Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västervik - Västervik (grevskap, säteri) - Västervikskvartsit - Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnväg - Västervåla - Västeråker - Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Västervik—Västerås
992
bron. Kring Stortorget ligga rådhuset (uppf.
1793) samt några av de förnämsta
affärshusen och bankerna. Den i stadsprofilen starkt
framträdande nya kyrkan uppfördes 1901—05
efter ritning av A. E. Melander. Bland
övriga byggnader märkas stadshuset (uppf.
1844), som i sin helhet nyttjas till stadshotell,
länslasarettet (äldsta delen uppf. på
1860-ta-let), läroverket (1870), Nya folkskolan vid
Marieborgsgatan (1913) samt post- och
telegrafhuset (1914). Stadens förnämsta
parkanläggningar äro den på 1860-talet anlagda
Stadsparken samt den i inloppet till
Gamle-byviken liggande Slottsholmen med ruinerna
av slottet Stegeholm (se d. o.). Här finnas
även en sommarrestaurang, stadens
kallbadhus samt båthamn. På den s. k. Kulbacken
n. om tändsticksfabriken ligger Tjustbygdens
kulturhistoriska förenings museum, invigt
1933.
Som huvudort och hamn för Tjust har V.
sedan gammalt livlig handel och sjöfart. V:s
nuv. hamn omfattar tre skilda hamnområden,
ytterst djuphamnen (100 m kaj, 7,9 m
kajdjup), som på grund av infartens (Lilla
Blockholmssundet) ringa djup (5,97 m)
anlagts på Luzernaöns östsida, inre hamnen vid
Västerviksfjärden (omkr. 1,200 m kaj, 2,5—6
m kajdjup) och fiskarhamnen m. fl. mindre
kajer i Gamlebyviken. I V:s hamn ankommo
och avgingo 1932 tills. 3,673 fartyg om 544,806
nettoton, därav 141 fartyg om 71,258 ton i
utrikes fart. Tre rederier ha sitt säte i V.
Industrien räknade 1931 39 arbetsställen med
tills. 1,260 arb. Äldst och störst är den 1860
öppnade tändsticksfabriken, som numera
tillhör Jönköpings och Vulcans tändsticks-a.-b.;
vidare märkas a.-b. Tannins garvämnesfabrik
och sågverk (gr. 1909, aktiekap. 2,5 mill. kr.),
Westerviks pappersbruks a.-b:s och a.-b.
Slipmaterials fabriker. Vid a.-b. Bröderna Flinks
granitstenhuggeri och Bröderna Styrenius
sten-huggeri-a.-b. m. fl. stenhuggerier idkas stor
tillv. av gravstenar av »svart granit» m. m.
V. är genom Norsliolm—V.—Hultsfreds
järnvägar anslutet till ö. Sveriges smalspåriga
järnvägsnät. I V. finnas två sparbanker, V:s
och Kalmar läns enskilda, samt fyra andra
bankkontor. V. är säte för länets n.
hushållningssällskap, länets n. landsting,
skogsvårds-styrelsen för länets n. del m. fl. institutioner.
Vidare finnas högre allmänt läroverk,
läroanstalt för flickor, länslasarett, hospital (S:t
Gertruds sjukhus, uppf. 1909—12, 984
platser), epidemisjukhus och sinnesslöhem (Villa
Bo). I V. utgivas Västerviks-Posten (4 n:r i
veckan) och Västerviks-Tidningen (4n:ri
veckan). Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1932
43,270,900 kr., därav å skattefri 9,501,900 kr.,
den tax. inkomsten 11,100,040 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 6,614,283 kr.
och skulder 4,588,685 kr. I kyrkligt
hänseende utgör staden ett pastorat i Linköpings
stift, S. Tjusts kontrakt. G. Rbg; G. R-ll.
Historia. V. omtalas som stad tidigast 1275.
