Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - York - York, ätt - York, hertig av, titel - York-Antwerpenreglerna (YAR, York-Antwerp rules) - Yorkshire, York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Y ork—Y orkshire
1104
Exteriör och interiör
av katedralen i York.
ehants’ hall (1300-talet). Y. har nu
huvudsaki. betydelse som garnisonsort,
järnvägsknut oeh skolstad; industrien omfattar främst
tillv. av optiska instrument samt
järnvägs-verkstäder och stora chokladfabriker. —
Orten var känd före den romerska erövringen av
England, gjordes 79 av Agricola till romersk
station under namnet Eboracum och blev
slutligen ett av de viktigaste centra för det
romerska väldet i Britannien. Hadrianus be
sökte Y., där dog Constantius Chlorus 306
och utropades hans son Konstantin den store
till kejsare. Omkr. 630 blev Y.
ärkebiskopssäte och var under 700-talet ryktbart för sin
lärdomsskola, som bl. a. stod under Alkuins
(se d. o.) ledning. Under den danska tiden
var Y. en av danskarnas förnämsta städer.
1066 erövrades det av Harald Hårdråde, 1068
av Vilhelm Erövraren, som snart förlorade
staden men återtog den och skövlade både den
och landet. 1644 gav sig Y. åt
parlaments-trupper och skottar; under 1600—1700-talet
började den tidigare blomstrande handeln gå
tillbaka. Under världskriget bombarderades Y.
sept. 1918 av tyska flygare. S. F.; A. A-t.
3. Stad i s. ö. Pennsylvania, U. S. A., 35 km
s. s. ö. om Harrisburg; 55,254 inv. (1930).
Centrum för ett rikt jordbruksdistrikt;tillv. av
textilfabrikat, jordbruksredskap, maskiner m. m.
York [jåk], huset Y., den gren av ätten
Plantagenet, som härstammade från Edvard
III:s av England son Edmund (d. 1402),
hertig av York. Om dennes sonson hertig
Rikard av York (d. 1460) se Rikard, sp.
814. Grenen besteg Englands tron med Ri
kards son Edvard IV (reg. 1461—70 och
1471—83). Dennes son var Edvard V (d.
1483), den senares farbror var Rikard III
(reg. 1483—85). Huset Y., som förde i vapnet
en vit ros, stred mot huset Lancaster (se d. o.)
i ».rosornas krig» (se England, sp. 855)
från 1455 till 1485, då den med Edvard IV :s
dotter Elisabet (se d. o., sp. 699) förmälde
Henrik VII (av huset Tudor) besteg tronen.
Huset Y. utdog på manssidan med Edvard
IV :s brorson Edvard av Warwick (se W a
r-wick), som avrättades 1499 Om Edvard
IV:s och Rikard III:s syster Elisabet se D e
la P o 1 e, sp. 662. B. H-d.
York [jåk], hertig av, eng. duke of York,
titel, som engelska konungar förlänat
medlemmar av konungahuset, oftast konungens
andre son. Bland hertigar av Y. märkas
Georg III:s andre son, Fredrik August
(1763—1827), som 1795 blev fältmarskalk och
1798 överbefälhavare för engelska armén.
Ehuru föga framgångsrik på slagfälten, var
han en dugande arméchef; bl. a. ingrep han
kraftigt mot gunstlingsväsendet vid
officers-befordringar. 1809 måste han avgå från sitt
kommando på grund av en skandal (till
vilken hans mätress Mary Anne Clarke var
skulden) men återfick 1811 befälet. — F. n.
bäres titeln hertig av Y. av Georg V:s andre
son, Albert (se d. o.). Ä. S-n.
York-Antwerpenreglerna (YAR, Y o r
k-An t w e r p rules), som avse
internationell normering av rättsinstitutet gemensamt
haveri (se Haveri), tillkommo, efter
långvariga förarbeten bl. a. på konferenser i York
(1864) och Antwerpen (1877), på konferens i
Liverpool 1890 i form av YAR 1890, dock
behandlande blott en del av rättsinstitutet, och
omarbetades på International law association’s
konferens i Stockholm 1924 till YAR 1924,
avseende fullständig reglering av gemensamt
haveri. YAR 1924 åberopas allmänt i
certe-partier och konossement och ha blivit
internationell sjörätt (se d. o.). — Litt.: I.
Afze-lius, »Sjölagen» (13:e uppl. 1933); P.
Hasselrot, »YAR 1924» (1928). P. Ht.
Yorkshire [jåOiRije], York, grevskap i
n. ö. England, mellan Nordsjön och
Pennin-ska bergen, Humbermynningen och floden
Tees; 15,749 kvkm, 4,389,465 inv. (1931). Y..
till arealen Englands största grevskap, delas
administrativt i tre underavdelningar, East
Riding (3,035 kvkm, 483,058 inv.; huvudstad.
Beverley), North Riding (5,512 kvkm, 469,389
inv.; huvudstad: Northallerton) och West
Riding (7,187 kvkm, 3,352.208 inv.; huvudstad:
Wakefield). Y:s forna huvudstad, York,
tillhör dock ej någon av dessa (se Y o r k 2). De
centrala delarna, omkring Ouse och dess
bifloder, upptagas av det bördiga slättlandet
Vale of York, grevskapets gamla
odlingscent-rum, mot ö. fortsatt av Vale of Pickering
vid Ouses biflod Derwent. Från Nordsjön
skil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
