Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerås domkyrka - Västeråsens sanatorium - Västeråsfjärden - Västerås län - Västerås ordinantia - Västerås recess och Västerås ordinantia - Västerås slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Västeråsens sanatorium—Västerås slott
998
biskop Otto skänktes stenaltartavlan i
koromgången och de båda nederländska
altarskåpen i sidoskeppen. Under hans tid tillkommo
också de båda märkliga stenrelieferna på ömse
sidor om västportalen, den ena med Maria och
Kristusbarnet, den andra med Johannes
Döpa-ren och den helige David, Västmanlands
apostel, samt det praktfulla, av Sten Sture d. y.
och Kristina Gyllenstierna 1516 donerade
altarskåpet över högaltaret. I koret skildes
mittskeppet från sidoskeppen av en låg mur,
mot vilken korstolar stodo. Rester av snidade
bänkgavlar förvaras dels i kyrkans museum,
dels i Statens historiska museum. 1521 sattes
kyrkan i brand av danskarna, varvid tornspira
och yttertak förstördes, men 1537 reparerades
taket, och under Johan III fick tornet en
fyrkantig, blytäckt huv med en kopparbeslagen
spets och i hörnen fyra små spiror. Av
Johannes Rudbeckius företogs en reparation,
som senare fortsattes. Väggar, tak, pelare
och fönster lagades, takfallen, nu blott två,
belädes med koppar, en sakristia inbyggdes
vid n. väggen o. s. v. Tornspiran avbrann genom
åskeld 1691 men ersattes av en ny, hög,
obe-liskartad, efter Nicodemus Tessin d. y:s
ritningar (1693—94). På 1800-talet undergick
V. två stora restaureringar. Den ena
företogs under H. Zettervalls ledning av P. J.
Ekman och avsåg en grundlig rensning och
stilenlig uniformering, varvid talrika äldre
tillsatser och värdefulla detaljer gingo
förlorade. Den andra skedde 1896—98 under
Agi Lindegrens ledning och var mera
pietetsfull. Därvid tillkom bl. a. valvens
målning. I n. yttre sidoskeppet anordnades ett
dopkapell, varvid ett träskrank och en
dopfunt, båda rikt smyckade Lybeckarbeten från
1622, kommo till användning. Även kapellets
altarskåp är av nordtysk härkomst. Bland
kyrkans gravmonument märkas — utom en
del gravstenar från medeltid och Vasatid —
riksdrotsen Magnus Brahes och hans båda
gemålers ståtliga marmorvård och Erik XIV:s
av Gustav III skänkta och 1797 i
koromgången uppställda marmorsarkofag samt flera
praktfulla, i trä snidade, målade och förgyllda
epitafier från 1600-talets slut och senare.
Litt.: A. Lindegren, »Mariakyrkan i
Vester-ås» (1898); Gerda Boethius, »Studier i V:s
byggnadshistoria» (i Fornvännen 1919); A. Hahr,
»V.» (1923; där äldre litt. anges). A. II-r.
Västeråsens sanatorium, tuberkulossjukhus
inom Borås stads område, Älvsborgs län, i
Söråns dal strax v. om själva staden; 70
platser. Äges av Borås stad; driften bekostas
av landstinget, som 1935 väntas överta V.
Sanatoriet öppnades 1913.
Västeråsfjärden, fjärd i Mälaren, invid
Västerås (se kartan vid Västmanland).
Västerås län, se Västmanlands län.
Västerås ordinantia, se Västerås recess.
Västerås recess och Västerås
ordi-n a n t i a kallas de för svenska kyrkans
reformation avgörande beslut, som fattades vid
riksdagen i Västerås 16—24 juni 1527.
