Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växelundervisning - Växjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Växjö
1046
Bild 11.
Växjö stads vapen.
I fält av silver en röd
byggnad (stadens gamla
rådhus) med inskriften
16W98 i guld över porten.
1903, III 1909); »Lankasterskolor»
(skildringar av dylika skolor; Årsböcker i Sv.
Undervisningshistoria, h. 6, 1922);
»Växelunder-visningssällskapets normalskola och
folkskole-seminariet i Stockholm 1830—1930», utg. av
Anna Sörensen (1930). Fr. Sg.
Växjö [vä’kföj. 1. Uppstad i Småland, säte
för landshövdingen i Kronobergs län (sedan
1634) och biskopen i V. stift, ligger vid n.
stranden av den lilla Växjösjön (161 m ö. h.); 1,114
har, därav 895 har
land (250 har
stads-planerade), 9,827 inv.
(1934). V. har i allm.
raka och breda gator
samt vackra
esplana-der och parker.
Stadens förnämsta
byggnad är domkyrkan, nu
en treskeppig hall med
kryssvalv och med
blinderingar prydda
trappgavlar; denna
gestalt fick kyrkan
genom C. G. Brunius’
ombyggnad 1849—52.
I domkyrkans närhet
ligger det gamla
gym-nasiehuset (uppf. 1697
—1708), nu
inrymmande det dyrbara,
länge i domkyrkans torn förvarade
stiftsbiblioteket; framför detta står E. Tegnérs staty
(av A. Källström, 1926; bild 5). Vidare
märkas: landshövdingeresidenset (gr. 1843)
vid Stora torget, vid vars motsatta sida
stadshuset (uppf. 1850—51) är beläget, gamla
och nya läroverkshusen (från
1860 och 1889),
folkskole-seminariets högt belägna
byggnad, Smålands fornsal
(uppf. 1884, med tillbyggnad
från 1930-talet; museet gr.
1867 av G. O.
Hyltén-Cavallius; biskop O. Wallquist
inrättade 1794 en
»konstkammare»), länslasarettet,
flickskolan, blindskolan, v.
folkskolan, dövstumskolan och
Mariahemmet. ö. om staden
ligger biskopsgården östrabo
(se d. o.), i s. ö. hospitalet
och i v. Kronobergs reg:tes
kaserner. — Ehuru enda
staden i länet och huvudort för
en vidsträckt trakt, förblev
V. länge, i brist på
kommunikationer, en obetydlig plats.
Detta har ändrats, sedan
staden fått järnvägsförbindelser,
med Alvesta vid S.
stambanan (1865), med Kalmar och
Karlskrona (1874), Tingsryd
(1897) och Ronneby samt
Vir-serum och Hultsfred (1911,
resp. 1922). Stadens industri
omfattade 1931 35
arbetsställen med tills. 381 arb. I
febr, hålles sedan gammalt en
marknad, den s. k.
Sigfrids-mässan. I staden finnas
läns-sparbank, riksbankskontor
och avd.-kontor av 4 andra banker. —
Tax.-värdet å fastighet utgjorde 42,675,500 kr.
1932, därav å skattefri 11,371,700 kr., den
tax. inkomsten 11,341,640 kr., stadens
tillgångar vid årsskiftet 1931/32 8,343.584 kr. och
skulder 3,401,462 kr. I staden finnes ett
centralfängelse (med Sveriges enda fängelse för
kvinnliga brottslingar). — IV. utkomma
Smålandsposten (4 ggr i veckan),
Smålandspostens Veckoblad (2 ggr i veckan),
Familjevännen (1 gång i veckan), Växjö
Stiftstid-ningar (1 gång i mån.), Nya Växjö-Bladet (4
ggr i veckan) och Ljungbyposten (2 ggr i
veckan). — I kyrkligt hänseende utgör V. jämte
V. landsförsaml. och öjaby ett pastorat, vars
kyrkoherde tillika är stiftets domprost.
Historia. V. är en urgammal huvudort för
Värend. Antagl. orsakade platsens betydelse
som offer- och marknadsställe, att den
tidigt blev biskopssäte (jfr Sigfrid, Den
helige). Den förste kände biskopen, Balduin,
nämnes 1170. Äldsta bevarade stadsprivilegier
äro från 1342. Under medeltiden funnos i V.
bl. a. birgittin- och franciskankloster samt ett
helgeandshus, ihågkommet med gåvor av
hertigarna Erik och Valdemar 1318.
Francis-kanklostret indrogs 1541 till kronan. Redan
på 1300-talet fanns en skola i V.
Domkyrko-skolan var mycket besökt (550 lärjungar
1641). 1643 fick V. gymnasium. Sten Sture
d. y. höll 1514 en herredag där. Vid början
av Gustav Vasas befrielsekrig anslöt sig
menigheten i V. jämte invånarna i Värend
(uppror i Småland redan i dec. 1520) till Gustav.
Under Dackefejden var V. i Dackes och hans
anhängares händer från sommaren 1542 till
efter nyåret 1543; stadens inv. och
präster
A.*B. KARTOGRAFISKA INSTITUTK1
VÄXJÖ
Skala 1:20000
1 Stadshuset
2 Stadshotellet
3 Residenset
4 Riksbank, post
och telegraf
5 Hotell
6 Hushåll.-sällsk.
GaDrätselkammaren
7 Jordbrukarbanken
S Smålands enskilda
bank o. apotek
9 Skand. kredit a.b.
10 Sydsvenska banken
11 Kronobergs läns
sparb.
12 Frimurarehuset
13 Missionshus
14 Sjögrenska skolan
15 Smålands m.fl.
provins. hypoteksför.
16 Metodistkyrka
17 Tingshus
18 Epidemisjukhus
19 Godtemplarhus
20 Barnkrubba m.m.
21 Varmbadhus
22 Flickläroverk
i 23 Blindskola
i 24 Folkets hus
25 Baptistkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
