1083 Yamagata, A.—Yawata 1084 Yamagata (J a m a g a t a), A r i t o m o, furste, japansk fältmarskalk och statsman (1838 —1922). Han undertryckte Satsumaupproret (se Japan, sp. 1002) 1877, var 1878—85 chef för generalstaben, gjorde en betydande insats i kriget mot Kina 1895 och var ånyo generalstabs-chef under kriget med Ryssland 1904—05. Han var upprepade gånger medlem av regeringen (krigs-, inrikes- och justitieminister samt konseljpresident) och utövade under långa tider stort inflytande som med lem av genro (se d. o.). Y. var en trogen vårdare av gammaljapanska traditioner och krigiska dygder. L-ts. Yams, bot., dets. som jams, se Diosco-r e a c e a e. Yanaon [janaä'], Y a n a m, en av de franska besittningarna i Indien, vid Bengaliska viken, i Godavaris delta; 17,7 kvkm, 5,249 inv. (1931). Y. saknar numera betydelse. Yang, religionsvet., se Kina, sp. 697. Yang-tsi-kiang, Jang-tsi-kiang, flod i Östasien med ett flodområde av minst 2,000,000 kvkm och en längd av 5,200 km. Y. upprinner på den östtibetanska högplatåns randberg i v., Tanglabergen, och flyter på en höjd av omkr. 3,800 m till en början mot ö. Den har sedan att genomtvära de mot Bortre Indien löpande stora bergskedjorna, vilka genomkorsas i djupa, slingrande dalar, tills den kommer in i en lång längsdal mellan snöklädda fjäll, som den mot s. följer till Li-kiang-fu på en höjd av 1,800 m. Den vänder nu i huvudsak mot ö. och genombryter i stora tvära vindlingar forsande de parallella, mot s. fortsättande bergskedjorna, till vänster upptagande Ya-lungfloden. I en oftast djupt nedskuren, kanjonartad dal fortsätter den mot n. ö. till Sü-chou, där den till vänster upptager Minfloden och på en höjd av 280 m blir segelbar för smärre fartyg. I en fortfarande nedskuren dalgång genomflyter den sedan s. delen av det »röda bäckenet», mottagande till vänster Kia-ling, till höger Wu-kiang. Därefter genombryter den i en flerstädes kanjonartad dal mot n. ö. det siniska bergsystemets kedjor och når vid I-chang Hu-kuangbäckenets bördiga, tätt befolkade, sjörika slättbygd, där den till höger mottar Siang-kiang, som genomflyter Tung-tingsjön, och till vänster Han-kiang. Äter smalnar floden och genombryter en av de syd-kinesiska bergskedjorna för att sedan nå Po-yangbäckenets sänkningsfält, där den genomflyter nordändan av den stora Po-yangsjön, i vilken Kan-kiang inflyter från s. I en bred dal fortsätter Y. sitt lopp mot n. ö., tills den s. om Nanking genombryter de yttersta ut-löparna av Kun-lunsystemet och når sin vidsträckta mynningsslätt, över vilken den flyter mot ö. till ett brett mynningsestuarium, segelbart för de största fartyg. Y. utgör Kinas viktigaste inre vattenväg. Oceanfartyg gå sommartid ända till Han-kou 1,100 km från mynningen. Den årliga medelvattenmängden vid mynningen beräknas till 30,000 kbm i sek. Se Kina, sp. 687 och bild på pl. 1,. samt bild vid Asien, pl. 2. A-lW-n. Yankee [jä'nki], se Nya England. Yankee doodle [jä'i)ki dö'dl], eng. (doodle,. slarver), refrängen på en nordamerikansk sång, som en tid var nationalhymn. Dess ursprung är ovisst. Den tros ha skapats vid mitten av 1700-talet, antingen i England eller U. S. A., där en läkare vid namn Schuck-burg uppgivits som författare. R-n B. Yap, J a p, en av huvudöarna bland Karolinerna, Oceanien, inom ögruppens v. del; 207 kvkm, 6,735 inv. (1930), därav 241 japaner. De infödda (mikronesier) driva jordbruk, fiske och handel samt äro kända för sina egendomliga mynt, genomborrade stenskivor av ända till 3—4 m diam. Export av copra, sköldpadd, trepang och pärlemor. Radiotelegrafstation. U. S. A. protesterade mot att Japan 1919 fick mandat över bl. a. Y. och begärde, att ön, en viktig knutpunkt för telegrafkablar, skulle internationaliseras. På Washingtonkonferensen (se d. o.) erkände emellertid U. S. A. dec. 1921 Japans mandat över ön mot rättighet att där angöra kablar samt privilegier i fråga om radiotelegrafi och import m. m. — Litt.: W. H. Furness, »The islands of stone money» (1910); monogr. av W. Müller (2 bd, 1917—18; i »Ergebnisse der Südsee-Expedition», ser. B:2). Yapurå [japora'], dets. som Japurä (se d. o.). YAR, se York-Antwerpenreglerna. Yard [jäd], eng. längdmått, innehåller 3 eng. fot = 0,914 m. Yarmouth [jä'mop], off. Great Y., stad och county borough i grevsk. Norfolk, s. ö. England, vid floden Yares mynning i Nordsjön; 56,769 inv. (1931). Gamla staden, på landremsan mellan Yare och havet, har trånga gränder (rows) och flera märkliga byggnader, bl. a. kyrkan Saint Nicholas (gr. på 1100-talet) och gamla tullhuset (från 1300-talet; nu museum). Y. är en av Englands största fiskehamnar (främst sill och makrill), har varv, repslagerier, textilfabriker m. m. och är en av Nordsjökustens mest besökta badorter. Yarmuk, se J a r m u k. Yarrahträd [jä'ra-], dets. som jarrahträd, se Eucalyptus. Yarrow [jä'råu], sir Alfred F e r n a n-d e z, engelsk skeppskonstruktör (1842—1932), grundläde firman Y., som byggt ett stort antal jagare, däribland Sveriges första (»Mode»), och den i flera mariner, bl. a. den svenska, allmänt använda vattenrörpannan, typ Y. 1916 utnämndes Y. till baronet. ö-g Yasht, se Avesta, sp. 591. Yäska, se N i r u k t a. Yasna, se Avesta, sp. 591. Yass Canberra [jäs känbe'ra el. kä'nbro], se C a n b e r r a.^ Yau-chou [jao-tfåo], Jao-chou, stad i kin. prov. Kiang-si, vid ö. stranden av sjön Po-yang; omkr. 360.000 inv. Stor handelsplats; 55 km n. ö. om Y. ligger King-tö-chen (se d. o.). Yawata [jacoa-], stad i n. delen av Kyushu, Japan, vid Shimonosekisundet; 168,21*7 inv. (1931). Y. är ett centrum för den japanska järnindustrien och har stora statliga järn-och stålverk.