Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtriket - Växtrikets system - Växtsamhälle - Växtsamling - Växtsilke - Växtsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Växtrikets system—Växtsjukdomar
1068
betecknas med subsp. eller asterisk (*) efter
artnamnet, åtföljt av ett namn, bildat på
samma sätt som artnamnet, ocb varieteter
(varietates, variationes), betecknade med var.
el. a, b, c etc. el. a, y etc. samt ett namn,
bildat på enahanda sätt.
Då samma art el. samma släkte av olika
författare ofta beskrivits under olika namn
och samma namn fått beteckna olika arter
el. släkten, har man genom en internationell
överenskommelse bestämt, att med vissa
undantag de äldsta namnen skola användas.
Som utgångspunkt för artnamnen har man
valt året 1753, då Linné genomförde den
binära nomenklaturen, och för släktnamnen
1754, då de släkten beskrevos, vilkas namn
året förut användes. — Släktena
sammanföras i familjer, familjerna i serier, serierna
i klasser, klasserna i stammar (el. avd.).
Mellan dessa systematiska enheter infogas av
skilda författare en del andra av
mellanliggande rang, ss. underklasser och underavd.
Av system finnas två slag med helt olika
ändamål. De naturliga söka ordna
växterna efter deras inbördes frändskap och äro
antingen morfologiska, vilka fästa avseende
företrädesvis vid växternas byggnad, el.
fylo-genetiska, som söka återge v:s historiska
utveckling. Vanl. utgöra de en kompromiss
mellan dessa ytterlighetsriktningar. De
artificiella avse att underlätta »examineringen»
av växterna, d. v. s. att finna det rätta
namnet på en för den arbetande okänd art el. ett
okänt släkte. Mest bekant bland de senare
är Linnés sexualsystem (se d. o.).
Den förste, som offentliggjorde ett naturligt
system, var A. L. Jussieu 1789. Länge
användes, särskilt vid ordnandet av samlingarna
i museerna, det av A. P. de Candolle 1819
uppställda, senare av G. Bentham och J. D.
Hooker förbättrade systemet. Bland de i
Sverige uppställda är det av E. Fries (1835)
mest bekant. Numera har ett urspr. av F. G.
Bartling utarbetat, sedermera av A. Braun,
A. W. Eichler och A. Engler successivt
förbättrat system fått vidsträckt användning.
Grundlinjerna i detta (det »Englerska») äro följ.:
Avd. 1. Schizophyta, klyvväxter.
Klass 1. Schizomycetes, klyvsvampar.
» 2. Schizophyceae, klyvalger.
Avd. 2. Phytosarcodina, slemsvampar.
Klass 1. Acrasiales.
» 2. Myxogasteres.
Avd. 3. Flagellatae, flagellater.
Avd. 4. Dinoflagellatae, peridinéer.
Avd. 5. Bacülariophyta, kiselalger.
Avd. 6. Conjugatae, konjugater.
Avd. 7. Chlorophyceae, grönalger.
Klass 1. Protococcales.
» 2. Vlotrichales.
» 3. Siphonocladales.
» 4. Siphonales.
Avd. 8. Charophyta, kransalger.
Avd. 9. Phaeophyceae, brunalger.
Avd. 10. Rhodophyceae, rödalger.
Klass 1. Bangiales.
» 2. Florideae.
Avd. 11. Eumycetes, svampar.
Klass 1. Phycomycetes, algsvampar.
» 2. Ascomycetes, säcksvampar.
» 3. Protomycet.es.
» 4. Basidiomycetes, basidiesvampar.
( » 5. Lichenes, lavar.)
Avd. 12. Embryophyta asiph ono gama, arkegoniater.
Underavd 1. Bryophyta, mossor.
Klass 1. Hepaticae, levermossor.
» 2. Musci, lövmossor,
Underklass 1. Sphagnales, vitmossor.
» 2. Andreaeales.
» 3. Bryales.
Underavd. 2. Pteridophyta, ormbunksväxter.
Klass 1. Filicales, ormbunkar.
» 2. Articulatae.
» 3. Equisetales, fräkenväxter.
» 4. Lycopodiales, lummerväxter.
» 5. Psilotales.
» 6. Isoètales, vattenlumrar.
Avd. 13. Embryophyta siphonogama, fanerogamer.
Underavd. 1. Gymnospermae, nakenfröiga växter
Klass 1. Cycadofüicales, pteridospermer.
» 2. Cycadales, kottepalmer.
» 3. Bennettitales.
» 4. Ginkgoales.
» 5. Coniferae, barrträd.
» 6. Gordaitales.
» 7. Gnetales.
Underavd. 2. Angiospermae, gömfröiga växter.
Klass 1. Monocotyledoneae, enhjärtbladiga
växter.
» 2. Dicotyledoneae, tvåhjärtbladiga
växter.
Underklass 1. Archichlamydeae, frikronbla
diga.
» 2. M etachlamydeae, samkronbla-
diga.
I delvis förändrad form finnes detta system
i R. von Wettsteins vitt spridda »Handbuch
der systematischen Botanik», av vilken 4:e
uppl. nu (1934) är under utgivning. —
Vetenskapen om v. heter botanik (se d. o.). G.M-e.
Växtrikets system, se Växtriket.
Växtsamhälle, se Växtgeografi, sp.1059.
Växtsamling, dets. som herbarium (se d. o.).
Växtsilke, dets. som vegetabiliskt silke (se
Asklepiadacéer).
Växtsjukdomar, rubbningar i växters
normala livsfunktioner, som inverka menligt på
den angripna växten el. någon del av den.
V. kunna uppdelas i
infektionssjukdomar och fysiologiska
sjukdomar. De förra förorsakas av parasiter ur
växt- el. djurriket el. av smittämne av ännu
obekant natur, virus (se d. o.). De av djur
förorsakade sjukdomarna behandlas av
praktiska skäl tills, m. andra av djur förorsakade
växtskador. — De till växtriket hörande
alst-rarna av v. tillhöra huvudsaki. grupperna
bakterier och svampar. Av bakterier
förorsakade v. kallas bakterioser (se Bakterios).
Viktiga, av svampar förorsakade v.
behandlas under uppslagsorden Betsjukdomar,
Bladmögel, Frukt mögel,
Fruktskorv, Fusarios, Klump rotsjuka.
Klöverröta, Kräfta, sp. 221,
Mjöldagg, Mjöldryga,
Potatissjukdomar, Rost 1, R o t f rukts r öta,
Snömögel, Sot, Sädesrost, Tickor,
Vinmögel, Vissnesjuka m. fl. Om v.,
förorsakade av virus, se Mosaiksjuka (jfr
även Betsjukdomar) och
Potatis-sjukdomar (bladrullsjuka). — Växternas
infektionssjukdomar, som ha en oerhörd
ekonomisk betydelse, bekämpas genom
oskadliggörande av sjuka växtdelar, desinfektion av
utsäde (se Betning), besprutning (se d. o.)
av växterna med parasitdödande ämnen,
jorddesinfektion, förebyggande av
smittspridning, kulturåtgärder, som göra växterna
motståndskraftigare mot angrepp el. minska
parasitens aggressivitet, växtförädling (se d. o.)
etc. Den allt livligare internationella handeln
med växter och växtdelar har medfört, att
v. mycket hastigt kunna sprida sig över
jordklotet (nyare exempel: krusbärsmjöldagg, po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
