1085 Yawl—Yellowstone national park 1086 Yawl [jäl], eng., mindre segelfartyg (se bild) av samma typ som slup (se d. o.) men med jäck (se d. o.). Y-axel, mat., se Koordinatsystem. Yb, kem. tecken för en atom ytterbium. Ü'berbrettl, ty., av E. von Wolzogen (se d. o.) i början av 1900-talet i Berlin dirigerad varieté av konstnärlig halt. Ü'berlingen, stad i s. ö. Bayern, vid Über-linger See, en n. v. vik av Bodensjön; 5,207 inv. (1925). Gammal medeltidsstad (före 1803 fri riksstad), mycket besökt bad- och kurort. Ü'berweg [-vék], Friedrich, tysk filosof (1826—71), prof, i Königsberg 1867, mest känd genom sin omfattande »Grundriss der Ge-schichte der Philosophie» (3 bd, 1863—66; 12:e uppl., 5 bd, 1926—28, omarb. av K. Praechter m. fl.). G. O-a. Ybes, Sankt, se Setübal. Ückermü'nde, Ueckermünde, hamnstad i preuss. prov. Pommern, vid kustfloden Ücker, ovanför dess mynning i Stettiner Haff; 7,710 inv. (1925). Stora tegelbruk m. m. — Ü. intogs av svenskarna 1630 och avträddes till Sverige 1648, kom 1721 till Preussen. Ycono'mus, se Domkyrko syssloman. Ydre, Östergötlands sydligaste härad, mellan Sömmen och Smålandsgränsen; 781,04 kvkm, 7,409 inv. (1934). Socknar: N. Vi, Sund, Asby, Torpa, V. Ryd och Svinhult. Y. omfattar landskapets högsta och mest kuperade skogstrakter kring vattendelaren mellan Svartåns, Stångåns och Emmåns flodområden, varjämte bl. a. den betydande Torpön i Sömmen tillhör Y. Vid Sömmen flera vilo- och kurorter. 6,113 har åker, 49,546 har skogsmark. Jordbruk och skogsbruk. Kommunikationer: se kartan vid Östergötland. Tillhör Kinda och Ydre fögderi och domsaga. — Se även Landskap samt R ä ä f, L. F. (och F. Böök om denne i »Essayer och kritiker», 1919). Jfr Malin Mattsson, »I Y. på 1800-ta-let» (1932). Ydre kontrakt, i Linköpings stift, omfattar 5 pastorat: V. Ryd och Svinhult; Asby; Sund; Torpa; N. Vi och Tidersrum. Yeats [jéits], William Butler, engelsk (irländsk) författare, Nobelpristagare (f. 1865 13/b). Y. lärde tidigt känna folklig irisk dikt och sägen. Hans sago-epos »The wanderings of Oisin» (1889) väckte uppmärksamhet genom stilens originalitet. En vistelse i Paris 1890, där Y. lärde känna Peladan och symbolisterna, stärkte hans böjelse för det magiska och mystiska. Det djupt poetiska blankversdramat »The countess Cathleen» (1892) var hans första betydande verk. »The celtic twilight» (1893) behandlar den primitiva irländska fantasiverksamheten, »The secret rose» (1897) är ännu mer präglad av den mystiska åskådningen. »The wind among the reeds» (1899) innehåller nya dikter. I »Poems» (1905; 2:a, omarb. uppl. 1912) samlades hans dikter. 1899 medverkade Y. vid grundandet av en nationell litterär irländsk teater i Dublin. På denna uppfördes hans dramer »The land of the hearfs desire» (skr. 1894), »The shadowy waters» (1900), »Cathleen ni Hoolihan» (1902), »Where there is nothing» (1903), »The hourglass», »The king’s threshold» m. fl. (1904) samt »Deirdre» (1907). Y. har vidare utgivit »In the seven woods» (1903), den självbiografiska »Reveries over childhood and youth» (1916), »Per amica silentia lunæ» (1918), »Autobiographies» (1926), »The winding stair» (1929), »Works for music, perhaps» (1932) m. m. Y. är en av ledarna för »the celtic revival», som söker återuppväcka och förkovra det inhemska, keltiska, skapa en ny nationell kultur och samla, utge och tolka folkets diktning. Hans mystik och patriotism förenas i hänförelsen för det fromma, översinnliga gammalkeltiska och avskyn för det gudlösa, moderna, materialistiska England. Hans poesi har i stämningsrikedom, originell, sagolik skönhet, ädel entusiasm och själfull livsuppfattning få likar inom den samtida litteraturen. 1923 fick han det litterära Nobelpriset. Y. utgav, med E. J. Ellis, 1893 W. Blakes arbeten och 1895 »A book of irish verse», 1904 2 bd »Representative irish tales» och 1911 »Synge and the Ireland of his time». »Collected works» 1908 i 8 bd och 1925—26 i 6 bd. Flera dramer i sv. övers. 1923—24. — Monogr. av bl. a. F. Reid (1915) och J. M. Hone (s. å.); se även P. Hallström i Edda 1916 och L. Aas i Ord och Bild 1927. R-n B.* Yedo, J e d o, rättare E d o, före 1869 namnet på Tokyo. Yellalafallen, Jellalafallen, numera mindre bruklig benämning på Livingstone-fallen i nedre loppet av Kongo (se d. o.). Yellowstone national park [je'låuståun nä'/-nel pä'k], den första och största nationalparken i Förenta staterna; 8,873 kvkm (något större än Södermanlands yta). Området ligger inom Klippiga bergen, till större delen inom Wyoming men omfattar även smala strimmor av Idaho i v. och Montana i n. Det upptäcktes av J. Colter 1806 och beskrevs av J. Bridger 1844, men ingen tilltro sattes till någonderas berättelser, och det var först ge- YDRE HP f Skala 1:600000 A.B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET