1103 Y ork—Y orkshire 1104 Exteriör och interiör av katedralen i York. ehants’ hall (1300-talet). Y. har nu huvudsaki. betydelse som garnisonsort, järnvägsknut oeh skolstad; industrien omfattar främst tillv. av optiska instrument samt järnvägs-verkstäder och stora chokladfabriker. — Orten var känd före den romerska erövringen av England, gjordes 79 av Agricola till romersk station under namnet Eboracum och blev slutligen ett av de viktigaste centra för det romerska väldet i Britannien. Hadrianus be sökte Y., där dog Constantius Chlorus 306 och utropades hans son Konstantin den store till kejsare. Omkr. 630 blev Y. ärkebiskopssäte och var under 700-talet ryktbart för sin lärdomsskola, som bl. a. stod under Alkuins (se d. o.) ledning. Under den danska tiden var Y. en av danskarnas förnämsta städer. 1066 erövrades det av Harald Hårdråde, 1068 av Vilhelm Erövraren, som snart förlorade staden men återtog den och skövlade både den och landet. 1644 gav sig Y. åt parlaments-trupper och skottar; under 1600—1700-talet började den tidigare blomstrande handeln gå tillbaka. Under världskriget bombarderades Y. sept. 1918 av tyska flygare. S. F.; A. A-t. 3. Stad i s. ö. Pennsylvania, U. S. A., 35 km s. s. ö. om Harrisburg; 55,254 inv. (1930). Centrum för ett rikt jordbruksdistrikt;tillv. av textilfabrikat, jordbruksredskap, maskiner m. m. York [jåk], huset Y., den gren av ätten Plantagenet, som härstammade från Edvard III:s av England son Edmund (d. 1402), hertig av York. Om dennes sonson hertig Rikard av York (d. 1460) se Rikard, sp. 814. Grenen besteg Englands tron med Ri kards son Edvard IV (reg. 1461—70 och 1471—83). Dennes son var Edvard V (d. 1483), den senares farbror var Rikard III (reg. 1483—85). Huset Y., som förde i vapnet en vit ros, stred mot huset Lancaster (se d. o.) i ».rosornas krig» (se England, sp. 855) från 1455 till 1485, då den med Edvard IV :s dotter Elisabet (se d. o., sp. 699) förmälde Henrik VII (av huset Tudor) besteg tronen. Huset Y. utdog på manssidan med Edvard IV :s brorson Edvard av Warwick (se W a r-wick), som avrättades 1499 Om Edvard IV:s och Rikard III:s syster Elisabet se D e la P o 1 e, sp. 662. B. H-d. York [jåk], hertig av, eng. duke of York, titel, som engelska konungar förlänat medlemmar av konungahuset, oftast konungens andre son. Bland hertigar av Y. märkas Georg III:s andre son, Fredrik August (1763—1827), som 1795 blev fältmarskalk och 1798 överbefälhavare för engelska armén. Ehuru föga framgångsrik på slagfälten, var han en dugande arméchef; bl. a. ingrep han kraftigt mot gunstlingsväsendet vid officers-befordringar. 1809 måste han avgå från sitt kommando på grund av en skandal (till vilken hans mätress Mary Anne Clarke var skulden) men återfick 1811 befälet. — F. n. bäres titeln hertig av Y. av Georg V:s andre son, Albert (se d. o.). Ä. S-n. York-Antwerpenreglerna (YAR, Y o r k-An t w e r p rules), som avse internationell normering av rättsinstitutet gemensamt haveri (se Haveri), tillkommo, efter långvariga förarbeten bl. a. på konferenser i York (1864) och Antwerpen (1877), på konferens i Liverpool 1890 i form av YAR 1890, dock behandlande blott en del av rättsinstitutet, och omarbetades på International law association’s konferens i Stockholm 1924 till YAR 1924, avseende fullständig reglering av gemensamt haveri. YAR 1924 åberopas allmänt i certe-partier och konossement och ha blivit internationell sjörätt (se d. o.). — Litt.: I. Afze-lius, »Sjölagen» (13:e uppl. 1933); P. Hasselrot, »YAR 1924» (1928). P. Ht. Yorkshire [jåOiRije], York, grevskap i n. ö. England, mellan Nordsjön och Pennin-ska bergen, Humbermynningen och floden Tees; 15,749 kvkm, 4,389,465 inv. (1931). Y.. till arealen Englands största grevskap, delas administrativt i tre underavdelningar, East Riding (3,035 kvkm, 483,058 inv.; huvudstad. Beverley), North Riding (5,512 kvkm, 469,389 inv.; huvudstad: Northallerton) och West Riding (7,187 kvkm, 3,352.208 inv.; huvudstad: Wakefield). Y:s forna huvudstad, York, tillhör dock ej någon av dessa (se Y o r k 2). De centrala delarna, omkring Ouse och dess bifloder, upptagas av det bördiga slättlandet Vale of York, grevskapets gamla odlingscent-rum, mot ö. fortsatt av Vale of Pickering vid Ouses biflod Derwent. Från Nordsjön skil