provisoriskt ända till 1853. Då bildades Väster-n o r r 1 a n d s beväringsbatal-j o n, som blott bestod av officerare och underofficerare. 1886 tillkom även manskap (volontärer), och namnet ändrades till Västernorrlands bataljon. Genom 1892 års urtima riksdags beslut utvecklades bataljonen till reg:te med nuv. namn. Det blev genom 1901 års härordning likställt i styrka med övriga reg:ten. Mötesplats var från 1848 Sånga mo, 17 km ö. om Sollefteå, och efter 1898 Sollefteå läger. 1911 inflyttade reg:tet i sin kasern i Sollefteå. M. B-dt. Västernärkes domsaga, i Örebro län, under Svea hovrätt, omfattar ITallsbergs tingslag, bestående av Kumla, llardemo, G rimstens och Sundbo härader (tingsställen: Hallsbergs köping och Askersund), samt Edsbergs härads tingslag (tingsställe: Fjugesta). Västerplana, socken i Skaraborgs län, Kin-ne härad, på Kinnekulles sydvästsluttning mot Kinneviken av Vänern; 7,05 kvkm, 169 inv. (1934). 403 har åker, 88 har skogsmark. Ingår i Medelplana och V. pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt. Västerrekarne, Södermanlands läns nordvästligaste härad, huvudsaki. mellan ö. Hjälmaren och v. Mälaren; 373.64 kvkm, 8,847 inv. (1934). Omfattar landskommunerna Torshälla, Tumbo, Råby-Rekarne, Gillberga, Lista, öja och Västermo och begränsas i ö. av städerna Eskilstuna och Torshälla samt Eskilstunaån (Hyndevadsström). ö. delen av V. är en tättbebyggd del av Mälarslätten, som i s. v. övergår i skogs- och jordbruksbygd utmed Hjälmarens n. strand. Häradet genomlöpes av n.—s. rullstensåsar, av vilka Köpingsåsen i v. bildar en brygga över Hjälmarsund till häradets s. om Hjälmaren belägna skogstrakter. Genom västra V. går Hjälmare kanal. 12.579 har åker, 18,630 har skogsmark. V. är en utpräglad jordbruksbygd; enda större industriort är Nyby (se d. o.). Större samhälle: Hällby (1.001 inv. 1931). Kommunikationer: se kartan vid Södermanland. Tillhör Rekarne fögderi och Livgedingets domsaga. Västerrekarne kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar 6 pastorat: Eskilstuna-Fors och Eskilstuna-Kloster; Gillberga och Lista; Kung Karl och Torpa; Torshälla stads- och landsförsamlingar; Tumbo och Råby-Rekarne; öja och Västermo. Västerrum, se V ä s t r u m. Väster Silvberg, se S i 1 v b e r g. Västerstad, socken i Malmöhus län. Färs härad, på den småkulliga, nästan h. o. h. uppodlade moränlerslätten mellan Vombsjön och Ringsjön; 31,95 kvkm, 1.582 inv. (1934). 2,735 har åker, 139 har skogsmark. Småbrukarskola vid Dala. Ingår i V:s och östraby pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt. Om P. J. Wie- VÄSTERREKARNE HD Skala 1:500000 selgrens verksamhet i V. se Wieselgren, sp. 445. Västertälje, landskommun i Stockholms län, öknebo härad, närmast v. om Södertälje och Södertäljeviken av Mälaren; 22,94 kvkm, 795 inv. (1934). Omväxlande odlade slätter och bergiga skogsområden. 602 har åker, 1,146 har skogsmark. Egendomar: Lina (med Lina och Kiholms tegelbruk) och Hanstavik. Vid Ragnhildsborg Södertälje varv m. m. Ingår i Södertälje landsförsamling (se d. o.). Västervik, stapelstad i Kalmar län, n. ö. Småland, vid det trånga inloppet från Väster-viksfjärden till Gamlebyviken; 2,659 har, därav 2,474 har land (stadsplanerat område 380 har), 12,666 inv. (1934). Stadens äldsta parti är trakten kring gamla kyrkan, S:ta Gertrud (anlagd samtidigt med V., ombyggd och utökad i början på 1600-talet och på 1700-talet, restaur. 1932— 33), med många ålderdomliga träbyggnader. Här ligger även ålderdomshemmet med bl. a. det genom donation 1749—51 efter ritningar av Hårle-man uppförda Ceder-flychtska fattighuset, som länge var stadens förnämsta byggnad. Strax n. v. om järnvägsstationen ligger det s. k. båtsmans-kvarteret med små låga, rödmålade stugor från den tid, då staden var skyldig hålla båtsmän. Det enkla och rätvinkliga gatusystemet inom »gamla staden» tillkom genom den efter ödeläggelsen 1677 (se nedan) följ, år upprättade stadsplanen. Den yngre bebyggelsen finner man på mal-marna s. om järnvägen samt i förstäderna med huvudsaki. villabebyggelse (se kartan). V:s enda större infartsväg går genom Allén till Storgatan, stadens förnämsta affärsgata, som förbi Stortorget fortsätter til] Skepps Bild 10. Västerviks vapen. I blått fält en enmastad segelbåt av guld.