Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västmanland - Förhistoria - Historia - Litteraturanvisningar - Västmanland (hertigdöme, titel) - Västmanlands Allehanda - Västmanlands Folkblad - Västmanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Västmanland—Västmanlands län
J012
få; en vacker runsten har påträffats i
Fläcke-bo. En silverskatt från 1000-talet föreligger
från östjädra. Labyrinter (se Labyrint)
finnas i Kungs-Barkarö och Badelunda (bild
10), en omtalas från Möklinta. II. R-h.
Historia. För ledungsskyldighetens
fullgörande delades V. i åtta hundaren, utom Dala
hundare (Dalarna), som länge hörde till V.
Rättssedvänjorna framgå av Västmannalagen
(se Landskapslagar, sp. 675). Mälaren
var ännu i senare hälften av 1100-talet en
salt havsvik, vilket underlättade deltagande
i vikingatågen och förde kristendomen till V.
(se David, sp. 565). Om Västerås stift
se d. o. Ännu vid nyare tidens början
sammanföllo begreppen V. och Västerås stift,
vars äldre historia är vansklig att
utreda på grund av N. Rabenius’ (se d. o.)
urkundsförfalskningar. Bergsbruket började
trol. i Västeråstrakten i sammanhang med att
konung Knut Eriksson anlade ett mynthus i
Västerås i slutet av 1100-talet. Omkr. 1300
var gruvdrift i Norbergs järngruvor i full
gång, omhändertagen av konung och biskop
i samarbete med tyska »garpar» och svenska
stormän, t. ex. Tyrgils Knutsson. Därefter är
V :s historia ett med bergsbrukets. Raven v.
Barnekows räkenskaper (se C. G. Styffe,
»Bidrag till Skandinaviens historia», bd 1, 1859)
ge en god bild av 1360-talets bergsbruk och
visa hur Norberg dominerade. Från denna tid
härstamma nog också de många ortnamnen
kring Norberg på -benning (-byggning) och
utvisa en vidgning av bruksbygden.
Engel-brekts resning 1434 utgick från Norbergs
bergslag. Först i början av 1500-talet fann
man silvret i Sala. Den ökade tekniska
skickligheten att utnyttja åarnas större vattenfall
samt skogsskövlingen kring gruvorna för
»till-makning» och »eldsättning» samt för kolning
för hyttor och osmundsmide framtvungo
småningom en särskild bruksbygd med hamrar
även rätt långt från bergslagen. S. E-s.
Litteraturanvisningar. »Västmanland» (2
bd, 1922—25; i ser. Hembygdsböckerna); Sv.
Turistfören:s Ärsskr. 1918; Sv. Turistfören:s
Resehandböcker, XXIX, »V. och Närke»
(1923); H. Nelson, »En bergslagsbygd» (i
Ymer 1913); O. Grau, »Beskrifning öfver
Wästmanland» etc. (1754; nytr. 1904); Gerda
Boethius, »De tegelornerade gråstenskyrkorna
i norra Svealand» (1921) och »Konsthistoriska
riktlinjer inom Västerås stift under
1600-talet» (i »Från Johannes Rudbeckius’ stift»,
1923); V:s Fornminnesfören :s Ärsskr. 1874 ff.
(bl. a. arkeol. uppsatser 1912 av II. Ilofberg,
1920 av B. Schnittger och 1934 av I. Schnell);
E. Olsson, »Stenåldern i V., Dalarna och
Gästrikland» (i Ymer 1917); B. Engström,
»Den västmanländska kungsvägen» (i Sv.
Väg-föreu:s Tidskr. 1930); L. L. Lorichs, »Vägar
och gästgivargårdar i V:s län» (1932). Se
även litt. vid N o ra s ko g samt
källförteckningen på färgkartan.
Västmanland. 1. Hertigdöme (se d. o., sp.
946). — 2. Hertig av, titel, som burits av
Gustav II Adolf (1609—32) och arvfursten
Erik (1889—1918).
Västmanlands Allehanda, se
Westman-lands Allehanda.
Västmanlands Folkblad, socialdemokratisk
tidning i Västerås, gr. 1918, utges sedan dec.
1927 sex ggr i veckan. Huvudred, är sedan
1920 O. E. Olovson (f. 1883).
Västmanlands län omfattar ö. delen av
Västmanland (se karta vid d. o.). Våla,
Sim-tuna och Torstuna härader av Uppland samt
den inom Södermanland belägna delen av
Åkerbo härad och Arboga; 6,755,96 kvkm
(andel av Mälaren ej inräknad), därav 6,438,19
kvkm land, 161,290 inv. (1934), därav i
städerna 50.264 inv., 25 inv. per kvkm.
