Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vävning - Vävskolor - Vävstol - Vävsöm - Växel (betalningsförbindelse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Vävskolor—Växel
1038
skyttellådor användas. Utom vanliga
vävstolar finnas även automatvävstolar
el. vävautomater. Vid de förra måste
vävaren själv utbyta den förbrukade
väftspolen, vid de senare sker detta automatiskt.
Urtypen för alla automatmekanismer är den av
engelsmannen Northrop 1895 uppfunna.
Automatstolarna förutsätta dock ett förstklassigt
garnmaterial och passa ej i alla väverier. Sin
största framgång ha de vunnit inom
bomullsindustrien. På en vanlig handvävstol är
produktionen 20 skott per vävare och minut,
medan i moderna bomullsväverier en vävare
kan betjäna 36—50 vävstolar med en
hastighet av 180 inslag per stol och minut.
Förarbetena till v. omfatta varpens
rullning, varpning, klistring, bomning,
solv-ning och skedning samt väftens spolning (se
Varpning). — Litt.: E. Gräbner, »Die
We-berei» (6:e uppl. 1932); II. Repenning, »Die
me-chanische Weberei» (3:e uppl. 1926). S. Kj-d.
Vävskolor. För utbildandet av teknisk och
liknande personal för vävnadsindustrien
finnas i Sverige dels två fackskolor,
Len-ningska vävskolan i Norrköping och
Vävskolan i Borås, dels textiltekniska
fackavd. vid de tekniska elementarskolorna i
Borås och Norrköping. Kurserna äro
vid Lenningska vävskolan ettåriga, vid
Vävskolan i Borås tvååriga. Undervisningen
omfattar råämneslära, spinning, förarbeten till
vävningen, mekaniska vävstolar,
bindnings-lära, mönsteranalys och appretering. Den
textiltekniska fackavd. är vid tekniska
elementarskolan i Borås fyraårig, vid skolan i
Norrköping treårig. Eleverna erhålla här,
jämte en ren fackutbildning, även en
allmänteknisk ingenjörsutbildning. I hand- och
konstvävning för kvinnliga elever
meddelas undervisning även vid ett stort antal
enskilda skolor, ss. Handarbetets vänners,
Johanna Brunsons (Stockholm) och inom olika
län av resp, hemslöjdsföreningars v. S. Kj-d.
Vävstol, se V ä v n i n g.
Vävsöm, se Konstsömnad, med bild 3.
Växel (av ty. ’Wechsel, boll, wissel-, jfr eng.
bill of exchange, fr. lettre de change, it.
lct-tera di cambio), skriftlig betalningsförbindelse
i viss form, genom vilken antingen
utställaren, trassenten, anmodar person, hos
vilken han har tillgodohavande el. kredit, t
ras-sa t e n, att på utsatt tid betala visst
penningbelopp till annan person, r e m i 11 e
n-t e n, el. utställaren själv utfäster betalningen
till remittenten. Trasserad el. dragen
v. kallas t r a 11 a el., sedan trassaten
påtecknat den sitt godkännande och sålunda
accepterat betalningsskyldigheten, a c c e p t.
Egen v., skuldebrev i växelform, kallas även
torr v. (en vanlig form är postremis
s-växel, se d. o.). Sola utmärker, att v.
utfärdats endast i ett ex.; finnas flera ex.,
kallas dessa prima, sekunda etc. Duplikat
(el. kopia) med angivande i texten av prima,
sekunda etc. begagnas vid transoceana
re-missor. Utsatt förfallodags noggranna
iakttagande med prompt likvid blev handelsbruk
(se d. o.) och lagfästes i särskild växelrätt
(se d. o.).
Risken för penningtransporter till sjöss och
genom länder med dålig rättssäkerhet samt
knappheten på redbart mynt, skiljaktighe-
Bild 4. Automatisk bomullsvävstol.
terna i olika länders myntsorter och
gångbarhetens begränsning till myntningsorten
och dess eget handelsområde torde ha
grundlagt det sannolikt urgamla men först på
1300-talet i Italiens handelsstäder (Genua,
Ve-nezia m. fl.) såsom allmänt gängse
dokumenterade bruket att mot likvid i landsmyntet
låta en känd affärsman (bankir el. »växlare»,
köpman och redare) med förbindelser hos
kolleger i främmande land utställa s. k.
växelbrev med anmodan till adressaten att
utbetala motsv. penningsumma i sitt lands
mynt till brevets överlämnare (jfr R e s
e-kreditiv) vid uppvisandet eller på viss
förfallodag (se Siktväxel och
Efter-sikts växel samt V a 1 u t a).
Innehavaren undgick därmed även växlingsbesvär.
ömsesidigt kunde utställare av v. kvitta
dem emellan sålunda uppkomna skulder och
fordringar, utan att en slutuppgörelse
krävde försändelser av mynt el. myntmetall utom
för likvidering av ev. saldo till den enes
förmån. Export och import av varor
mellan olika handelsplatser och länder erbjödo
än vidsträcktare användning av v. som
kredit- och betalningsmedel, särskilt genom
överlåtbarheten av en exportörs accept el.
remissa från exportvarornas mottagare på
importör, som i sin ordning översände dem i
likvid för importerade varor (se
Växelkurs). Dylika överlåtelser ske numera
företrädesvis på banker, som tillgodose
importörernas efterfrågan med exportörernas utbud
av v. och även förmå utjämna efterfrågan och
utbud på utländska valutor genom egna
krediter i utlandet och transaktioner med
riksbanken (se även Rembours).
överlåtelse av v. sker genom namnteckning
på baksidan av v., indossament el.
endosse-ment (se d. o.). Förbud mot överlåtelse
tecknas »icke till order», s. k.
rektaklau-sul. Om betalningsorten se D o m i c i 1. Man
och man emellan är överlåtelse möjlig i
obegränsat antal led (se A 1 1 o n g e). Om
växelinnehavare vill erhålla likvid före
för-fallodagen, sker överlåtelsen vanl. på bank
(se d. o., sp. 839, och Diskont 2). Rena
handelsväxlar, vilka äro korta v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
