Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Yamagata, A.—Yawata
1084
Yamagata (J a m a g a t a), A r i t o m o,
furste, japansk fältmarskalk och statsman (1838
—1922). Han undertryckte Satsumaupproret
(se Japan, sp. 1002) 1877, var 1878—85
chef för
generalstaben, gjorde en
betydande insats i kriget
mot Kina 1895 och
var ånyo
generalstabs-chef under kriget med
Ryssland 1904—05.
Han var upprepade
gånger medlem av
regeringen (krigs-,
inrikes- och
justitieminister samt
konseljpresident) och utövade
under långa tider stort
inflytande som
med
lem av genro (se d. o.). Y. var en trogen
vårdare av gammaljapanska traditioner och
krigiska dygder. L-ts.
Yams, bot., dets. som jams, se
Diosco-r e a c e a e.
Yanaon [janaä’], Y a n a m, en av de
franska besittningarna i Indien, vid Bengaliska
viken, i Godavaris delta; 17,7 kvkm, 5,249
inv. (1931). Y. saknar numera betydelse.
Yang, religionsvet., se Kina, sp. 697.
Yang-tsi-kiang, Jang-tsi-kiang, flod i
Östasien med ett flodområde av minst 2,000,000
kvkm och en längd av 5,200 km. Y.
upprinner på den östtibetanska högplatåns randberg
i v., Tanglabergen, och flyter på en höjd av
omkr. 3,800 m till en början mot ö. Den har
sedan att genomtvära de mot Bortre Indien
löpande stora bergskedjorna, vilka
genomkorsas i djupa, slingrande dalar, tills den
kommer in i en lång längsdal mellan snöklädda
fjäll, som den mot s. följer till Li-kiang-fu på
en höjd av 1,800 m. Den vänder nu i
huvudsak mot ö. och genombryter i stora tvära
vindlingar forsande de parallella, mot s.
fortsättande bergskedjorna, till vänster upptagande
Ya-lungfloden. I en oftast djupt nedskuren,
kanjonartad dal fortsätter den mot n. ö. till
Sü-chou, där den till vänster upptager
Minfloden och på en höjd av 280 m blir segelbar för
smärre fartyg. I en fortfarande nedskuren
dalgång genomflyter den sedan s. delen av det
»röda bäckenet», mottagande till vänster
Kia-ling, till höger Wu-kiang. Därefter
genombryter den i en flerstädes kanjonartad dal mot n. ö.
det siniska bergsystemets kedjor och når vid
I-chang Hu-kuangbäckenets bördiga, tätt
befolkade, sjörika slättbygd, där den till höger
mottar Siang-kiang, som genomflyter
Tung-tingsjön, och till vänster Han-kiang. Äter
smalnar floden och genombryter en av de
syd-kinesiska bergskedjorna för att sedan nå
Po-yangbäckenets sänkningsfält, där den
genomflyter nordändan av den stora Po-yangsjön, i
vilken Kan-kiang inflyter från s. I en bred
dal fortsätter Y. sitt lopp mot n. ö., tills den
s. om Nanking genombryter de yttersta
ut-löparna av Kun-lunsystemet och når sin
vidsträckta mynningsslätt, över vilken den
flyter mot ö. till ett brett mynningsestuarium,
segelbart för de största fartyg. Y. utgör Kinas
viktigaste inre vattenväg. Oceanfartyg gå
sommartid ända till Han-kou 1,100 km från
mynningen. Den årliga medelvattenmängden
vid mynningen beräknas till 30,000 kbm i
sek. Se Kina, sp. 687 och bild på pl. 1,.
samt bild vid Asien, pl. 2. A-lW-n.
Yankee [jä’nki], se Nya England.
Yankee doodle [jä’i)ki dö’dl], eng. (doodle,.
slarver), refrängen på en nordamerikansk
sång, som en tid var nationalhymn. Dess
ursprung är ovisst. Den tros ha skapats vid
mitten av 1700-talet, antingen i England
eller U. S. A., där en läkare vid namn
Schuck-burg uppgivits som författare. R-n B.
Yap, J a p, en av huvudöarna bland
Karolinerna, Oceanien, inom ögruppens v. del; 207
kvkm, 6,735 inv. (1930), därav 241 japaner.
De infödda (mikronesier) driva jordbruk,
fiske och handel samt äro kända för sina
egendomliga mynt, genomborrade stenskivor
av ända till 3—4 m diam. Export av copra,
sköldpadd, trepang och pärlemor.
Radiotelegrafstation. U. S. A. protesterade mot att
Japan 1919 fick mandat över bl. a. Y. och
begärde, att ön, en viktig knutpunkt för
telegrafkablar, skulle internationaliseras. På
Washingtonkonferensen (se d. o.) erkände
emellertid U. S. A. dec. 1921 Japans mandat
över ön mot rättighet att där angöra kablar
samt privilegier i fråga om radiotelegrafi och
import m. m. — Litt.: W. H. Furness, »The
islands of stone money» (1910); monogr. av
W. Müller (2 bd, 1917—18; i »Ergebnisse der
Südsee-Expedition», ser. B:2).
Yapurå [japora’], dets. som Japurä (se d. o.).
YAR, se York-Antwerpenreglerna.
Yard [jäd], eng. längdmått, innehåller 3
eng. fot = 0,914 m.
Yarmouth [jä’mop], off. Great Y., stad
och county borough i grevsk. Norfolk, s. ö.
England, vid floden Yares mynning i
Nordsjön; 56,769 inv. (1931). Gamla staden, på
landremsan mellan Yare och havet, har
trånga gränder (rows) och flera märkliga
byggnader, bl. a. kyrkan Saint Nicholas (gr.
på 1100-talet) och gamla tullhuset (från
1300-talet; nu museum). Y. är en av Englands
största fiskehamnar (främst sill och makrill),
har varv, repslagerier, textilfabriker m. m.
och är en av Nordsjökustens mest besökta
badorter.
Yarmuk, se J a r m u k.
Yarrahträd [jä’ra-], dets. som jarrahträd,
se Eucalyptus.
Yarrow [jä’råu], sir Alfred F e r n a
n-d e z, engelsk skeppskonstruktör (1842—1932),
grundläde firman Y., som byggt ett stort
antal jagare, däribland Sveriges första
(»Mode»), och den i flera mariner, bl. a. den
svenska, allmänt använda vattenrörpannan, typ
Y. 1916 utnämndes Y. till baronet. ö-g
Yasht, se Avesta, sp. 591.
Yäska, se N i r u k t a.
Yasna, se Avesta, sp. 591.
Yass Canberra [jäs känbe’ra el. kä’nbro], se
C a n b e r r a.^
Yau-chou [jao-tfåo], Jao-chou, stad i kin.
prov. Kiang-si, vid ö. stranden av sjön
Po-yang; omkr. 360.000 inv. Stor handelsplats;
55 km n. ö. om Y. ligger King-tö-chen (se d. o.).
Yawata [jacoa-], stad i n. delen av Kyushu,
Japan, vid Shimonosekisundet; 168,21*7 inv.
(1931). Y. är ett centrum för den japanska
järnindustrien och har stora statliga
järn-och stålverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
