Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X (bokstav) - X (kemi) - Xanten (stad) - Xanten (kemi) - Xantenfärgämnen - Xanthe, Xanthi - Xanthelasma, Xantom - Xanthippe - Xanthium - Xanthorhamnin - Xanthoria - Xanthorrhoea - Xanthos - Xantin - Xantippa - Xantofyll - Xantogensyra - Xantom - Xantoproteinreaktion - Xantopsi, Gulseende - Xavier, Francisco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
X—Xavier
1074
Xär latinska alfabetets tjugutredje
(tju-gufjärde, om W räknas särskilt)
bokstav, motsv. grek. X, %, som i
väst-grekisk skrift betecknade konsonantgruppen
ks. Samma värde fick x i latinet, mestadels
även i de nyare språk, som upptagit
bokstaven, bl. a. i svenskan (yxa). Sv. xi, xj = kf
i t. ex. reflexion, Växjö. Som fornromerskt
taltecken är I = 10. I matematiken är x
ett av de mest använda tecknen för obekant
storhet; finnas flera obekanta, nyttjas x, y, z;
i allmänt språkbruk förekommer t. ex. »herr
X» om person, vars namn man ej känner eller
ej vill nämna. X(P), grek., är förk. för
Chris-tos, Kristus. A. Lbd.
X, kem. tecken för en atom xenon.
Xa’nten, stad i preuss. Rhenprovinsen, 37
km n. n. v. om Krefeld-Uerdingen, v. om
Rhen; 4,717 inv. (1925). Kollegiatstiftskyrkan
S:t Viktor, en gotisk basilika med två
romanska torn, härstammar från
1200—1500-talet. Vid Birten, 3 km s. s. ö. om X.,
lämningar av en romersk koloni, Castra vetera.
Xanten, med difenylmetan, CøHg. CH2. CaHs,
nära besläktad syrehaltig förening.
Xantènfärgämnen härledas från
grundsubstansen xanten (se d. o.). De viktigaste äro
fluorescein, eosin och gallein. De två
förstnämnda erhållas av ftalsyreanhydrid och
kallas därför även för ftaleiner. Ett annat
hithörande färgämne är rodamin, som liksom de
flesta x. ger fluorescerande lösningar.
Närbesläktade men mindre äkta äro rosaminerna.
De äro fenyldimetylaminoderivat av xanten,
under det att rodaminerna endast äro
dimetyl-aminoderivat. I. B.
Xa’nthe [-pi], X a n t h i, turk. Eskidje, stad
i n. ö. Grekland, nomos Rhodope, vid
järnvägen Saloniki—Alexandropolis; 35,912 inv.
(1928). Centrum för ett rikt tobaksdistrikt;
betydande odling av cigarrettobak.
Xanthela’sma (av grek. xantho’s, gul),
Xan-töm, en art hudtumörer av en egendomlig,
halmgul färg, vilkas natur ännu icke är fullt
uppklarad. Vanligast förekomma de på
ögonlocken som små runda el. halvmånformiga,
gula, platta fläckar, som icke förorsaka något
obehag, men de kunna även uppträda var som
helst på kroppen som större tumörer. De
Förekomma ibland i samband med sockersjuka. De
små xantomen kunna lätt förstöras genom
lokalbehandling (bränning med galvanokauter,
elektrolys). L. Mbg.*
XanthFppe, Sokrates’ hustru, ryktbar för
sin grälsjuka, varför namnet X a n t(h)i p p a
(lat. form) brukar beteckna en grälsjuk hustru.
Den verkliga X. tycks dock enl. Platon och
Xenofon ha haft goda sidor och varit sin man
tillgiven. A. M. A.*
Xa’nthium, örtsläkte av fam. korgblommiga.
Honblommorna sakna hylle och sitta två och
två i korgar med två sammanvuxna, taggiga
holkfjäll. Flera arter ha vidsträckt
utbredning i varmare länder och göra skada genom
att frukterna fastna i fårens ull. I Sverige
anträffas X. strumarium och X. spinosum
tillfälligt vid hamnplatser. G. M-e.
Xanthorhamnln, kem., se G u 1 b ä r.
Xanthöria, bladlavsläkte med gul bål och
gula frukter, som bli blodröda vid behandling
med kalilut. X. parietina, v ä g g 1 a v, är
allmän på träd (asp m. fl.), gamla träväggar
och, särskilt vid kusterna, på sten. G. M-e.
Xanthorrhöe’a, bot., se G r ä s t r ä d.
Xa’nthos (lat. Xa’nthus). 1. Forntida stad
i Lykien, på Mindre Asiens s. v. kust, vid
floden X. I närheten påträffades betydande
gravmonument, som haft grekiska konstnärer
till upphovsmän (jfr H a r p y o r, med bild,
och Grekisk konst, sp. 1010); de fördes
till British museum av C. Fellows. — 2.
Binamn på floden Skamander (se d. o.) vid
Troja. M. Pn N-n.
Xantln, kem., se Purinbaser.
Xantfppa, se X an t h i p pe.
Xantofy’ll, en gul karotinoid (se Kar
o-t i no i der ) med den kemiska
sammansättningen C4oH56O2, räknas till fytoxantinerna.
Det finnes jämte klorofyll och karotin i alla
gröna växtdelar samt bl. a. även i många
blommor. X. förekommer i olika former; för
en beståndsdel av bladxantofyll, som också
utgör huvudbeståndsdelen av äggulans
färgämne, brukas även namnet lutein. En isomer
till x. är z e a x a n t i n, som finnes bl. a. i
majskorn, i många gula bär och i äggula. H. E.
Xantogènsyra, organisk svavelhaltig syra,
som vanligast förekommer i form av
natrium-och kaliumsalter. Natriumsaltet,
\uc2ri5,
erhåller man genom att behandla en lösning
av natriumhydroxid i etylalkohol med
kol-svavla. Härvid utfaller natriumxantatet som
en gul, kristallinisk massa. Det brukas som
tillsats vid flotation (se d. o.) av malmer.
Det vid konstsilkeframställning använda
cel-lulosaxantogenatet är en förening av
liknan-, .... . nQ/SNa
de sammansättning, „ , , T
° \cellulosarest. I. B.
Xantom [-tå’m], med., seXanthelasma.
Xantoprotelnreaktiön, kem., se
Äggviteämnen.
Xantopsl, Gulseende, egendomlig, icke
förklarad företeelse, som följer efter
intagning av en större dos santonin (se d. o.).
Xavier [lja<mä’r], Francisco, spansk
missionär (1506—52). Deltog som student i Paris
1534 i stiftandet av »en studentförening för
muhammedanmission» (se Jesuitorden,
sp. 1067). 1542 begav sig X. till Indien,
verkade först i Goa, som han gjorde till
högkvarter för jesuiternas mission i Indien, och
sedan bland pärlfiskarna i s. Indien ö. om
Kap Komorin. Ehuru han aldrig lärde sig
språket, döpte X. omkr. 10,000 indier och
sörjde för viss kyrklig organisation. X:s
verksamhet hade en viss materiell och andlig
betydelse för de undertryckta kasterna.
Missnöjd med de portugisiska myndigheternas
vägran att ställa världslig makt till hans
förfogande, lämnade han 1545 Indien, begav sig
till Indokina och 1549 till Japan, där han
uppges ha döpt några hundra pers, och
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
