Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västernorrlands regemente (I. 21) - Västernärkes domsaga - Västerplana - Västerrekarne (härad) - Västerrekarne kontrakt - Västerrum - Väster Silvberg - Västerstad - Västertälje - Västervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Västernärkes domsaga—Västervik
990
delpad under 1500- och 1600-talet intill 1661
knektar, som ingingo i dessa landskaps
fäni-kor och reg:ten. Men sedan sistnämnda år
knektarna överförts till båtsmanshållet och
1688 båda landskapen roterats för flottan
samt efter beväringsinrättningens införande
större delen av beväringen tilldelats
sjöbevä-ringen, ordnades övningarna för dem av
beväringen, som tilldelats armén, provisoriskt
ända till 1853. Då bildades
Väster-n o r r 1 a n d s
beväringsbatal-j o n, som blott bestod av officerare och
underofficerare. 1886 tillkom även
manskap (volontärer), och namnet ändrades
till Västernorrlands
bataljon. Genom 1892 års urtima riksdags
beslut utvecklades bataljonen till reg:te
med nuv. namn. Det blev genom 1901
års härordning likställt i styrka med
övriga reg:ten. Mötesplats var från
1848 Sånga mo, 17 km ö. om
Sollefteå, och efter 1898 Sollefteå läger.
1911 inflyttade reg:tet i sin kasern i
Sollefteå. M. B-dt.
Västernärkes domsaga, i Örebro län, under
Svea hovrätt, omfattar ITallsbergs tingslag,
bestående av Kumla, llardemo, G rimstens och
Sundbo härader (tingsställen: Hallsbergs
köping och Askersund), samt Edsbergs härads
tingslag (tingsställe: Fjugesta).
Västerplana, socken i Skaraborgs län,
Kin-ne härad, på Kinnekulles sydvästsluttning
mot Kinneviken av Vänern; 7,05 kvkm, 169
inv. (1934). 403 har åker, 88 har skogsmark.
Ingår i Medelplana och V. pastorat i Skara
stift, Kinna kontrakt.
Västerrekarne, Södermanlands läns
nordvästligaste härad, huvudsaki. mellan ö.
Hjälmaren och v. Mälaren; 373.64 kvkm, 8,847 inv.
(1934). Omfattar landskommunerna Torshälla,
Tumbo, Råby-Rekarne, Gillberga, Lista, öja
och Västermo och begränsas i ö. av städerna
Eskilstuna och Torshälla samt Eskilstunaån
(Hyndevadsström). ö. delen av V. är en
tättbebyggd del av Mälarslätten, som i s. v.
övergår i skogs- och jordbruksbygd utmed
Hjälmarens n. strand. Häradet genomlöpes av n.—s.
rullstensåsar, av vilka Köpingsåsen i v.
bildar en brygga över Hjälmarsund till
häradets s. om Hjälmaren belägna skogstrakter.
Genom västra V. går Hjälmare kanal. 12.579
har åker, 18,630 har skogsmark. V. är en
utpräglad jordbruksbygd; enda större
industriort är Nyby (se d. o.). Större samhälle: Hällby
(1.001 inv. 1931). Kommunikationer: se
kartan vid Södermanland. Tillhör Rekarne
fögderi och Livgedingets domsaga.
Västerrekarne kontrakt, i Strängnäs stift,
omfattar 6 pastorat: Eskilstuna-Fors och
Eskilstuna-Kloster; Gillberga och Lista; Kung
Karl och Torpa; Torshälla stads- och
landsförsamlingar; Tumbo och Råby-Rekarne; öja
och Västermo.
Västerrum, se V ä s t r u m.
Väster Silvberg, se S i 1 v b e r g.
Västerstad, socken i Malmöhus län. Färs
härad, på den småkulliga, nästan h. o. h.
uppodlade moränlerslätten mellan Vombsjön och
Ringsjön; 31,95 kvkm, 1.582 inv. (1934). 2,735
har åker, 139 har skogsmark. Småbrukarskola
vid Dala. Ingår i V:s och östraby pastorat
i Lunds stift, Färs kontrakt. Om P. J. Wie-
VÄSTERREKARNE HD
Skala 1:500000
selgrens verksamhet i V. se Wieselgren,
sp. 445.
Västertälje, landskommun i Stockholms län,
öknebo härad, närmast v. om Södertälje och
Södertäljeviken av Mälaren; 22,94 kvkm, 795
inv. (1934). Omväxlande odlade slätter och
bergiga skogsområden. 602 har åker, 1,146
har skogsmark. Egendomar: Lina (med Lina
och Kiholms tegelbruk) och Hanstavik. Vid
Ragnhildsborg Södertälje varv m. m. Ingår i
Södertälje landsförsamling (se d. o.).
Västervik, stapelstad i Kalmar län, n. ö.
Småland, vid det trånga inloppet från
Väster-viksfjärden till Gamlebyviken; 2,659 har,
därav 2,474 har land (stadsplanerat område
380 har), 12,666 inv. (1934).
Stadens äldsta parti är trakten kring gamla
kyrkan, S:ta Gertrud (anlagd samtidigt med
V., ombyggd och
utökad i början på
1600-talet och på
1700-talet, restaur. 1932—
33), med många
ålderdomliga träbyggnader. Här ligger även
ålderdomshemmet med
bl. a. det genom
donation 1749—51 efter
ritningar av
Hårle-man uppförda
Ceder-flychtska fattighuset,
som länge var stadens
förnämsta byggnad.
Strax n. v. om
järnvägsstationen ligger
det s. k.
båtsmans-kvarteret med små
låga, rödmålade
stugor från den tid, då
staden var skyldig hålla båtsmän. Det enkla
och rätvinkliga gatusystemet inom »gamla
staden» tillkom genom den efter ödeläggelsen
1677 (se nedan) följ, år upprättade stadsplanen.
Den yngre bebyggelsen finner man på
mal-marna s. om järnvägen samt i förstäderna
med huvudsaki. villabebyggelse (se kartan).
V:s enda större infartsväg går genom Allén
till Storgatan, stadens förnämsta affärsgata,
som förbi Stortorget fortsätter til]
Skepps
Bild 10.
Västerviks vapen.
I blått fält en enmastad
segelbåt av guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
