- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1115-1116

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrkessjukdomar - Yrkesskatt - Yrkesskolor - Yrkesskolväsen - Yrkesundervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1115 Yrkesskatt—Yrkesundervisning 1116 niskt vid uttröttningstillständ (t. ex. skrivar-sjuka, se d. o., och telegrafistkramp; kramp i händerna kan vidare uppstå hos skomakare, sömmerskor och mjölkerskor), dels kunna y. vara psykiskt betingade vid yrken med ständigt nattvak. Spännande och ansträngande själsarbete orsakar också neurasteni. Skador på ögonen äro vanliga hos stenhuggare och slipare. Nystagmus (se d. o.) utvecklar sig ej sällan hos gruvarbetare. Hörseln lider av ständigt intensivt buller, t. ex. hammarsmide. Andningsorganen angripas av damm, i synnerhet om dammpartiklarna äro skarpkantade, ss. vid slipning av vissa metaller. Personer, bosatta i rökiga städer el. sysselsatta i kolgruvor, få avlagringar av kolpartiklar i lungorna (anthraco-sis pulmonum). Se vidare Damm, sp. 411— 412. Personer med tungt arbete utsättas för sjukliga förändringar i hjärta och blodkärl (arterioskleros), vilket kan medföra hastig död på grund av överansträngning. Åderbråck äro vanliga hos tunga personer, som måste stå stilla vid arbetet. Reumatiska åkommor äro vanliga hos personer, som mycket utsättas för väder och vind (kuskar, sjömän). Genom teknikens utveckling och införandet av maskinell kraft ävensom genom ökad yrkeshygien (se d. o.) äro y. nu stadda i ständig minskning. E. L-g. Yrkesskatt, skatt på avkastningen av handels- och industriella företag i vidsträckt bemärkelse (fabriker, hantverk, transportföretag m. m.) samt vissa andra hanteringar (jfr Objektskatt). Skatten pålägges efter den vanl. på grund av vissa yttre kännetecken beräknade sannolika medelavkastningen i företag av olika omfång (arbetarantal, investerat kapital). Med avseende på grunderna för denna beräkning förete de bestående skattelagstiftningarna mycket stora skiljaktigheter. — Y. har förekommit i flera tyska stater (Preussen, Bayern, Wiirttemberg m. fl.), Österrike-Ungern. Frankrike m. fl. länder. 1 Sverige blev ett förslag 1920 om införandet av y. icke antaget. Jfr Skatt. E. F.K.S-n. Yrkesskolor åsyfta att meddela i hantverk, industri, handel och husligt arbete sysselsatta personer med god praktisk yrkeserfarenhet fortsatt undervisning av teknisk, yrkesekono-misk och medborgerlig art. Y., som tillhöra de s. k. praktiska ungdomsskolorna (se d. o.) och delvis ersätta de tidigare förekommande tekniska afton- och söndagsskolorna (hant-verksskolorna), bygga på och äro ofta direkt anknutna till lärlingsskolorna (se d. o.). De avse att utbilda eleverna till förmansplatser och andra dylika mera ansvarsfulla befattningar inom industrien eller för självständig yrkesutövning. Y. äro frivilliga, ordnade än som yrkes- eller ämneskurser, än som mästar-kurser, än som enstaka föreläsningar eller serier av sådana. De äro kommunala eller enskilda och kunna åtnjuta statsunderstöd. Undervisningstidens längd växlar; undervisningen är vanligen förlagd till aftnarna, stundom ordnad som heldagsundervisning. Kungl. stadga 4 nov. 1921. Fr. Sg. Yrkesskolväsen omfattar de i regel statliga eller statsunderstödda läroanstalter på primär- och sekundärstadiet, som ge teoretisk och praktisk undervisning och utbildning för praktisk yrkesverksamhet: skolor för hantverksyrken, industriella yrken, handel, lantbruk, skogs- och bergsbruk, sjöfart o. dyl. En väsentlig del av y. utgöra de s. k. p r a k-tiska ungdomsskolorna (se d. o.). Den i följ, översikt använda indelningen av y. är endast approximativ. Om de olika skolformerna se resp, specialartiklar. 1. Tekniska läroverk (jfr Tekniska läroanstalter). a. Tekniska elementarskolor: i Norrköping och Borås. — b. Tekniska fack skolor: i Malmö, Eskilstuna och Västerås. c’ Tekniska gymnasier: i Malmö, Örebro och Härnösand. Alla dessa äro statliga. — Tekniska skolan i Stockholm, bergsskolan i Filipstad, båda huvudsaki. uppehållna av statsmedel, vävskolan i Borås, upprätthållen av staten och landstinget, och John Lennings vävskola i Norrköping, underhållen med donationsmedel. 2. Skolor (på mellanstadiet) för handel och sjöfart. a. Handels läroverk: Stockholms handels-gymnasium, Göteborgs handelsinstitut, handelsgymna-sier i Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping; samtliga åtnjuta betydande statsunderstöd. — b. Navigationsskolor: i Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar, alla statliga. 3. Skolor för jord- och skogsbruk, fiske o. dyl.: Lantmannaskolor, lantbruksskolor. lanthushåHsskolor, lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, trädgårdsskolor, torvskolor, skogsskolor, fiskeriskolor o. dyl. Av dessa äro somliga statliga, andra kunna få statsunderstöd. 4. Skolor för lägre yrkesundervisning (praktiska ungdomsskolor), a. Kommunala: verkstadsskolor, lärlingsskolor, yrkesskolor, ettåriga handelsskolor, hushållsskolor och husmodersskolor samt vissa andra friare former av skolor för yrkesundervisning. — b. Enskilda, till organisation och syfte liknande de kommunala och liksom dessa berättigade till statsunderstöd. Till y. kunna ur viss synpunkt räknas även yrkesbestämda f o r tsät t n i n gss k o-1 o r och högre folkskolor (se dessa ord), de kommunala flickskolor (se Skolväsende), som ha praktisk linje (1934 i Gävle, Härnösand, Karlskrona, Kristinehamn, Landskrona och Lund), samt de s. k. praktiska mellanskolorna och praktiska realskollinjerna. De båda sistnämnda skolformerna tillkommo, t. v. som försöksanordningar, genom beslut av 1933 års riksdag. De praktiska mellanskolorna äro fyra- el. treåriga och bygga på folkskolans sjätte, resp, sjunde klass. Sådana finnas (1934) i Stockholm, Örebro och Hälsingborg; alla äro ombildade yrkesbestämda högre folkskolor. Praktiska realskollinjer omfatta de två högsta klasserna av realskolor eller kommunala mel-lanskolor, d. v. s. undervisningen i dessa klasser differentieras i en teoretisk och en praktisk linje. Dylika finnas (1934) vid Vasa realskola i Stockholm och samrealskolan i Säffle. De flesta här ovan angivna skolor lyda under Skolöverstyrelsen (se d. o.), som har en särskild yrkesskolavd. Jfr H a n t v e r k s i n-s t i t u t e t och Svenska yrkesskol-föreningen. Litt.: B. J:son Bergqvist, »De nya praktiska ungdomsskolorna» (1918), »Våra skolor» (1923) och »Sveriges ungdomsskolor» (1931); N. Fredriksson, »Våra praktiska ungdomsskolor» (1925); R. Fåhræus, »Skolor och utbildning» (1933). Fr. Sg. Yrkesundervisning i vidsträckt bemärkelse betecknar undervisning, avsedd att ge en för olika slags levnadsbanor erforderlig fackutbildning. Vanl. avses dock med y. den för utövning av praktisk yrkesverksamhet av olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free