Dal-junkerns uppror, kronans uttömda tillgångar
inför nya betalningskrav från Lybeck och
nödvändigheten att komma till ett avgörande
med hänsyn till den evangeliska
förkunnelsen föranledde riksdagskallelsen. Konungen,
som efter en sammanstötning med biskop
Brask och herr Ture Jönsson avsade sig
kronan och lämnade riksdagen, förmåddes efter
ett par dagars förvirrade förhandlingar att
återvända, varefter beslutet uppsattes efter
hans vilja. Före beslutets formulering hölls
den kända disputationen mellan Olaus Petri
och Peder Galle; den förre predikade ock för
ständerna. Recessen innehåller
väsentligen: 1) ständernas löfte om medverkan att
undertrycka uppror; 2) indragning av
biskoparnas slott samt av deras, domkyrkornas,
kanikernas och delvis även klostrens
överflödiga egendom; 3) ridderskapet skulle återfå
alla gods, som av deras förfäder efter 1454
blivit givna, sålda eller pantsatta under
kyrkor och kloster; 4) då man av disputation och
predikan funnit den nya förkunnelsen grundad
på Guds ord, anhöllo alla om att Guds ord
måtte allestädes i riket rent predikas. — Aled
Västerås ordinantia menar man den
kungliga förordning, som vid samma tillfälle
uppsattes och som blev den svenska
evangeliska kyrkans första, visserligen
fragmentariska, kyrkostadga. Konungen fick inflytande
på kyrkans ämbetstillsättningar. Förbindelsen
med påven och den katolska kyrkan bröts.
Den andliga domsrätten upphörde utom i ett
fåtal mål. Guds ords studium gjordes
oundgängligt för prästbildningen. —
Västeråsbeslu-ten, vid vilkas förberedelse och avfattning
Laurentius Andreæ som konungens ledande
minister säkert spelat en avgörande roll,
krossade katolska kyrkans maktställning i Sverige
och gav kronan fast ekonomiskt underlag för
den nationella förnyelsen. — Litt.: S. Tunberg,
»Västerås riksdag 1527» (i Uppsala Univ:s
Ärsskr. 1915, tr. 1913; jfr rec. av E.
lliide-brand i Ilist. Tidskr. 1914); K. B. Westman,
»Reformationens genombrottsår i Sverige»
(1918); L. Sjödin, »Västerås möte 1527» (i Hist.
Tidskr. 1927—28); Hj. Holmquist i »Svenska
kyrkans historia», 111:1 (1933). K. B. W-n.
Västerås slott är en massiv, fyra våningar
hög, ej fullt reguljär fyrkantig byggnad av
gråsten och tegel kring en mindre borggård.
På 1200-talet fanns här ett tornartat fast
hus, ännu urskiljbart i det n. ö. hörnet, med
märken av skottgluggar ända upp i nuv.
fjärde våningen. Till tornet anslöt sig en
fyrkantig ringmur av gråsten. Utefter
murarna uppstodo småningom längor, den första
i n., därnäst åt ö., mot Svartån. Detta
»Västerås hus» innehades en tid av Bo Jonsson
Grip och kom 1386 till drottning Margareta,
senare till konung Erik, vars befallningsman
var Jösse Eriksson. Borgen intogs av
Engelbrekt 1434, av Jöns Bengtsson Oxenstierna
1457, av Nils Sture 1466. Under Gustav Vasas
belägring 1521—22 förstördes den delvis men
blev av honom restaurerad och utvidgad. I n.
tillkom en tredje våning med rikssalen, men
även övriga flyglar utbyggdes såväl under
konung Gustav och Johan 111, då
slottskyrkan i v. byggdes, som under Karl IX och
Gustav II Adolf. Slottet, som slutligen
bestod av tre våningar samt överst en
skytte-våning, besöktes ofta av Vasakonungarna.
Johan III firade här 1585 sitt bröllop med
Gunilla Bielke, och Erik XIV satt fången
här juni 1573—1 dec. 1574. Den sista
furstefamilj, som residerade på slottet, var
pfalz-greven Johan Kasimir och hans gemål, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
