- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
1115-1116

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1115

Yrkesskatt—Yrkesundervisning

1116

niskt vid uttröttningstillständ (t. ex.
skrivar-sjuka, se d. o., och telegrafistkramp; kramp
i händerna kan vidare uppstå hos skomakare,
sömmerskor och mjölkerskor), dels kunna y.
vara psykiskt betingade vid yrken med
ständigt nattvak. Spännande och ansträngande
själsarbete orsakar också neurasteni.
Skador på ögonen äro vanliga hos
stenhuggare och slipare. Nystagmus (se d. o.)
utvecklar sig ej sällan hos gruvarbetare.
Hörseln lider av ständigt intensivt buller, t. ex.
hammarsmide. Andningsorganen
angripas av damm, i synnerhet om
dammpartiklarna äro skarpkantade, ss. vid slipning av
vissa metaller. Personer, bosatta i rökiga
städer el. sysselsatta i kolgruvor, få
avlagringar av kolpartiklar i lungorna
(anthraco-sis pulmonum). Se vidare Damm, sp. 411—
412. Personer med tungt arbete utsättas för
sjukliga förändringar i hjärta och
blodkärl (arterioskleros), vilket kan medföra
hastig död på grund av överansträngning.
Åderbråck äro vanliga hos tunga personer, som
måste stå stilla vid arbetet. Reumatiska
åkommor äro vanliga hos personer, som
mycket utsättas för väder och vind (kuskar,
sjömän). Genom teknikens utveckling och
införandet av maskinell kraft ävensom genom
ökad yrkeshygien (se d. o.) äro y. nu stadda i
ständig minskning. E. L-g.

Yrkesskatt, skatt på avkastningen av
handels- och industriella företag i vidsträckt
bemärkelse (fabriker, hantverk,
transportföretag m. m.) samt vissa andra hanteringar (jfr
Objektskatt). Skatten pålägges efter
den vanl. på grund av vissa yttre
kännetecken beräknade sannolika
medelavkastningen i företag av olika omfång
(arbetarantal, investerat kapital). Med avseende på
grunderna för denna beräkning förete de
bestående skattelagstiftningarna mycket stora
skiljaktigheter. — Y. har förekommit i flera
tyska stater (Preussen, Bayern, Wiirttemberg
m. fl.), Österrike-Ungern. Frankrike m. fl.
länder. 1 Sverige blev ett förslag 1920 om
införandet av y. icke antaget. Jfr Skatt. E. F.K.S-n.

Yrkesskolor åsyfta att meddela i hantverk,
industri, handel och husligt arbete sysselsatta
personer med god praktisk yrkeserfarenhet
fortsatt undervisning av teknisk,
yrkesekono-misk och medborgerlig art. Y., som tillhöra
de s. k. praktiska ungdomsskolorna (se d. o.)
och delvis ersätta de tidigare förekommande
tekniska afton- och söndagsskolorna
(hant-verksskolorna), bygga på och äro ofta direkt
anknutna till lärlingsskolorna (se d. o.). De
avse att utbilda eleverna till förmansplatser
och andra dylika mera ansvarsfulla
befattningar inom industrien eller för självständig
yrkesutövning. Y. äro frivilliga, ordnade än
som yrkes- eller ämneskurser, än som
mästar-kurser, än som enstaka föreläsningar eller
serier av sådana. De äro kommunala eller
enskilda och kunna åtnjuta statsunderstöd.
Undervisningstidens längd växlar;
undervisningen är vanligen förlagd till aftnarna,
stundom ordnad som heldagsundervisning.
Kungl. stadga 4 nov. 1921. Fr. Sg.

Yrkesskolväsen omfattar de i regel statliga
eller statsunderstödda läroanstalter på
primär- och sekundärstadiet, som ge teoretisk
och praktisk undervisning och utbildning för

praktisk yrkesverksamhet: skolor för
hantverksyrken, industriella yrken, handel,
lantbruk, skogs- och bergsbruk, sjöfart o. dyl.
En väsentlig del av y. utgöra de s. k. p r a
k-tiska ungdomsskolorna (se d. o.).

