Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västra Tommarp - Västra Torsås - Västra Torup - Västra Tunhem - Västra Vemmenhög - Västra Vemmerlöv - Västra Vingåker - Västra Vram - Västra Värends domsaga - Västra Värmlands folkhögskola - Västra Ämtervik, Västra Emtervik - Västromerska riket - Värstrum (Västerrum) - Västsaxiska - Västsibiriska området - Västsvenska folkminnesarkivet - Västtrakien - Västturkestan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västra Tommarp—Västturkestan
1021
Västra Tommarp, socken i Malmöhus län,
Skytts härad, på Söderslätt, närmast n. v.
om Trälleborg; 5,95 kvkm, 223 inv. (1934).
549 har åker; skog saknas. Ingår i Ilåslövs,
Bodarps, V:s och Skegrie pastorat i Lunds
stift, Skytts kontrakt.
Västra Torsås, socken i s. Kronobergs län,
Allbo härad, närmast v. om sjön Åsnen; 212,56
kvkm, 3,008 inv. (1934). Småkuperad
skogsbygd med många småsjöar och mossar. 2,203
har åker, 9,441 har skogsmark. Ingår i V.
och Härlunda pastorat i Växjö stift, Allbo
kontrakt.
Västra Torup, före 1926 T o r u p, socken i
Kristianstads län, V. Göinge härad, v. om
Hässleholm; 71.21 kvkm, 1,107 inv. (1934).
Småkuperat skogsområde med småsjöar;
Ijung-och mossmark. 1,059 har åker, 4,473 bar
skogsmark. 1 V. ligger en del av Tyringe
(se d. o.) municipalsamhälle. Ingår i Röke
och V :s pastorat i Lunds stift, V. Göinge
kontrakt.
Västra Tunhem, socken i Älvsborgs län,
Väne härad, närmast ö. om Vänersborg och
Göta älv, vid Vänern; 80,64 kvkm, 3,975 inv.
(1934). Omfattar v. hälfterna av Halle- och
Hunneberg samt slättbygden vid deras fot.
2,620 har åker, 3,201 har skogsmark. Vid
älven i n. industriorten Vargön (se d. o.).
Egendomar: Forstena (se d. o.) och Nygård.
Ingår i V-.s. Gärdhems, Väne-Äsaka och N.
Björke pastorat i Skara stift, Väne kontr.
Västra Vemmenhög, socken i Malmöhus län,
Vemmenhögs härad, på Söderslätt, s. om
Skurups köping; 5,85 kvkm, 397 inv. (1934).
540 har åker; skog saknas. Ingår i ö.
Vemmenhögs, V:s, Tullstorps och Svenstorps
pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Västra Vemmerlöv, socken i Malmöhus län,
Skytts härad, på Söderslätt, närmast n. om
Trälleborg; 7,02 kvkm, 298 inv. (1934). 620
har åker; skog saknas. Ingår i Hammarlövs,
V:s, Gylle och Kyrkoköpinge pastorat i Lunds
stift, Skytts kontrakt.
Västra Vingåker, Södermanlands läns
västligaste socken, i Oppunda härad, kring V.
stambanan, närmast v. om Katrineholm;
346,97 kvkm, 8,561 inv. (1934). Sjörik
skogs-och jordbruksbygd, för vilken Vingåkers (se
d. o.) municipalsamhälle är handelscentrum.
V. omges bl. a. av Hjälmaren, öljaren, Viren
och Tisnaren. 8,635 har åker, 17,607 har
skogsmark. Vid Nyköpingsån ligger Högsjö
(se d. o.) industrisamhälle, i n. ö. Gropptorps
marmorbruk. Egendomar: Sävstaholm,
Ske-näs, Högsjö (se dessa ord), Kesäter m. fl.
Pastorat i Strängnäs stift, Oppunda v.
kontrakt. — Litt.: N. A. Lundgren, »Beskrifning
öfver Vestra Vingåkers socken» (1873); B.
Waldén i Personhist. Tidskr. 1931.
Västra Vram [-amm], socken i Kristianstads
län, Gärds härad, på Linderödsåsens n. ö. sida
och slättbygden vid dess fot; 55,66 kvkm, 2,930
inv. (1934). 2,690 har åker, 1.018 har
skogsmark. Municipalsamhälle: Tollarp (se d. o.).
