Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vävning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Vävning
1036
Bild 2. Schematisk framställning av en vävstol.
Skytteln kastas omväxlande från höger och
vänster genom skälet, och följaktligen
kommer väfttråden, varje gång skytteln vänder,
att böjas om de yttersta varptrådarna och
binda dessa vid de övriga. Varpen förstärkes
vanl. närmast kanterna, så att en fast egg
el. stad bildas. Varje införd väfttråd måste
slås in i väven. Härtill tjäna skedlaget
el. slagbommen L och den i denna fästa
skeden el. ritten (vävka m). Denna
består av ett fint galler av platta stavar el.
tänder, b, mellan vilka en eller flera
varptrådar äro trädda. Skeden verkar även
styrande på skytteln samt håller varptrådarna
regelbundet utbredda. Skednumret
anger antalet tänder per längdenhet, och
varpens täthet bestämmes härav och av antalet
trådar per tand. I maskinvävstolar lindas det
färdigvävda tyget upp på tygbommen IV 2,
vilken vanl. får sin rörelse från s a n d b o
m-m e n W1. Denna är försedd med en
fram-matningsanordning eller regulator, som
för varje infört inslag matar fram en viss
mängd tyg och följaktligen kommer att
bestämma väftens täthet. Mycket smala
vävnader, ss. b a n d, framställas flera i bredd
på samma vävstol. Mellan varje band måste
då plats finnas för skyttlar och skyttellådor.
Man skiljer på handvävstolar och maskin-
Bild 3. Enkel handvävstol. Schematiserad bild.
vävstolar. Handvävstolar användas i
våra dagar huvudsaki. inom hemslöjden och
konstvävningen, medan industrien använder
olika maskinella vävstolar. Men även för
be-klädnadsartiklar av mycket hög kvalitet har
handvävningen kunnat stå sig som
ekonomisk produktionsform i konkurrens med
maskinvävningen (t. ex. Rodier i Frankrike).
Bild 3 återger en enkel handvävstol.
Skytteln kastas för hand genom skälet, och
skedlaget slås likaledes an för hand. Skaften
höjas och sänkas medelst fottrampor, vilket är
rätt besvärligt vid stora skaftantal. Man
har därför även vid handvävstolar börjat
använda skaft- och jacquardmaskiner (se
nedan). För underlättande* av arbetet
brukas nu ibland ryckverk, där vävaren
medelst två vid ett handtag fästa snören
kan rycka skytteln genom skälet. Vid
mycket stora mönster har man för
uppdelandet av varpen infört extra
mönsterskaft, vilka lyfts för hand. En sådan
anordning är dragrustning el.
harneskinredning, som begagnas bl. a. för
damast, dubbel-(finn-)vävnad och opphämta m.
fl. hemslöjdstekniker. I andra vävnadsslag
plockas el. snärjes mönstret in för hand, t. ex.
r ö 11 a k a n och krabba snår.
Flamsk-vävnad och gobeläng utföras i en
mycket enkel vävstol med upprättstående varp
(jfr Vävda tapeter). Band vävas i
bandvävstol, som i princip överensstämmer med
en enkel handvävstol; mönstren bildas dock
vanl. av en extra varp, som bringas att
passera bottenvävnaden. Beteckningen
handvävd är numera skyddad i Sverige och
anses innebära en garanti för högre kvalitet.
Detta behöver emellertid ej alltid vara fallet,
ehuru vid handvävningen bättre material i
allm. torde komma till användning och detta
dessutom skonas mer än vid maskinvävningen.
Som maskinvävstolens uppfinnare
räknas engelsmannen E. Cartwright (sed. o.).
Maskinvävstolarna erhålla sin rörelse genom
mekanisk drivkraft, och denna överföres från
en huvudaxel A (bild 2) till stolens övriga
delar. Vevstaken a ger sålunda skedlaget
dess fram- och återgående rörelse. Skedlaget
sträcker sig vidare utom vävb redden på
ömse sidor, så att en liten låda där kan
bildas för att mottaga skytteln. Medelst från
huvudaxeln drivna slagarmar kastas nu
skytteln växelvis från den ena lådan till den
andra. Skaften höjas och sänkas vid små
skaftantal med hjälp av excentrar, som
verka på trampor. Vid stora skaftantal äro
skaftmaskiner nödvändiga, där
skaftens rörelse styres av pappkort, i vilka hål
slås t. ex. för de skaft, som skola höjas.
Man går av praktiska skäl ej över 32 skaft
utan använder då i stället
jacquardmaskiner (se Jacquardmaskinen).
vilka möjliggöra mönster med tusentals
olikbindande trådar (t. ex. damast). Antalet
väv-stolstyper är mycket stort, och de
konstruktiva detaljerna variera avsevärt, beroende på
vävnadens bredd, täthet och bindning samt
garnmaterialets beskaffenhet (se bild 4).
Stolbredden rättar sig efter vävnadens bredd,
vilken kan växla från några dm till 10 m.
För vävnader med flera slags väft. t. ex.
rutiga, måste växelstolar med 2—6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
