1045 Växjö 1046 Bild 11. Växjö stads vapen. I fält av silver en röd byggnad (stadens gamla rådhus) med inskriften 16W98 i guld över porten. 1903, III 1909); »Lankasterskolor» (skildringar av dylika skolor; Årsböcker i Sv. Undervisningshistoria, h. 6, 1922); »Växelunder-visningssällskapets normalskola och folkskole-seminariet i Stockholm 1830—1930», utg. av Anna Sörensen (1930). Fr. Sg. Växjö [vä'kföj. 1. Uppstad i Småland, säte för landshövdingen i Kronobergs län (sedan 1634) och biskopen i V. stift, ligger vid n. stranden av den lilla Växjösjön (161 m ö. h.); 1,114 har, därav 895 har land (250 har stads-planerade), 9,827 inv. (1934). V. har i allm. raka och breda gator samt vackra esplana-der och parker. Stadens förnämsta byggnad är domkyrkan, nu en treskeppig hall med kryssvalv och med blinderingar prydda trappgavlar; denna gestalt fick kyrkan genom C. G. Brunius’ ombyggnad 1849—52. I domkyrkans närhet ligger det gamla gym-nasiehuset (uppf. 1697 —1708), nu inrymmande det dyrbara, länge i domkyrkans torn förvarade stiftsbiblioteket; framför detta står E. Tegnérs staty (av A. Källström, 1926; bild 5). Vidare märkas: landshövdingeresidenset (gr. 1843) vid Stora torget, vid vars motsatta sida stadshuset (uppf. 1850—51) är beläget, gamla och nya läroverkshusen (från 1860 och 1889), folkskole-seminariets högt belägna byggnad, Smålands fornsal (uppf. 1884, med tillbyggnad från 1930-talet; museet gr. 1867 av G. O. Hyltén-Cavallius; biskop O. Wallquist inrättade 1794 en »konstkammare»), länslasarettet, flickskolan, blindskolan, v. folkskolan, dövstumskolan och Mariahemmet. ö. om staden ligger biskopsgården östrabo (se d. o.), i s. ö. hospitalet och i v. Kronobergs reg:tes kaserner. — Ehuru enda staden i länet och huvudort för en vidsträckt trakt, förblev V. länge, i brist på kommunikationer, en obetydlig plats. Detta har ändrats, sedan staden fått järnvägsförbindelser, med Alvesta vid S. stambanan (1865), med Kalmar och Karlskrona (1874), Tingsryd (1897) och Ronneby samt Vir-serum och Hultsfred (1911, resp. 1922). Stadens industri omfattade 1931 35 arbetsställen med tills. 381 arb. I febr, hålles sedan gammalt en marknad, den s. k. Sigfrids-mässan. I staden finnas läns-sparbank, riksbankskontor och avd.-kontor av 4 andra banker. — Tax.-värdet å fastighet utgjorde 42,675,500 kr. 1932, därav å skattefri 11,371,700 kr., den tax. inkomsten 11,341,640 kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32 8,343.584 kr. och skulder 3,401,462 kr. I staden finnes ett centralfängelse (med Sveriges enda fängelse för kvinnliga brottslingar). — IV. utkomma Smålandsposten (4 ggr i veckan), Smålandspostens Veckoblad (2 ggr i veckan), Familjevännen (1 gång i veckan), Växjö Stiftstid-ningar (1 gång i mån.), Nya Växjö-Bladet (4 ggr i veckan) och Ljungbyposten (2 ggr i veckan). — I kyrkligt hänseende utgör V. jämte V. landsförsaml. och öjaby ett pastorat, vars kyrkoherde tillika är stiftets domprost. Historia. V. är en urgammal huvudort för Värend. Antagl. orsakade platsens betydelse som offer- och marknadsställe, att den tidigt blev biskopssäte (jfr Sigfrid, Den helige). Den förste kände biskopen, Balduin, nämnes 1170. Äldsta bevarade stadsprivilegier äro från 1342. Under medeltiden funnos i V. bl. a. birgittin- och franciskankloster samt ett helgeandshus, ihågkommet med gåvor av hertigarna Erik och Valdemar 1318. Francis-kanklostret indrogs 1541 till kronan. Redan på 1300-talet fanns en skola i V. Domkyrko-skolan var mycket besökt (550 lärjungar 1641). 1643 fick V. gymnasium. Sten Sture d. y. höll 1514 en herredag där. Vid början av Gustav Vasas befrielsekrig anslöt sig menigheten i V. jämte invånarna i Värend (uppror i Småland redan i dec. 1520) till Gustav. Under Dackefejden var V. i Dackes och hans anhängares händer från sommaren 1542 till efter nyåret 1543; stadens inv. och präster A.*B. KARTOGRAFISKA INSTITUTK1 VÄXJÖ Skala 1:20000 1 Stadshuset 2 Stadshotellet 3 Residenset 4 Riksbank, post och telegraf 5 Hotell 6 Hushåll.-sällsk. GaDrätselkammaren 7 Jordbrukarbanken S Smålands enskilda bank o. apotek 9 Skand. kredit a.b. 10 Sydsvenska banken 11 Kronobergs läns sparb. 12 Frimurarehuset 13 Missionshus 14 Sjögrenska skolan 15 Smålands m.fl. provins. hypoteksför. 16 Metodistkyrka 17 Tingshus 18 Epidemisjukhus 19 Godtemplarhus 20 Barnkrubba m.m. 21 Varmbadhus 22 Flickläroverk i 23 Blindskola i 24 Folkets hus 25 Baptistkyrka