Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växjö - Växjö—Alvesta järnväg (W. A. J.) - Växjö domkyrka - Växjögranit - Växjö stift - Växjö—Tingsryds järnväg (V. T. J.) - Växjö—Åseda—Hultsfreds järnväg (V. Å. H. J.) - Växjö Östregård - Växla - Växpunkt, Växtpunkt, Vegetationspunkt - Växtanatomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Växjö—Alvesta järnväg—Växtanatomi
1048
skap synas ha iakttagit en försiktig
neutralitet vid kampen mellan Dackes män och
konungens, ehuru sympatierna snarast
omfattade upprorsmännen. Flera ggr under de
danska fejderna har staden härjats av
fiender: 1277, 27 febr. 1570 och i jan. 1612. 1277
nedbrändes domkyrkan liksom staden (av Erik
Klipping och Valdemar Birgersson); vid de
senare tillfällena blev kyrkan illa skadad,
varvid de sista kvarlevorna av
medeltids-inredningen synas ha gått förlorade. När
domkyrkan 1612 blev spolierad och en dansk
häravd. i den hade sitt läger, blev
domkapitlets arkiv till större delen förstört. V. har
hemsökts av stora eldsvådor även 1516, 1658,
1690, 1749, 1753, 1799, 1838, 1843. Efter den
sista stora eldsvådan (31 okt. 1843, då 1,140
personer blevo husvilla) erhöll staden sina
breda gator; av den gamla staden återstår
ännu Båtsmansbacken.
Litt.: »Ur Värends historia» (1912); J.
Rosengren m. fl., »Ny Smålands beskrifning»
(4 bd, 1897—1920; utg. av Nya Växjö-Bladet);
C. O. Arcadius, »Grundlinjer till
undervisning i hembygdskunskap vid V.
folkskole-seminarium, I. Historisk hembygdskunskap»
(1914); uppsatser i
Hyltén-Cavallius-För-eningens Årsbok 1920 ff. K. P-a.
2. Landskommun och -församling i
Kronobergs län. Konga härad, kring V. stad; 74,17
kvkm, 4,715 inv. (1934). Småkuperad
sjöom-given skogs- och jordbruksbygd. 1,254 har
åker, 3.608 har skogsmark. Bland förorter
till V. stad märkas municipalsamhället Växjö
östregård (se d. o.) och villasamhället Hov.
I V. ligga vidare S:t Sigfrids sjukhus (jfr
S i n n e s s j u k v å r d, sp. 923), brunns- och
badorten Evedal (se d. o.), östrabo
biskopsgård. Kronobergs (se d. o.) kungsgård och
slottsruin samt Teleborgs (se d. o.) egendom.
Ingår i V. stads- och landsförsamlingars
samt öjaby pastorat i Växjö stift, Kinnevalds
kontrakt.
Växjö—Alvesta järnväg (sign. W. A. J.),
spårvidd 1.435 m, 17.5 km lång, öppnad för
trafik 1865. förbinder Växjö med Alvesta vid
S. J. Trafiken ombesörjes av Karlskrona—
Växjö järnvägs a.-b. F. P.
Växjö domkyrka, se Växjö.
Växjögranit, se Granit, sp. 946 f., och
Småland, sp. 1354 jämte karta.
Växjö stift omfattar hela Kronobergs län,
Jönköpings län med undantag av N. Vedbo,
S. Vedbo och större delen av Mo härader,
Eksjö och Tranås samt s. hälften av Kalmar
län (Handbörds, Stranda, N. Möre och S.
Möre härader, hela Öland, Kalmar,
Oskarshamn, Nybro och Borgholm), d. v. s.
landskapet Småland (utom 8 härader och 4 städer)
samt landskapet Öland; 24 500.72 kvkm,
480,126 inv. (1933). Består (maj 1934) av 19
kontrakt: Kinnevalds; Allbo; Sunnerbo;
Konga; Norrvidinge; Uppvidinge; Tveta;
östbo; Västbo; Västra härads; östra härads;
Vista; N. Möre; Stranda; Handbörds; S.