Ingår i V:s och ö. Vrams pastorat i Lunds
stift, Gärds kontrakt.
Västra Värends domsaga, i Kronobergs län,
under Göta hovrätt, omfattar Allbo härad;
ett tingslag (tingsställe: Alvesta).
Västra Värmlands folkhögskola,
folkhögskola i Ingesund, Arvika landskommun,
Värm
1022
land. Med V. är förenad Folklig’»
musikskolan, den enda i sitt slag i Sverige.
Västra Ämtervik, Västra Emtervik,
socken i Värmlands län, Fryksdals härad, på
Mellan-Frykens v. strand; 135,45 kvkm, 1.806
inv. (1934). Kyrkbygden, mellan sjöarna
Mel-lan-Fryken och Aplungen, omges av
skogs-och bergsbygd. 2,326 har åker, 7,341 har
skogsmark. Pastorat i Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt.
Västromerska riket. Sedan gammalt bestod
en motsats mellan den v., latiniserade och den
ö., grekisk-orientaliska delen av Romerska
riket. En motsv. politisk delning infördes
364 under Valentinianus och Valens. Hela
riket förenades för sista gången av
Theodo-sius under några månader 395; det delades
därpå åter mellan hans söner Honorius och
Arcadius. Den siste västromerske kejsaren
avsattes 476, varmed V. upphörde. Jfr
Romerska riket, sp. 1022. M. Pn N-n.
Västrum, förr även V ästerrum, socken
i Kalmar län, S. Tjusts härad, på
skärgårds-kusten närmast s. om Västervik; 148,37 kvkm,
1,561 inv. (1934). Sjörik skogs- och
bergsbygd, odlad i dalarna. 1,302 har åker, 6,558
har skogsmark. Egendomar: Helgerum (se
d. o.) m. fl. Ingår i Gladhammars och V :s
pastorat i Linköpings stift, S. Tjusts kontr.
Västsaxiska, se Engelska språket.
Västsibiriska området, se S ibi rien, sp. 781.
Västsvenska folkminnesarkivet, se L
ands-må 1 s a r k i v e t, sp. 686.
Västtrakien, se T r a k i e n, sp. 540.
Västturkestan, landområde i v.
Centralasien, tillhörande Sovjetryssland. Omfattar
landet mellan å ena sidan Kaspiska havet,
Aralsjön och Balkaschsjön, å andra sidan
gränserna mot Persien, Afganistan och Kina,
ung. motsv. begreppet Ryska Centralasien.
V. är till största delen ett lågland, vid
tillräcklig vattentillgång bördigt men i stor
utsträckning bestående av sandöknar
(Kara-kum, Kyzyl-kum) eller öde stäpper.
Huvudfloderna äro Amu-darja och Syr-darja, som
utmynna i Aralsjön, samt 1 li (till Balkasch);
övriga floder, ss. Murghab, Zerafsjan och Tju,
utsina i ökensanden. Gränsområdena i s. och
s. ö. tillhöra inre Centralasiens mäktiga
bergskedjor och massiv, ss. Ala-tau,
Tien-shan, Alai och Pamir, som omsluta ofta
bördiga dalbäcken, t. ex. Fergana och Ilidalen.
Klimatet är utpräglat kontinentalt med heta
somrar och kalla vintrar; nederbörd faller
i större mängd endast i bergstrakterna.
Befolkningsförhållandena äro täml. invecklade,
en följd av de många folkvandringar, för
vilka V. varit utsatt. Av indoeuropeiskt
ursprung äro de bofasta tadjikerna, huvudsaki.
i bergstrakterna. Bland de talrika
turkfolken märkas främst uzbekerna, som länge
varit politiskt härskande i V.; de utgöra
huvuddelen av den bofasta
jordbrukarbefolkningen och den handelsidkande
stadsbefolkningen (»sarter»). Huvudsaki.
nomadiserande turkfolk äro kazakerna (i de n.
stäppområdena), karakirgiserna (i bergstrakterna),
turkmenerna (v. om Amu-darja) och
karakal-pakerna (vid Aralsjön). En betydande
kolonisation av ryska jordbrukare äger rum
främst inom de för odling lämpligaste
stäpptrakterna. Jordbruket är huvudnäring inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