Det låg då inne i Gamlebyviken, där nu
Gamleby ligger, men flyttades 1433 till sitt nuv.
läge. Den här uppförda staden, länge kallad
Nya V., ödelädes 1517 av danskarna och
återuppbyggdes först under 1540-talet på befallning
av Gustav Vasa. Denne gynnade V. på flera
sätt, bl. a. genom att anlägga ett varv där
1548, som utvecklade en tidtals intensiv
byggnadsverksamhet för krigsflottans räkning.
1600-talet medförde för den dittills oansenliga
staden ett starkt uppsving, trots att den 1612
och 1677 brändes av danskarna och 1665 till
stor del lades i aska genom vådeld. V:s
export, främst trävaror och järn, stegrades
betydligt. Skeppsvarvet överläts 1646 av
kronan på V:s skeppskompani, som drev det till
1680, då verksamheten övertogs av enskilda
borgare. Under 1700-talet tillkommo flera
nya industrier (klädesfabrik, repslageri m. m.),
varjämte den utvidgade sjöfarten och
skepps-byggeriet föranledde anläggningen av ett
nytt skeppsvarv 1745. V. anknöts på
1870-talet till järnvägsnätet. Under det
sistför-flutna halvseklet har en kommersiell och
industriell uppblomstring ägt rum, som
återspeglas i en stark stegring av
invånarantalet, från 4.316 pers. 1850 till 11,813 1920. —
Litt.: II. J. Sivers, »Vesterviks stads historia
och beskrifning» (1758; omtr. 1905); »V :s
historia» (2 bd, 1933). F. Lbg.
Västervik. 1. Grevskap, som 1562
förlänades Svante Sture och som då omfattade Nya
Västerviks stad, Stegeholms slott och 54
gårdar, de flesta i Tjusts härad. 1570
överlämnades grevskapet, kallat Stegeholm och
Västervik, till Svante Stures änka, Märta
Leijon-hufvud, och utvidgades till 499 3/« hemman.
Grevskapet indrogs 1618 till kronan. Det
förlänades 1651 till II. Chr. von Königsmarck
men indrogs åter 1675. — Litt.: G. Forsgrén,
»Bidrag till svenska gref- och friherreskapens
historia» (1885); »Västerviks historia» (2 bd,
1933). F. Lbg.
2. Säteri, se Gustavsvik.
Västervikskvartslt, geol., se Kvartsit
och Småland, sp. 1353—54 (kartan).
Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnväg, se
N o r s h o 1m — V ästervik—Hultsfreds
järnvägar.
Västervåla, socken i Västmanlands län,
Gamla Norbergs bergslag, kring sjön
Åmän-ningen; 136,39 kvkm, 1,350 inv. (1934). Sjörik
skogs- och bergsbygd. 872 har åker, 7,764
har skogsmark. Stations- och brukssamhälle:
Ängelsberg (se d. o.). Egendomar:
Ängels-berg och Trummelsberg (se Färna).
Pastorat i Västerås stift, Västerfärnebo kontrakt.
Västeråker, socken i Uppsala län, Ilagunda
härad* s. v. om Uppsala, på den svagt
undu-lerade slättbygden n. om Lårstaviken; 10,15
kvkm, 228 inv. (1934). 654 har åker, 150 har
skogsmark. Ingår i Uppsala-Näs, V:s och
Dalby pastorat i Ärkestiftet, Ulleråkers och
Norunda kontrakt.
Västerås, stad i Västmanland, kring
Svartåns mynning i Mälaren, säte för
landshövdingen i Västmanlands län och biskopen i
Västerås stift. Efter inkorporeringen av
socknarna S:t Ilian och Lundby 1918 omfattar V.
6,359 har (andel av Mälaren oberäknad), därav
6,330 har land; 31,229 inv. (1934).
Främst genom stadsarkitekten Erik Hahrs
(se d. o.) insatser har stadsbilden i stort
bevarat sin gamla prägel. Äldre hus ha ofta
restaurerats pietetsfullt och nya
inkomponerats harmoniskt. Stadens äldsta hus äro
domkyrkan (se Västerås domkyrka),
bis-kopshuset, domkapitelshuset och slottet, som
nu hyser landshövdingebostad, länsstyrelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
