1073 X—Xavier 1074 Xär latinska alfabetets tjugutredje (tju-gufjärde, om W räknas särskilt) bokstav, motsv. grek. X, %, som i väst-grekisk skrift betecknade konsonantgruppen ks. Samma värde fick x i latinet, mestadels även i de nyare språk, som upptagit bokstaven, bl. a. i svenskan (yxa). Sv. xi, xj = kf i t. ex. reflexion, Växjö. Som fornromerskt taltecken är I = 10. I matematiken är x ett av de mest använda tecknen för obekant storhet; finnas flera obekanta, nyttjas x, y, z; i allmänt språkbruk förekommer t. ex. »herr X» om person, vars namn man ej känner eller ej vill nämna. X(P), grek., är förk. för Chris-tos, Kristus. A. Lbd. X, kem. tecken för en atom xenon. Xa'nten, stad i preuss. Rhenprovinsen, 37 km n. n. v. om Krefeld-Uerdingen, v. om Rhen; 4,717 inv. (1925). Kollegiatstiftskyrkan S:t Viktor, en gotisk basilika med två romanska torn, härstammar från 1200—1500-talet. Vid Birten, 3 km s. s. ö. om X., lämningar av en romersk koloni, Castra vetera. Xanten, med difenylmetan, CøHg. CH2. CaHs, nära besläktad syrehaltig förening. Xantènfärgämnen härledas från grundsubstansen xanten (se d. o.). De viktigaste äro fluorescein, eosin och gallein. De två förstnämnda erhållas av ftalsyreanhydrid och kallas därför även för ftaleiner. Ett annat hithörande färgämne är rodamin, som liksom de flesta x. ger fluorescerande lösningar. Närbesläktade men mindre äkta äro rosaminerna. De äro fenyldimetylaminoderivat av xanten, under det att rodaminerna endast äro dimetyl-aminoderivat. I. B. Xa'nthe [-pi], X a n t h i, turk. Eskidje, stad i n. ö. Grekland, nomos Rhodope, vid järnvägen Saloniki—Alexandropolis; 35,912 inv. (1928). Centrum för ett rikt tobaksdistrikt; betydande odling av cigarrettobak. Xanthela'sma (av grek. xantho's, gul), Xan-töm, en art hudtumörer av en egendomlig, halmgul färg, vilkas natur ännu icke är fullt uppklarad. Vanligast förekomma de på ögonlocken som små runda el. halvmånformiga, gula, platta fläckar, som icke förorsaka något obehag, men de kunna även uppträda var som helst på kroppen som större tumörer. De Förekomma ibland i samband med sockersjuka. De små xantomen kunna lätt förstöras genom lokalbehandling (bränning med galvanokauter, elektrolys). L. Mbg.* XanthFppe, Sokrates’ hustru, ryktbar för sin grälsjuka, varför namnet X a n t(h)i p p a (lat. form) brukar beteckna en grälsjuk hustru. Den verkliga X. tycks dock enl. Platon och Xenofon ha haft goda sidor och varit sin man tillgiven. A. M. A.* Xa'nthium, örtsläkte av fam. korgblommiga. Honblommorna sakna hylle och sitta två och två i korgar med två sammanvuxna, taggiga holkfjäll. Flera arter ha vidsträckt utbredning i varmare länder och göra skada genom att frukterna fastna i fårens ull. I Sverige anträffas X. strumarium och X. spinosum tillfälligt vid hamnplatser. G. M-e. Xanthorhamnln, kem., se G u 1 b ä r. Xanthöria, bladlavsläkte med gul bål och gula frukter, som bli blodröda vid behandling med kalilut. X. parietina, v ä g g 1 a v, är allmän på träd (asp m. fl.), gamla träväggar och, särskilt vid kusterna, på sten. G. M-e. Xanthorrhöe'a, bot., se G r ä s t r ä d. Xa'nthos (lat. Xa'nthus). 1. Forntida stad i Lykien, på Mindre Asiens s. v. kust, vid floden X. I närheten påträffades betydande gravmonument, som haft grekiska konstnärer till upphovsmän (jfr H a r p y o r, med bild, och Grekisk konst, sp. 1010); de fördes till British museum av C. Fellows. — 2. Binamn på floden Skamander (se d. o.) vid Troja. M. Pn N-n. Xantln, kem., se Purinbaser. Xantfppa, se X an t h i p pe. Xantofy'll, en gul karotinoid (se Kar o-t i no i der ) med den kemiska sammansättningen C4oH56O2, räknas till fytoxantinerna. Det finnes jämte klorofyll och karotin i alla gröna växtdelar samt bl. a. även i många blommor. X. förekommer i olika former; för en beståndsdel av bladxantofyll, som också utgör huvudbeståndsdelen av äggulans färgämne, brukas även namnet lutein. En isomer till x. är z e a x a n t i n, som finnes bl. a. i majskorn, i många gula bär och i äggula. H. E. Xantogènsyra, organisk svavelhaltig syra, som vanligast förekommer i form av natrium-och kaliumsalter. Natriumsaltet, \uc2ri5, erhåller man genom att behandla en lösning av natriumhydroxid i etylalkohol med kol-svavla. Härvid utfaller natriumxantatet som en gul, kristallinisk massa. Det brukas som tillsats vid flotation (se d. o.) av malmer. Det vid konstsilkeframställning använda cel-lulosaxantogenatet är en förening av liknan-, .... . nQ/SNa de sammansättning, „ , , T ° \cellulosarest. I. B. Xantom [-tå'm], med., seXanthelasma. Xantoprotelnreaktiön, kem., se Äggviteämnen. Xantopsl, Gulseende, egendomlig, icke förklarad företeelse, som följer efter intagning av en större dos santonin (se d. o.). Xavier [lja<mä'r], Francisco, spansk missionär (1506—52). Deltog som student i Paris 1534 i stiftandet av »en studentförening för muhammedanmission» (se Jesuitorden, sp. 1067). 1542 begav sig X. till Indien, verkade först i Goa, som han gjorde till högkvarter för jesuiternas mission i Indien, och sedan bland pärlfiskarna i s. Indien ö. om Kap Komorin. Ehuru han aldrig lärde sig språket, döpte X. omkr. 10,000 indier och sörjde för viss kyrklig organisation. X:s verksamhet hade en viss materiell och andlig betydelse för de undertryckta kasterna. Missnöjd med de portugisiska myndigheternas vägran att ställa världslig makt till hans förfogande, lämnade han 1545 Indien, begav sig till Indokina och 1549 till Japan, där han uppges ha döpt några hundra pers, och upp