Residensstad: Västerås.
Tidigare folkmängd: 71,952 inv. 31 dec. 1751,
86,583 inv. 180u, 96,691 inv. 1850, 148,271 inv.
1900, 168,815 inv. 1920.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 37,7 %, industri och
bergsbruk 36,- %, handel och samfärdsel 8,5 %,
allmän tjänst och fria yrken 3,4 %, husligt arbete
4,4 %, f. d. yrkesutövare m. fl. 9,2 %.
Landarealen, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 1,261 har (0,2 %), åker 163,783 har (25,5 %),
äng 16,083 har (2,5 %), skogsmark 371,883 har
(57,8%), övrig mark 90,809 har (14%).
Brukningsdelar (1927) : 9,126 st. med i medeltal
17,9 har åker. Av brukningsdelar med över 2 har
åker brukades 5,390 med tills. 70,2 % av den
sammanlagda åkerarealen av ägaren och 2,091 med
29,a % av arrendatorer. 4,580 brukningsdelar ha
0,25—10 har åker, 3,985 ha 10—50 har åker och 561
över 50 har åker.
Skörd (medeltal ton 1926—30) : Vete 19,480, råg
12,490, korn 2,848, havre 62,925, blandsäd 14,071,
baljväxter 3,820, potatis 27,684, foderrotfrukter
28,531, hö 219,757.
Husdjur (1927) : Hästar 21,180, nötkreatur
94,621, får 10,779, getter 340, svin 29,105, höns
158,746, bisamhällen 4,337.
Mejerihantering (1931) : 34 andels-, 4 gårds-, 3
gårdsuppköps- och 9 uppköpsmejerier; tillv. smör
1,541 ton, ost 995 ton.
Skog: Se tab. vid Riksskogstaxeringen.
Industri (1931) : 460 arbetsställen med tills. 14,332
arb., därav på landsbygden 303 arbetsställen och
8,610 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1934) : 549 km, därav 128 km statens
(delar av linjerna Stockholm—Krylbo och Krylbo—
Mjölby), 362 km enskilda normalspåriga (delar
av Stockholm—Västerås—Bergslagens, Grängesberg—
Oxelösunds, Sala—Gysinge—Gävle och
Krylbo—Norbergs järnvägar) samt 59 km enskilda smalspåriga
(Köping—Uttersberg—Riddarhyttans järnväg). Vägar
(1932) : 950 km lands- och 1,332 km bygdevägar.
Omnibuslinjer (1933): 80 koncessionerade linjer;
längd tills. 2,512 km. Sjöfart: I V:s hamnar
ankom-mo och avgingo 1931 tills. 6,246 fartyg om 513,239
nettoton i inrikes och 199 fartyg om 98,377 ton i
utrikes fart. Se även Strömsholms kanal
och Hjälmare kanal.
Indelning (1933): Städer: Västerås, Sala, Köping,
Arboga. Fögderier: Västerås, Kungsörs, Bergslags,
Sa Ibergs-Väsby. Domsagor: Västmanlands västra,
Västmanlands mellersta, Västmanlands östra.
Härader och bergslag: Åkerbo, Skinnskatteberg,
Snev-ringe, Gamla Norberg, Vagnsbro, Norrbo, Tnhundra,
Siende, Yttertjurbo, övertjurbo, Simtuna, Torstuna,
Våla. 1 köpings- och 65 landskommuner, 3
municipal-samhällen. G. R-Il.
Sedan sekelskiftet har folkmängden
avtagit på landsbygden och sedan ett 15-tal år
även i hela länet. Jordbruket är
huvudnäring i de s. och ö. delarna och industri och
bergsbruk i de n. och v. delarna (se
Västmanland, sp. 1007 f., och Bergslagen).
1931 brötos inom V. 187,490 ton järnmalm
och tillverkades 50,699 ton tackjärn.
Brytningen och tackjärnstillverkningen ha nedgått
betydligt under senare tid. De flesta
gruvorna äro belägna i Norbergs och
Skinnskatte-bergs socknar. Järnverk finnas i Fagersta,
Surahammar, Hallstahammar m. fl. orter.
Me-tallvaruindustri finnes i Västerås och Skultu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
