1105 Yorkshirerasen—Young, O. D. 1106 jes slättlandet av York wolds, tillhörande det östengelska kritstråket, och de malmrika Cle-veland hills; n. om Humbermynningen omfattar Y. den flacka halvön Holderness. Y :s v. delar tillhöra h. o. h. Penninska bergen, uppdelade av Ouses käll- och bifloder: Swale, Ure, Nidd, Wharfe, Aire och Don. East Ri-ding och delar av North Riding äro bäst uppodlade (råg, korn, vete, foderväxter); här är även boskapsskötseln betydande. West Riding med sina betydande stenkolsfält är ett av Englands förnämsta industriområden och framför allt centrum för dess ylleindustri (Leeds, Bradford, Huddersfield o. a. städer), dessutom bomullsfabriker (Halifax), stålindustri (Sheffield), läderindustri (Leeds) m. m. Ett betydande järnindustriområde är Cleve-landdistriktet vid Teesmynningen (Middles-brough m. fl.). Y:s förnämsta hamnstad är Hull. Flera av kuststäderna äro betydande badorter (Scarborough, Bridlington) och fiskehamnar. S. F. Yorkshirerasen [jä'kj(i)9-], se Korthorns-boskap. Yorkshiresvin [jä'kf(i)o-], se Svinraser. Yorktown [jå'ktaun], kommun i ö. delen av Virginia, U. S. A., 85 km ö. s. ö. om Rich-mond, vid York rivers mynningsvik; 155 inv. (1920). Under nordamerikanska frihetskriget (se d. o.) kapitulerade här en engelsk styrka under Cornwallis 19 okt. 1781, vilket faktiskt gjorde slut på kriget. Yosemitedalen [jäuse'miti-], eng. Yosemite valley, dalgång i Kalifornien, U. S. A., på v. sluttningen av Sierra Nevada, berömd för sin naturskönhet. Y. genomflytes av Merced river, en högerbiflod till San Joaquin river, och är med sin U-formade tvärprofil åtm. delvis av glacialt ursprung. Mäktiga bergstoppar (El Capitan, Cathedral rocks, Half dome, Sentinel dome) resa sig med ofta tvärbranta väggar 1,000—1,600 m över den jämna, av yppig vegetation täckta dalbottnen. Sidodalarnas vattendrag bilda talrika vattenfall över dalsidorna; mest berömda äro Yose-mitefallen (tills. 533 m fallhöjd), Ribbon fall (491 m), Widow’s tears (357 m) och Bridal veil (189 m). Y. ingår sedan 1890 i Yosemite national park (3,046 kvkm). Se bilder på planscher till Berg och Kalifornien. Yoshimitsu [jåfimitsu], se Japan, sp. 996. Yoshinobu [jåjinåbu], se Japan, sp. 999— 1001. Young [jan], B r i g h a m, mormonpresident, se Mormoner, sp. 336. Monogr. av bl. a. M. R. Werner (1925) samt Susa Young (Y :s dotter) och Leah Widtsoe (1930). Young [jan], Charles A u g u s t u s, nordamerikansk astronom (1834-1908). Var 1877 —1905 prof, vid Prin-ceton college och föreståndare för dess ob-servatorium. Y:s vetenskapliga produktion är av övervägande astrofysikaliskt innehåll. Bland hans upptäckter märkas påvisandet av solens s. k. absorberande skikt och av den gröna lin jen i solkoronans spektrum. Y. utförde därjämte ett flertal undersökningar ang. solfläckarna och solkromosfären. Han var även uppskattad som läroboksförfattare. K. Lmk. Young [jan], Edward, engelsk skald (1683 —1765). Studerade i Oxford, blev jur. dr men till sist präst. Y. debuterade med Miltonimitationer, »The last day» (1713) och »The force of religion, or van-quish’d love» (1714). Framgång hade hans satirer 1725—28 (samlade under titeln »Love of fame, the universal passion»). Y:s huvudverk blev den utomordentligt spridda dikten »The complaint, or Night thoughts» (9 sånger, 1742—45), inspirerad av familjesorger. På högtidlig blankvers utgöt han sig där i patetiskt svårmodiga betraktelser över livet, döden och evigheten, det jordiskas intighet inför odödlighetsutsikterna och stjärn-rymdens majestät, det förkastliga i synd och otro o. s. v. Y. driver en kult med smärtan, som här stegras till Weltschmerz. Dessa »natt-tankar» blevo en viktig källa för den förromantiska strömningen i 1700-talets vitterhet. I Sverige märkes hans inflytande från 1770-talet. — Sv. övers, äro »Sömnlösa nätter», 1 (1770), »Nätter» (på prosa, 2 dir, 1787 —90; 3:e uppl. 1798—99) och »Nattankar» (1850; de 4 första sångerna, övers, på vers av L. M. Enberg). Märkligt är Y:s 1759 utg. brev »Conjectures on original composition» (kritisk uppl., av E. J. Morley, 1918), i vilket han tecknade ett nytt skaldeideal och, liksom tidigare Shaftesbury, gav en lära om snillet som skapande makt, ur vilken genikulten härleddes och som i hög grad bidrog att undergräva den franskklassiska åskådningen, regeltvånget. Y. redigerade själv sina »Works» (4 bd, 1762; senare uppl. 1854). —• Se eng. monogr. av H. C. Shelley (1914) och M. Lamm. »Upplysningstidens romantik» (2 bd, 1918—20). R-n B.* Young [jan], sir H i 1 t o n, engelsk politiker och finansexpert (f. 1879), urspr. advokat; led. av underhuset 1915—23 och 1924—29 (liberal) och från 1929 (unionist). Y. deltog som officer i världskriget och har bl. a. tillkallats som finansexpert till Indien 1920, Polen 1924 och Irak 1925 och 1930. Sedan 1931 är han hälso-vårdsminister i MacDonalds nationella ministär och har som sådan framlagt omfattande program för sanering av storstädernas slumkvarter. A. A-t. Young [jan], James, skotsk kemist (1811 —83), grundläde på 1850-talet den skotska skifferoljeindustrien och den därmed förbundna framställningen av paraffin. Han bidrog till petroleumindustriens utveckling genom att påvisa bergoljans brukbarhet. G. S-ck. Young [jan], Owen D., amerikansk jurist och finansman (f. 1874), började advokatpraktik i Boston 1896, föreläste i juridik vid Bostons univ. 1897—1904, har varit verksam