Den i följ, översikt använda indelningen av
y. är endast approximativ. Om de olika
skolformerna se resp, specialartiklar.

1. Tekniska läroverk (jfr Tekniska
läroanstalter). a. Tekniska
elementarskolor: i Norrköping och Borås. — b. Tekniska
fack skolor: i Malmö, Eskilstuna och Västerås.

c’ Tekniska gymnasier: i Malmö, Örebro
och Härnösand. Alla dessa äro statliga. — Tekniska
skolan i Stockholm, bergsskolan i Filipstad, båda
huvudsaki. uppehållna av statsmedel, vävskolan i
Borås, upprätthållen av staten och landstinget, och
John Lennings vävskola i Norrköping, underhållen
med donationsmedel.

2. Skolor (på mellanstadiet) för handel och sjöfart.
a. Handels läroverk: Stockholms
handels-gymnasium, Göteborgs handelsinstitut,
handelsgymna-sier i Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping;
samtliga åtnjuta betydande statsunderstöd. — b.
Navigationsskolor: i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Härnösand och Kalmar, alla statliga.

3. Skolor för jord- och skogsbruk, fiske o. dyl.:
Lantmannaskolor, lantbruksskolor. lanthushåHsskolor,
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp,
trädgårdsskolor, torvskolor, skogsskolor, fiskeriskolor
o. dyl. Av dessa äro somliga statliga, andra kunna
få statsunderstöd.

4. Skolor för lägre yrkesundervisning (praktiska
ungdomsskolor), a. Kommunala:
verkstadsskolor, lärlingsskolor, yrkesskolor, ettåriga handelsskolor,
hushållsskolor och husmodersskolor samt vissa andra
friare former av skolor för yrkesundervisning. —
b. Enskilda, till organisation och syfte liknande
de kommunala och liksom dessa berättigade till
statsunderstöd.

Till y. kunna ur viss synpunkt räknas
även yrkesbestämda f o r tsät t n i n gss k
o-1 o r och högre folkskolor (se dessa
ord), de kommunala flickskolor (se
Skolväsende), som ha praktisk linje
(1934 i Gävle, Härnösand, Karlskrona,
Kristinehamn, Landskrona och Lund), samt de s. k.
praktiska mellanskolorna och
praktiska realskollinjerna. De båda
sistnämnda skolformerna tillkommo, t. v. som
försöksanordningar, genom beslut av 1933 års
riksdag. De praktiska mellanskolorna äro
fyra- el. treåriga och bygga på folkskolans
sjätte, resp, sjunde klass. Sådana finnas (1934)
i Stockholm, Örebro och Hälsingborg; alla äro
ombildade yrkesbestämda högre folkskolor.
Praktiska realskollinjer omfatta de två högsta
klasserna av realskolor eller kommunala
mel-lanskolor, d. v. s. undervisningen i dessa
klasser differentieras i en teoretisk och en
praktisk linje. Dylika finnas (1934) vid Vasa
realskola i Stockholm och samrealskolan i Säffle.

De flesta här ovan angivna skolor lyda
under Skolöverstyrelsen (se d. o.), som har en
särskild yrkesskolavd. Jfr H a n t v e r k s i
n-s t i t u t e t och Svenska
yrkesskol-föreningen.

Litt.: B. J:son Bergqvist, »De nya
praktiska ungdomsskolorna» (1918), »Våra skolor»
(1923) och »Sveriges ungdomsskolor» (1931);
N. Fredriksson, »Våra praktiska
ungdomsskolor» (1925); R. Fåhræus, »Skolor och
utbildning» (1933). Fr. Sg.

Yrkesundervisning i vidsträckt bemärkelse
betecknar undervisning, avsedd att ge en
för olika slags levnadsbanor erforderlig
fackutbildning. Vanl. avses dock med y. den för
utövning av praktisk yrkesverksamhet av olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:23:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free