Möre; Ölands norra; Ölands medelkontrakt;
Ölands södra. Tills. 145 pastorat. 242 lands-,
9 stads- och 4 gemensamma lands- och
stads-församlingar. — V. bildades i senare hälften
av 1100-talet, då Värend skildes från
Linköpings stift. Efter reformationen lades även
andra delar av Småland till stiftet och i
bör
jan av 1600-talet Tveta och Vista härader.
1 aug. 1915 införlivades Kalmar stift (se
d. o.) med V. — Litt.: Se Herdaminne
(även i suppl.); G. Stenvall, »Växjö stifts
matrikel» (1930); Toni Schmid i Personhist.
Tidskr. 1931. G. R-ll.
Växjö—Tingsryds järnväg (sign. V. T. J.),
spårvidd 1,067 m, 45 km lång, öppnad för
trafik 1897, förbinder Växjö med Tingsryd
(Blekinge kustbanor). F. P.
Växjö—Aseda—Hultsfreds järnväg (sign.
V. Å. H. J.), spårvidd 0,891 m, 115,o km lång,
förbinder Växjö med Brittatorp. Aseda,
Gård-veda och Hultsfred. Sträckan
Växjö—Klavre-ström öppnades 1895, Klavreström—-Aseda
1902, Aseda—Virserum 1911, Virserum—
Hultsfred 1922. F. P.
Växjö östregård, municipalsamhälle och
förstad i Växjö landskommun, Kronobergs
län, närmast ö. om Växjö stad, på n.
stranden av Växjösjön; 56 har, 1,871 inv. (1934).
Tax.-värde å fastighet 4,523,400 kr. (1932),
tax. inkomst 1,437,920 kr.
Växla, jaktv., se Växel, sp. 1040.
Växpunkt, Växtpunkt,
Vegetations-punkt, bot., se Växtanatomi, sp. 1052.
Växtanatomi, läran om växternas inre
byggnad. V. grundlädes av italienaren M.
Malpighi (1675) och engelsmannen N. Grew
(1682). Alla växtens organ äro uppbyggda
av celler (se C e 11), vilka i sin finare
struktur ej väsentligt avvika från djurens.
Pro-toplasman är dock i allm. omgiven av en
vägg, som hos de högre växterna huvudsaki.
är bildad av cellulosa, hos svampar och en
del alger av kitin- el. pektinartade ämnen.
— 1 de encelliga växterna äro alla
livsprocesser knutna till en enda cell. Med högre
utformning följer en arbetsfördelning,
varvid varje funktion fullgöres av därtill
speciellt utbildade celler, samlade till en mer
eller mindre enhetlig bildning (cellvävnad).
Läran om dessa kallas histologi. Äkta
cellvävnader uppstå alltid genom delningar i
särskilda delningsvävnader el. meristem (se
nedan). Cellerna inom en vävnad äro alltså
med avseende på sin uppkomst nära
besläktade med varandra. Ofta äro också
proto-plasmamassorna hela livet inbördes
förbundna med varandra genom tunna
plasmasträngar (plasmodesmer, bild 1), som genomtränga
fina porer i cellväggarna. Falska
cellvävnader (pseudoparenkym, se bild 2) uppstå
genom sammanflätning el. annan anhopning av
celler, som med avseende på sitt ursprung
icke ha något närmare med varandra att
göra (jfr Askomyceter, sp. 302, och
Svampar).
De utbildade vävnaderna kunna
karakteriseras efter cellernas form och storlek. Därvid
skiljer man huvudsaki. mellan
parenkymcel-ler och prosenkymceller (se Parenkym 2
och bild 3). En klar översikt erhålles dock
först då man samtidigt tar hänsyn även till
funktionen. Växtens ytskikt utgöres av en
skyddsvävnad el. hudvävnad (se d. o.). Hos
blad, örtstammar och unga rötter utgöres den
huvudsaki. av ett enkelt lager tättställda
parenkymceller (epidermis).
Epidermisceller-nas yttervägg är på ovanjordsorganen oftast
förtjockad, och dessutom är hela organets yta
överdragen med en tunn sammanhängande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
